”Vi vet att man jobbar febrilt”
På söndag, den 20 november, flyttar de första patienterna in i Nya Karolinska Solna, NKS, lokaler och orosrapporterna inför den är många. Enligt Yvonne Dellmark, ordförande för Karolinska Universitetssjukhusets läkarförening, riskerar även nästa fas i arbetet att få stora konsekvenser.
Det har rapporterats flitigt om det omdebatterade sjukhuset den senaste veckan. Bland annat då en av de tilltänkta toppcheferna för hjärtsjukvården, hjärtkirurgen Jan Liska, valde att hoppa av.
– Vi hade en övning den 26 oktober som skulle vara en generalrepetition för driften av sjukhuset. Vid övningen uppstod en mängd problem och min slutsats ifrån det skulle vara att man inte kan genomföra driftsättningen med hänsyn till utfall vad gäller kommunikation, larm och övervakning, det är där jag ser patientsäkerhetsrisken, sa han tidigare i veckan till SVT Nyheter Stockholm.
Från fackligt håll har man ännu inte fått information om vilka problem som övningen visade, men Yvonne Dellmark, ordförande för Karolinska Universitetssjukhusets läkarförening, säger att de ”vet att man jobbar febrilt med att åtgärda de problem som man uppfattat som allvarligast”. Huruvida flytten ser ut att kunna genomföras på ett patientsäkert sätt, kan hon dock inte uttala sig om.
– Det är svårt att säga när vi inte har tillgång till all information. Det är cheferna som ska garantera patientsäkerheten och vi kan bara hoppas på att de har ett tillräckligt underlag för att faktiskt kunna göra det, säger hon.
Hur ser du på att en av cheferna hoppade av?
– Vi vet ju att det finns problem och att man jobbar med dem. Men vi får olika besked om det verkligen är klart eller inte, beroende på vem vi pratar med. Högst är det sjukhusledningen som har ansvar för att det här fungerar vid flytten. Från läkarföreningens sida kommer vi att ha vår organisation med huvudskyddsombud beredda att ta beslut om det skulle behövas, säger hon.
Mycket av bekymren inför flytten handlar om att få IT och teknologin i det nya sjukhuset att fungera. Dessutom kan en del teknik först flytta i samband med att den fysiska flytten faktiskt genomförs. Yvonne Dellmark tror att det kommer krävas betydande problem för att flytten skjuts på framtiden, men att man under flytten måste utvärdera utfallet noga.
– Om det skulle visa sig att det blir väldigt mycket extraarbete med någon del som har flyttat för att få allt att fungera, då måste man kanske hejda flytten för resterande del för att få resurserna att räcka till.
Under tiden flytten sker pågår arbetet i fas två med den nya verksamhetsmodellen för de kliniker på sjukhuset som ännu återstår.
– Men den organisationen är faktiskt inte beslutad ännu. Man håller nu på att dra den genom samverkan och vissa delar kommer man att göra ett omtag på, säger Yvonne Dellmark.
Hon säger att många olika områden kommer att påverkas om verksamhetsmodellen, så som den ser ut idag, blir verklighet. Bland annat hur sjukhuset ska kunna bevara kompetens och utbilda framtida specialister.
– Om man genomför den, som den är tänkt nu, utan några förändringar kommer det att få stora konsekvenser för hur man kan bli kirurg på Karolinska. I den nuvarande planen separerar man benign och malign kirurgi, trots att det ibland är samma operation och samma patient ända till man får PAD-svaret, säger Yvonne Dellmark.
För även om kirurger på de mindre klinikerna med högspecialiserad vård redan nu opererar i olika flöden, på olika håll, så har de ändå har en egen klinik, en gemensam fortbildning och ett gemensamt forum.
Yvonne Dellmark säger också att det är först nu när planerna är mer konkreta som personalen ser hur den nya verksamhetsmodellen kommer att drabba den egna verksamheten.
– Det är då den här frustrationen kommer. När man ser hur organisationen kommer att förändras och var problemen kommer att uppstå. Och när man då inte kan få svar på frågor om hur de olika problem kommer att lösas.
Ser du en risk att läkare kommer att söka sig bort från sjukhuset?
– Vi ser redan att det har hänt. Och det kommer att fortsätta hända så länge man inte ser att det blir en bra struktur, där man kan fortsätta att utvecklas och förstärka sin kompetens. För det hänger ju ihop – man måste ju kunna ha en bra egen kompetens för att kunna göra det bästa för patienterna.