“Vi måste göra något utöver det vanliga”
Nyheter
Om vi hade haft antivirala läkemedel mot coronavirus när utbrottet drog igång för drygt ett år sedan hade vi förmodligen kunnat mota Olle i grind och aldrig fått någon pandemi. Det menar Niklas Arnberg, ordförande i nystartade Pandemifonden, vars vision är att stärka upp svensk virusforskning och väcka intresse för virusfrågan till den grad att vi aldrig behöver hamna i en virusutlöst pandemi igen.
Behovet av att stärka upp svensk virusforskning har funnits länge. Före coronapandemin var antalet forskare som ägnade sig hängivet åt just coronavirus lika med noll och frågan om virus och dess påverkan på samhället i stort var svår att få särskilt mycket gehör för. Men under pandemin har bristen på fungerande antivirala läkemedel blivit smärtsamt påtaglig och inställningen till forskning på området en annan.
Så i höstas när den andra coronavågen sköljde in över samhället kände Niklas Arnberg och kollegorna inom Svenska sällskapet för Virologi att tiden var mogen. Med Cancerfonden, Hjärt- och Lungfonden och andra sjukdomsspecifika ideella organisationer som förebild blev Virus- och Pandemifonden verklighet. Målet är att samla in så mycket pengar till virusforskning som det bara går.
– Vi hade egentligen sett behovet av den här typen av fond länge. Virusinfektioners påverkan på människors hälsa, sjukvården och samhället i stort är både stor och kostsam även under icke-pandemiska år, säger Niklas Arnberg.
Som exempel nämner han att Försäkringskassan betalar ut sju miljarder kronor årligen bara för vård av sjuka barn – som i en klar majoritet av fallen beror på vanliga virusinfektioner av olika slag. Och Karolinska, Sahlgrenska och Södersjukhuset har alla tvingats upp i stabsläge på grund av virussjukdomar som influensa, mässling och vinterkräksjukan de senaste åren.
– Den totala kostnaden för detta uppgår ju sannolikt till många tiotals miljarder kronor varje år. Vi har föreslagit att regeringen ska räkna på det här och vad satsningar på virusforskning skulle kunna få för samhällsekonomisk betydelse, men vi har aldrig fått gehör.
Men under pandemin har det blivit annat ljud i skällan. På förslag från Svenska sällskapet för Virologi har regeringen via forskningspropositionen nu initierat ett nationellt forskningsprogram om virus – den första riktigt stora framgången på området, berättar Niklas Arnberg entusiastiskt.
– Det är naturligtvis otroligt glädjande att inställningen har ändrats så drastiskt. Men jag vill samtidigt betona att jag inte riktar kritik mot någon i det här sammanhanget. Vi som forskar inom det här området får rannsaka oss själva – vi har inte varit tillräckligt bra på att kommunicera ut virussjukdomarnas påverkan på samhället tidigare. Där har coronapandemin tydliggjort behovet på ett sätt som vi inte har kunnat. Men faktum är att om vi hade haft forskningsresurser för att ta fram läkemedel mot våra vanliga säsongsbundna virus som förkylningar tidigare – då hade vi förmodligen även haft ett läkemedel mot corona färdigt redan när de första fallen upptäcktes.
Antivirala läkemedel fungerar nämligen på ungefär samma sätt som antibiotika fungerar mot bakterier i vår kropp – och bland är de också verksamma mot flera andra virus inom samma familj, berättar Niklas Arnberg.
– Låt säga att vi hade haft möjlighet att forska så mycket på det här området att vi hade haft färdiga, fungerande antivirala läkemedel mot andra virus i cornafamiljen – då hade dessa sannolikt fungerat även mot det nya coronaviruset. Och vi kunnat bryta smittkedjorna i ett tidigt skede – långt innan en ny pandemi var ett faktum. På liknande sätt sätt bör vi tänka och arbeta när det gäller de andra 21 virusfamiljerna. Det säger väldigt mycket om hur viktigt det är att lägga stora forskningsresurser på det här området, säger han.
Det är egentligen väldigt konstigt att inte virusforskningen har fått mer resurser och uppmärksamhet genom åren. Niklas Arnberg, ordförande för Pandemifonden
Och egentligen är ju en pandemi av det här slaget något vi hade kunnat förutse länge och borde ha kunnat ha haft betydligt bättre beredskap för, menar Niklas Arnberg.
– Om vi tittar bakåt i tiden så har virus de facto varit boven i dramat vid samtliga tillfällen som WHO har utlöst globalt nödläge sedan början av 2000-talet. Därför är det egentligen väldigt konstigt att inte virusforskningen har fått mer resurser och uppmärksamhet genom åren, säger han.
Vad hade det gjort för skillnad om vi hade haft antivirala läkemedel mot coronavirus vid årskiftet 2019/2020?
– Det hade förändrat världsläget fullständigt. Då hade vi haft en effektiv behandling för de första patienterna som insjuknade i Wuhan och fått ner deras virusnivåer så de inte förde smittan vidare. Vi hade inte behövt stänga ner samhället utan skolor, idrottsevenemang, kulturevenemang – ja allt hade kunnat hålla öppet precis som vanligt. Coronapandemin hade förmodligen aldrig existerat.
Vad hoppas du och dina 250 forskarkollegor i Pandemifonden på inom den närmaste framtiden?
– Vi hoppas på människors stöd i form av stora och små donationer så vi får möjlighet att kunna utbilda nästa generations virusforskare och utveckla framtidens läkemedel och även framtidens testsystem. Visionerna är att vi ska kunna stärka svensk virusforskning och bygga upp den så att den blir ännu bättre. Den är redan bra men den är alldeles för liten. Vi behöver bli fler kollegor så vi kan täcka in fler områden. Givet den påverkan som virus har på samhället och så få antivirala läkemedel vi har tillgång till idag så måste vi helt enkelt göra något utöver det vanliga. Ju mer virusforskning vi kan bedriva desto större är sannolikheten för bättre läkemedel, bättre vaccin och bättre kunskap och skydd mot kommande pandemier i framtiden.
