• 17 februari 2014
• 0
• AV: Helene Thornblad

Utredningen, med namnet Starka tillsammans, diskuterades vid ett seminarium arrangerat av SNS (Studieförbundet Näringsliv och Samhälle) i slutet av januari.

Utredaren Ingrid Petersson varnade inledningsvis för att fastna i nostalgitänkande om svensk klinisk forskning:
– Många drömmer sig tillbaka till ”den svenska stormaktstiden” för den kliniska forskningen på 1980- och 90-talen. Där är vi inte nu och vi kommer inte tillbaka dit, betonade hon.

Flera avgörande förutsättningar som fanns före millennieskiftet är borta i dag, betonade hon och gav några exempel: USA och Västeuropa hade en särställning inom klinisk forskning, läkemedelsindustrin var stark i Sverige, det fanns ett nära samarbete mellan industri, akademi och sjukvård och en statlig läkemedelsförsäkring utan kostnadstak.

– Under den perioden kom också flera ”blockbusters” – nya storsäljande läkemedel, vårdtiderna var längre och sjukvårdssystemet mer sammanhållet.

Global konkurrens

I dag finns en global konkurrens om kliniska prövningar, och Sveriges konkurrenskraft behöver stärkas för att attrahera läkemedelsföretagen att genomföra prövningar i Sverige.

Martin Wikström representerade Tillväxtanalys, som tagit fram en bilaga till utredningen med internationella jämförelser. Av den framgår bland annat att Sverige har tappat fler kliniska prövningar än jämförbara länder i Västeuropa, som Tyskland, Danmark, Holland och Storbritannien.

– I Danmark och Storbritannien har flera typer av åtgärder genomförts för att förbättra villkoren för kliniska prövningar. Det finns en infrastruktur för kliniska prövningar, samarbetscentrum för sjukvård och universitet och nationella forskningsnätverk. Det finns överskådliga system som hjälper företag att hitta rätt forskarkompetens och patientunderlag.

– I Danmark inför man ett system med ”one-stop-shops” för att underlätta kontakten mellan industrin och forskarna. Det innebär att industrin bara behöver göra en enda ansökan för kliniska studier. Ansökan skickas sedan vidare till relevanta myndigheter för en snabb behandling och man har lyckats korta ner tiden från ansökan till start för prövning till 30 dagar.

Fyra områden

Utredningen Starka tillsammans föreslår åtgärder som påminner om dem som redan genomförts i andra europeiska länder. Förslagen kan sammanfattas i fyra områden:

• Ett nationellt samordningssystem som bygger på regionala noder och en central nämndmyndighet. (En nämndmyndighet har liten organisation och begränsat ansvarsområde. Ett exempel är Ersättningsnämnden, som prövar ansökningar om ekonomisk ersättning till personer som utsatts för övergrepp i samhällsvården.)

• En informationsportal som underlättar samordningen mellan läkemedelsföretag, forskare och patienter. Här ska patienter exempelvis kunna anmäla intresse för att delta i kliniska prövningar och läkemedelsföretag hitta kliniskt verksamma läkare med forskningsintresse.

• Åtgärder för att det ska bli enklare att ansöka om kliniska prövningar och att ansökningarna ska behandlas snabbare. Som exempel nämndes att etikprövningen i dag är en flaskhals som försenar processen.

• Bättre statistik och uppföljning.

Ingrid Petersson underströk att åtgärderna brådskar för att Sverige inte ska halka efter ytterligare. På sikt önskade hon en samordning mellan regionala cancercentra, registercentra, biobanker och övriga aktörer för att minska de administrativa kostnaderna.

– För att vända utvecklingen behöver också den kliniska forskningen få en tydligare roll i vården. Det kräver i sin tur att politikerna blir bättre på att ”beställa forskning” av sjukvården, samt att ersättningssystemen och IT-strukturen förbättras.

Starkare incitament

Catarina Andersson-Forsman, hälso- och sjukvårdsdirektör i Stockholm, efterlyste också starkare incitament för enskilda forskare och kliniker för att delta i kliniska prövningar.

– I dag är man som enskild kliniker leverantör av patienter och patientdata. Man får inte som tidigare forskarutbildning och internationella kontakter. Därför krävs det ordentliga incitament.

Ingrid Petersson berättade att revisionsföretaget PWC undersökt vad som i praktiken avgör om en klinisk prövning blir av eller inte på en klinik.

– Patientnyttan är helt avgörande. Industrin bekräftar bilden: ”tar vi stora kliv framåt är det inga problem, men när det är inkrementella (gradvisa) förbättringar så är det svårare”.

Små steg viktiga

Carola Lemne, styrgruppsordförande för Ingenjörsvetenskapsakademins projekt ”prövningar för svensk medicin” och tillträdande vd för Svenskt Näringsliv, höll med:

– Vi måste klara av att ha incitament för det inkrementella. Tio små steg gör tillsammans en revolution.

Seminariets moderator Fredrik Hed ställde frågan om det inte är så att det i dagens allt mer produktionsinriktade sjukvård har blivit svårare att få tid för klinisk forskning. Carola Lemne ”tog på sig sin gamla hatt som sjukhusdirektör” (på Danderyds sjukhus) och invände mot resonemanget:

– Hur kan det vara dåligt att vi försöker använda samhällets pengar bättre och få mer sjukvård för pengarna? Det finns otaliga exempel på kliniker som klarar av att planera för forskning likaväl som för sjukvårdsproduktion. På hjärtkliniken i Danderyd har man lagt ”forskningsrader” i schemat på samma sätt som rader för sjukvårdsproduktion. Det handlar om professionalism och ledning.