Nyhet

“Vi kan tänka oss tuffare tag om bristen på vårdplatser hotar patientsäkerheten”

Bristen på vårdplatser som hotar patientsäkerheten är en sådan fråga där Socialstyrelsen i framtiden kan tänkas skärpa tonen mot vårdgivarna, säger han.

Socialstyrelsens nye generaldirektör välkomnar Sjukhusläkarföreningens aviserade avvikelserapport-aktion.
– Det är bra och nödvändigt att rapportera avvikelser för att synliggöra brister och risker. Den informationen kan Socialstyrelsen sedan använda i sin tillsyn

Lars-Erik Holm har de sensaste 12 åren varit generaldirektör för Statens strålskyddsinstitut (SSI) där kulturen är annorlunda när det gäller hur länge det är meningsfullt med dialog.
– När jag talar med kollegor runt om i landstingen så tycker de att Socialstyrelsens tillsyn ofta inte är tillräckligt ”vass”. Istället hoppas man på Arbetsmiljöverket. Det är en kulturskillnad som jag vill ta tag i, säger Lars-Erik Holm.

– Jag var med när SSI stoppade vissa verksamheter inom inom interventionell radiologi på Lunds Universitetssjukhus tills de kunde visa att de hade ett tillfredsställande strålskydd.
– Man kan ha dialog en viss tid, men om den inte leder till någon förändring så måste myndigheten faktiskt agera, menar han. Myndigheten har alltid ett ansvar att värna om patientsäkerheten och en god och säker vård.

Kan tänka sig riktlinjer för satellitpatienter

När det gäller antalet vårdplatser och problemet med så kallade satellitpatienter. (Patienter som vårdas på fel avdelning på grund av brist på sängplatser) är Socialstyrelsens nye generaldirektör inte främmande för att införa någon form av riktlinjer.

– Myndighten borde kunna uttala sig utifrån patientsäkerhetsperspektivet och säga vad som är acceptabelt och inte acceptabelt. Om satellitpatienter utgör ett hot mot patientsäkerheten så har vi skyldighet att göra något. Om inte vi gör det, vem ska då göra det?

Inte okey

Lars-Erik Holm är öppen för förslag, men menar att ansvaret för vården ligger hos vårdgivaren, så en lösning skulle kunna vara att det blir vårdgivarens skyldighet att visa på vilket sätt satellitpatienter är förenligt med god och säker vård.
Att det är vanligt med satellitpatienter och att personalen inom sjukvården vant sig vid problemen betyder inte att det är okey, menar Socialstyrelsens nye generaldirektör.

– Har sjukvårdspersonalen en stressig arbetsmiljö och tvingas jäkta runt på olika avdelningar för att vårda sina patienter så är det klart att det sker till förfång för patientsäkerheten och när patienter vårdas av icke specialistkunniga ökar såklart patientsäkerhetsriskerna. Det finns kanske inget svart eller vitt, men Socialstyrelsen borde ändå kunna ha synpunkter på vad som är acceptabelt eller inte, menar han och ger de läkare som krävt ökat engagemang av Socialstyrelsen när det gäller satellitpatienter ett visst hopp inför framtiden.

Lars-Erik Holm vill att Socialstyrelsen ska arbeta ännu mer förebyggande.
– Idag är vi till stor del händelsestyrda, och vi måste bli mer proaktiva. Vi behöver tydligare kopplingar mellan våra föreskrifter och tillsyn, och fråga vårdgivarna: Vi har de här föreskrifterna, kan ni visa hur de är implementerade i er organisation?

Blev förvånad

Lars-Erik Holm avslöjar att det som förvånat honom mest under den korta tid som han suttit som generaldirektör på Socialstyrelsen är att han kommit till en myndighet som ger ut föreskrifter som inte alltid efterlevs eller ens är kända.
Han tar föreskriften 2005:12 som ett exempel. Föreskriften är tre år gammal och säger att vårdgivarna ska inrätta ett ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet och systematiskt arbeta för att förebygga vårdskador.

– Jag har fått veta av de regionala tillsynsenheterna att den ännu är långt ifrån genomförd, men ännu värre är att inte ens föregångaren som är 12 år gammal är tillräckligt känd inom vården och så kan vi inte ha det, menar Lars-Erik Holm.
– Fungerar inte dilalogen är myndigheten skyldig att använda sig av de maktmedel som finns för att sätta kraft bakom orden. Det är vårdgivarens ansvar att föreskrifterna efterlevs. Det finns inte någon ursäkt för att man efter tre år inte genomfört de föreskrifter som Socialstyrelsen har infört med stöd av lagen, menar han.

Lars-Erik Holm betonar att han anser att det är den högsta ledningen som har ansvaret. Det ska inte tryckas ner i organisationen. Däremot kan en delegationsordning visa hur var och en bidrar till patientsäkerheten, dvs vårdgivaren, verksamhetschefen och personalen.

Hoppas att kunna bidra till att avbyråkratisera vården

Ett problem är att Socialstyrelsen har drygt 110 föreskrifter för hälso- och sjukvården, menar Lars-Erik Holm.
– Det är på tok för många för att det ska kunna bli gripbart för hälso- och sjukvården. Därför gör Socialstyrelsen nu en översyn för att konsolidera antalet och få föreskrifterna mer pedagogiska så att de blir mer användbara vid tillsynen.

Det ska inte vara fult med avvikelserapporter

Lars-Erik Holm menar att dert är viktigt att inte regelverket har för stort individfokus.
– Repressivitet är ingen bra grogrund för en bra säkerhetskultur lärde jag på
SSI. Det får motsatt effekt.
Så istället för skärpta regler skulle Socialstyrelsens nye generaldirektör vilja ha en säkerhetskultur utan syndabockstänkande, där man ser avvikelserapporter som något positivt för att kunna undvika felaktigheter som leder fram till vårdskador.

Analyser, reportage, debatt och nyheter från sjukhusvärlden Vi ser till att hålla dig i händelsernas centrum

GDPR

Ur Sjukhusläkaren 2019-04

Tema: Intensivvård / De riskfyllda flyttarna har mer än fördubblats på tio år / Studie visar: Ökad risk att dö efter förflyttning på grund av resursbrist / Intensivvårdsregistrets ordförande efterlyser fler intermediärvårdsplatser / Läkare på Huddinge: Vi behöver dubbelt så många IVA-platser / Flytten av patienter ska minskas drastiskt - men problemen kvarstår / Pressat läge på Sveriges största intensivvårdsenhet / Sjukhusläkaren har pejlat läget från norr till syd

Prenumerera