FÖRENADE ANSTÄLLNINGAR – UPPSALA UNIVERSITET

”Viktigt att ge möjlighet att forska redan under ST-tiden”

På Akademiska sjukhuset är det inte någon brist på professorer med en förenad befattning som överläkare. Det Eva Tiensuu Janson, ställföreträdande vicerektor för vetenskapsområdet farmaci och medicin vid Uppsala universitet, önskar sig av regionen är fler specialistutbildningsplatser med forskning.

Artikeln ingår i temat Förenade anställningar

– Regionerna styr antalet ST-tjänster. Det är viktigt att ge möjlighet att forska redan under ST-tiden, de tidiga åren som underläkare, säger hon.

– Jag tror att många är intresserade av att forska. Det svåra är att få tid för forskning och undervisning så att de kan meritera sig för att söka förenade tjänster.

Hon nämner, liksom flera kollegor på övriga universitet, att det är mycket som ska få plats under efter examen; jobbet kräver mycket, man vill bli klar med sin specialisering. Det blir svårt att få sammanhängande tid att också forska.

Det finns specialiteter där det är svårt att få till professorskompetens till förenade tjänster eftersom många väljer att gå till den privata marknaden än en akademisk forskarkarriär.

– För hudläkare finns en privatmarknad som lockar många. Ögon är också en specialitet som ger privata alternativ, säger Eva Tiensuu Janson.

Därför är det viktigt att det utbildas fler specialister så att fler kan meritera sig akademiskt till förenade tjänster. De är ”otroligt viktiga”, säger hon. För läkarutbildningen är det viktigt att ha lärare som är forskare. Behandlingen av patienter gynnas av läkare som även forskar. För forskare och universitetslärare är det också viktigt att ha klinisk erfarenhet av patienter och konkreta behandlingar.

För tio år sedan fördes en debatt om det fanns en kris i klinisk forskning.

– Det pratas mycket om det idag med, säger Eva Tiensuu Janson.

Att det är svårt att få tid för forskning på grund av ett hårt tryck på sjukvården, höga produktionskrav, även för de med förenade anställningar. Men det är inte bara tid som behövs, tycker hon.

Mycket skulle underlättas för klinisk forskning om det fanns en bättre infrastruktur. Till exempel speciella sjuksköterskor som kan reglerna för vad som gäller för forskning och kan ta hand om patienterna som deltar i studier så att de känner sig trygga. Eller ändrade regler för biobankerna, som fortfarande är ganska krångliga, tycker hon.

Eva Tiensuu Janson, ställföreträdande vicerektor för vetenskapsområdet farmaci och medicin vid Uppsala universitet.FOTO: David Naylor

– Under pandemin har vi verkligen sett att biobankslagen inte fungerar för att bedriva bra klinisk forskning, säger hon och berättar om hur mängder av covid19-prover som tagits måste slängas för att ingen frågat de provtagna om proverna fick sparas.

– Det finns mycket som kan göras för att underlätta för klinisk forskning. Vi står också inför en explosion av genetisk forskning. Visst behövs fler förenade tjänster, men för den kliniska forskningen behövs också maskiner och specialkompetens från andra yrkeskategorier som kan bistå forskarna.

– Vi behöver ett långsiktigt statligt ansvarstagande för att det finns pengar till den här utvecklingen, säger Eva Tiensuu Janson.

Analyser, reportage, debatt och nyheter från sjukhusvärlden Vi ser till att hålla dig i händelsernas centrum

GDPR

Ur Sjukhusläkaren 2021-06

Tema: Cancer/väntetider/standardiserade vårdförlopp / Julquiz / Dansk sjukvård / Förenade anställningar / Patientinflytande / Helgläsning

Prenumerera