Nya läkARUTBILDNINGEN: ÖREBRO

”Vi lägger till mer praktiska examinationer av kliniska färdigheter”

Ann-Sofi Duberg, programansvarig för läkarprogrammet och infektionsläkare, överläkare, docent, om den nya läkarutbildningens utmaningar och fördelar.

Artikeln ingår i temat Nya läkarutbildningen

Vilka är de största skillnaderna?

Den största skillnaden är tillkomsten av en 12:e termin och att utbildningen ska vara legitimationsgrundande. Studenterna ska direkt efter läkarexamen kunna ansöka om läkarlegitimation och AT försvinner. Vi har arbetat igenom hela programmet och kompletterat undervisning och examinationer utifrån de nya nationella examensmålen.

Eftersom läkarutbildningen i Örebro bara är tio år gammal och nyast i landet och planerad med tanke på att en sexårig utbildning sannolikt skulle komma, så var vi relativt väl förberedda. Vi har kunnat behålla samma grundstruktur och pedagogik, men arbetat med att förbättra och komplettera utifrån nya examensmål. Bland annat lägger vi vikt vid en förbättrad bedömning och återkoppling på klinik. Dessutom lägger vi till fler praktiska examinationer av kliniska färdigheter, så kallade OSCE.
Universitetet får nu ett ännu större ansvar att, bland annat med hjälp av kliniska handledare i regionen, kontrollera­­ att studenten verkligen uppnår tillräckligt hög kompetens under utbildningens gång.

Vilka är de största fördelarna?

EU-anpassningen! Det innebär fördelar för studenterna att utbildningarna inom EU blir mer lika. Med den gamla utbildningen ska alla som utbildats i Sverige göra AT, medan studenter som läst legitimationsgrundande sexårig utbildning i annat EU-land inte får göra detta. Med den sexåriga utbildningen kommer i stället alla nyutbildade legitimerade läkare att göra så kallad bastjänstgöring (BT).

Att nya nationella examinationsmål inom professionell utveckling tillkommit är bra. Några av dem hade vi redan i vår relativt nystartade utbildning. De nya målen handlar bland annat om etik, patientsäkerhet och bemötande av patienter och anhöriga.

Det är bra att betydelsen av ett professionellt bemötande av patienter, kolleger och annan personal i den kliniska verksamheten lyfts. Jag tycker att det är viktigt att studenten bedöms utifrån detta. Samtidigt vill jag betona att den medicinska kunskapen är oerhört viktig; den får vi aldrig tumma på!

Vilka är de största utmaningarna?

En utmaning är att i samverkan med regionerna ordna tillräckligt många bra praktikplatser nu när studenterna behöver ännu en termin med mycket klinisk praktik.

Dessutom, att få till en rättssäker och god bedömning av studenternas praktiska kunskaper är svårare än att mäta vad de teoretiskt kan.

Att bedöma kvaliteten på deras förhållningssätt och förmåga är komplicerat. Handledarna måste kunna sätta ord på vad som var bra och vad som behöver förbättras. De måste kunna konkretisera och förklara. På universitetet arbetar vi med att ta fram mallar som vägledning. Vi tror också att observationer enligt EPA (entrustable professional activities), som alla lärosäten i landet anammat, ska kunna användas för att ge feedback.

Örebro universitet har i samarbete med Region Örebro län utarbetat en handledarutbildning för vårdpersonal med inriktning på handledning av studenter. Handledning och återkoppling har stor betydelse i alla vårdutbildningar och är ett viktigt inslag i det nya programmet. Det ligger i handledarnas intresse att ge så bra feedback som möjligt, för de som blir legitimerade om sex år blir ju deras framtida kolleger.

Analyser, reportage, debatt och nyheter från sjukhusvärlden Vi ser till att hålla dig i händelsernas centrum

GDPR

Ur Sjukhusläkaren 2021-05

Ledaren: Larmen kommer från hela landet / Vårdberget fortsätter att växa / Tema: Vad här hänt sedan Macchiarini-skandalen? / Tema: Nya läkarutbildningen – vilka förhoppningar och farhågor finns? / Årets visslare / Utblick: Covid-19 i Europa

Prenumerera