Nyhet

”Vi vet fortfarande väldigt lite om hur människor känner sig och varför”

Nästa steg är att utvärdera vårdformen utanför sjukhus, där patienter med akut kranskärlssjukdom får behandling i öppenvården.

Karl Swedberg är seniorprofessor i medicin vid Sahlgrenska akademin. Sedan drygt tre år är han forskningsrådgivare vid Göteborgs centrum för personcentrerad vård. Centret bildades 2010 med stöd av regeringens strategiska satsning på vårdforskning.

– Under mina år i vården har sjukvården förändrats på många olika sätt. Vi har fått en fantastisk utveckling inom diagnostik och behandling, men på vägen har vården förlorat den nära kontakten med patienterna. Nu har forskning visat att när man arbetar mer personcentrerat kan man förändra och förbättra vården, säger Karl Swedberg.

Forskning kring svårförklarade symtom

Ett centralt forskningsområde vid GPCC handlar om svårförklarade symtom, och att skapa en grundläggande förståelse varför patienter mår som de gör vid sjukdom.

Inom primärvården räknar man med att mellan 15 till 30 procent av patienterna uppvisar medicinskt oförklarade symtom, ofta handlar det om ett eller flera symtom som orsakar stort lidande och ofta är förenade med en försämrad organfunktion.

Många patienter upplever känslor av maktlöshet och har en önskan om att bli sedda och bekräftade. I bakgrunden kan det även finnas socioekonomiska faktorer som påverkar patienternas livssituation och därmed även hälsoprocessen.

– Vi har idag en högst begränsad förståelse om varför människor drabbas av olika slags symtom vid sjukdom. Vad är det till exempel som gör att man blir andfådd, har ont i ryggen och är trött vid hjärtsvikt. Den tekniska utvecklingen har gjort det möjligt att mäta och avbilda olika funktioner, men vi vet fortfarande väldigt lite om hur människor känner sig och varför, säger Karl Swedberg.

Projekt med akut kranskärlssjukdom

Ett annat pågående forskningsprojekt omfattar patienter med akut kranskärlssjukdom där behandlingen i första hand ges i öppenvården. Centret vill utvärdera effekterna av ett personcentrerat förhållningssätt och även se hur vårdkedjan kan stärkas och kommunikationen mellan akutsjukvård, öppenvård och primärvård kan förbättras och effektiviseras.

– Om man uppmärksammar och lyssnar på vad patienten faktiskt säger och tillsammans gör en överenskommelse om vilka insatser som krävs och hur man kan hjälpa patienten, så får vi nöjdare patienter och en mer effektiv vård.
Studien beräknas vara klar under 2014. Förhoppningen är att vården ska få bättre kunskap om hur man ökar tilltron till den egna förmågan hos patienter som vårdats för akut kranskärlssjukdom. Men även bättre kunskap om hur man kan öka patienters välbefinnande och minska deras oro och lidande.

”En förutsättning att läkare är med och driver processen”

Intresset för personcentrerad vård och den forskning som bedrivs vid GPCC är stort. Karl Swedberg får regelbundet förfrågningar från olika landsting om hur man går tillväga för att förändra vården till ett mer personcentrerat förhållningssätt. Det krävs både tid och tålamod, menar han:

– Vår erfarenhet av det förändringsarbete som pågår vid de två referensavdelningarna på Sahlgrenska universitetssjukhuset Östra, visar att det kan ta ett eller två år att ställa om hela verksamheten. En viktig förutsättning för att lyckas är att läkare är med och driver processen, och att cheferna stödjer vårdformen, säger Karl Swedberg.

Analyser, reportage, debatt och nyheter från sjukhusvärlden Vi ser till att hålla dig i händelsernas centrum

GDPR

Ur Sjukhusläkaren 2019-05

Tema: Övertider / Tema: Vem satsar på intermediärvårdsplatser? / Vårdcentraler kan tvingas betala tillbaka miljonbelopp / Sverige och Storbritannien har gjort omvända resor / Så ska den digitala läkarassistenten Alma hjälpa läkare / Porträttet: Camilla Starck

Prenumerera