PRIVATA SJUKVÅRDSFÖRSÄKRINGAR

”Vi måste se sanningen i vitögat”

650 000 svenskar har idag en privat sjukvårdsförsäkring. Ett av de fackförbund som erbjuder sina medlemmar att teckna en dylik är Unionen – ett beslut som chefsjuristen Martin Wästfelt kallar för svårt.

Då Dagens Arena förra året gjorde en kartläggning över hur många fackförbund som erbjuder sina medlemmar en sjukvårdsförsäkring visade sig frågan vara en vattendelare. Sju av tio fackförbund inom TCO och SACO erbjuder en sådan, medan LO i sin tur fattat ett beslut om att LO:s styrelse ska ”verka för att stoppa sjukvårdsförsäkringar som ger möjlighet att betala sig före i sjukvårdssystemet”, enligt Dagens Arena.

Unionen, som är ett av ovan nämnda TCO-förbunden, beslutade i slutet av förra året att erbjuda samtliga 640 000 medlemmar en sjukvårdsförsäkring från och med den 1 januari 2018. Enligt Martin Wästfelt, chefsjurist på Unionen, har frågan varit svår och diskussionerna många – inte minst med förbundets storlek i bakhuvudet.

– På samma sätt att det var en svår facklig fråga om man skulle erbjuda inkomstförsäkring eller inte har vi även den här gången funderat över hur beslutet påverkar det allmänna systemet. Samtidigt är det, oberoende om det är 20 000 eller 600 000 medlemmar, ändå vårt uppdrag att företräda våra medlemmar och det måste vi sätta främst. Men visst får man ett större ansvar för att beslut har indirekt påverkan.

Martin Wästfelt, chefsjurist på Unionen.

Han säger att Unionen, efter research och diskussioner med de aktörer som erbjuder sjukvårdsförsäkringen, ändå landat i uppfattningen att undanträngningen inte är ett stort problem i verkligheten.

– Man köper sig inte förbi utan man köper huvudsakligen outnyttjad kapacitet för att det allmänna inte har resurser. Man kan tycka att det vore bättre om samhället kunde erbjuda alla vård snabbt – och det tycker vi – men vi måste också se sanningen i vitögat.

Martin Wästfelt påpekar att det varken handlar om lättare besvär som till exempel influensa eller exempelvis riktig allvarlig och svår cancervård. Snarare gäller det ”saker i rörelseapparaten och en hel del behov kring utmattningsproblem där våra medlemmar har svårt att komma fram till sjukvården”.

– Det här fråntar inte arbetsgivaren rehabiliteringsansvar och vi tror inte att det gör det. Men det är ändå ganska många problem som leder till bortavaro där man inte kan säga att det är arbetsgivaren som ensamt har ansvaret.

Den utveckling som sker i samhället spelar också in – delvis handlar det om att sjukvårdsförsäkring som produkt ökat kraftigt de senaste åren och att allt fler fackförbund valt att teckna en sådan. Redan för ett par år sedan fick Unionens egenföretagsmedlemmar möjlighet att teckna en sjukvårdsförsäkring och Martin Wästfelt menar att det har fallit väl ut – närmare 40 procent av den gruppen har idag försäkringen.

– Drivkraften för egenföretagarna var behovet av att snabbt kunna komma åter i arbete. Och när vi har gjort våra mätningar bland de som är ”vanligt yrkesverksamma medlemmar” finns de drivkrafterna även hos dem. Som anställd och som fackförbund kan man ju säga att det är arbetsgivarens ansvar, men medlemmarna tycker att det är deras eget problem också. Om man till exempel får problem med en höft eller en rygg och måste vara sjukskriven i två månader i väntan på operation, så kanske man inte kan vara med i just det där projektet. Någonstans tänker man att det inte är bra för den fortsatta karriären vara borta att i onödan om man istället skulle kunna vara åter i jobb efter två veckor, säger han.

Martin Wästfelt säger att det också finns en annan aspekt som har haft betydelse för beslutet. Genom att teckna en sjukvårdsförsäkring för en stor grupp kan kostnaden för den enskilde medlemmen hållas nere samt att alla ges möjligheten, oavsett om man skulle ha klarat hälsoprövningen eller ej.

– Den som har en svagare ställning eller låg inkomst har nästan aldrig en arbetsgivare som erbjuder dem detta och för den som behöver är det här en möjlighet att teckna genom ett fackförbund. Men vi tror inte att det kommer att bli en lika stor produkt som vår livförsäkring eller olycksfallsförsäkring, utan det kommer att vara en mindre grupp personer som tecknar den.

Enligt statistik från Svensk Försäkring hade närmare 650 000 svenskar en sjukvårdsförsäkring i slutet av 2016. Den stora majoriteten, 72 procent av sjukvårdsförsäkringarna, betalas av arbetsgivaren medan drygt 150 000 av de privat betalda försäkringarna återfanns i gruppen där de tecknas via en arbetsgivare, ett fack- eller yrkesförbund alternativt en annan organisation. De senaste åren har man kunnat se en kraftig ökning av privata sjukvårdsförsäkringar – i början av 2012 hade totalt knappt 493 000 svenskar en sjukvårdsförsäkring och i gruppen som tecknat den via exempelvis sitt fackförbund fanns drygt 68 000 personer.

Anna Pettersson Westerberg, chefsekonom analysavdelningen vid Svensk Försäkring, säger att trenden hittills varit en stadig ökning, men att framtiden i mångt och mycket hänger på om förslaget om att beskatta den här typen av försäkringar blir verklighet. I våras kom nämligen regeringen och Västerpartiet överens om att privata sjukvårdsförsäkringar ska förmånsbeskattas. Förslaget presenteras i höstbudgeten, men ska sedan läggas som en särproposition och gå vägen genom riksdagen.

Anna Pettersson Westerberg, chefsekonom analysavdelningen vid Svensk Försäkring.

– Om det sker kommer vi antagligen se en minskning. Det vi har sett är att det är en trendmässig ökning och vi har förstått det som att arbetsgivare efterfrågar den här typen av försäkringar istället för företagshälsovård. Framförallt från arbetsgivare som behöver sin personal snabbt tillbaka i produktion och då har det varit svårt att hitta vägar framtå för företagshälsovården. Vår uppfattning är att det kan finnas koppling till utmaningar som finns i hälso- och sjukvården. Det här är en bra väg framåt för arbetsgivare och därför kan man förvänta sig att den även fortsättningsvis, om den inte blir förmånsbeskattad, kommer att öka.

Analyser, reportage, debatt och nyheter från sjukhusvärlden Vi ser till att hålla dig i händelsernas centrum

GDPR

Ur Sjukhusläkaren 2019-02

Tema - Fortbildning/Årets Vissare: Metod är inte rättssäker/Läkare i Örebro kräver fler läkare i ledningen/Pristagaren har sin vision klar för sig/Porträttet: Annakarin Nyberg/Krönika: ”Hur hanterar vi att det finns hedersförtryckare inom vården?”/Forskare: Svårt hitta samband mellan hög beläggningsgrad och ökad dödsrisk

Prenumerera