• 17 februari 2014
• 0
• AV: Eva Nordin

Bristen på insyn och öppenhet inför hur landstingens grupp för nya läkemedelsterapier (NLT-gruppen) väljer ut de klinikläkemedel som ska genomgå hälsoekonomiska bedömningar, har fått skarp kritik.

Det gäller även de ”hemliga avtal” som i allt större utsträckning tecknas mellan läkemedelsföretag och landsting och regioner på rekommendation från NLT-gruppen möter omfattande kritik.

Myndigheten för vårdanalys publicerade i juni 2013 delrapporten ”Vad är nyttan med hälsoekonomiska bedömningar av klinikläkemedel?”.

– De slutsatser och den kritik som framförs är högst berättigade. Myndigheten har gjort en bra analys av de problem som finns och jag hoppas att rapporten tas på allvar. Risken är dock uppenbar att rapporten blir en i raden av hyllvärmare.

– Jag skulle gärna vilja se att SKL:s ordförande Anders Knape ger sig ut på banan och initierar en diskussion med socialministern, säger Penilla Gunther, riksdagsledamot för Kristdemokraterna.

Olika system för prissättning

I Sverige utvärderas vilka läkemedel, förbrukningsartiklar och tandvårdsbehandlingar som ska ingå i högkostnadsskydden. När det gäller läkemedel och förbrukningsartiklar ställs bland annat nyttan mot kostnaden utifrån hälsoekonomiska beräkningar. Prövningen görs av Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket (TLV), men gäller endast de läkemedel som säljs på apotek.

När det gäller läkemedel som används i slutenvården har det tidigare inte gjorts någon hälsoekonomisk bedömning på nationell nivå.

Det finns i Sverige två olika system för prissättning av läkemedel, ett för öppenvård och ett för slutenvård. I öppenvården råder en statlig prisreglering, men när det gäller landsting och regioner bestäms priserna i regel genom upphandling (enligt LOU). Det kan därför se högst olika ut i landet vad gäller tillgängligheten till läkemedel beroende på hur enskilda landsting och regioner samt sjukhuskliniker prioriterar. I vissa delar av landet har patienter fått tillgång till exempelvis nya effektiva cancer- och biologiska läkemedel, men i andra landsting har de blivit nekade av ekonomiska skäl.

– Vi har alltså system i Sverige som inte ger förutsättningar för en likvärdig läkemedelsbehandling. Något måste göras, säger Penilla Gunther.

Klinikläkemedelsprojektet

För att uppnå en mer kunskapsbaserad och likvärdig läkemedelsanvändning, gav regeringen TLV i uppdrag 2010 att starta en försöksverksamhet där även slutenvårdsläkemedel skulle genomgå hälsoekonomiska bedömningar, det så kallade klinikläkemedelsprojektet.

NLT-gruppen (Nya läkemedelsterapier, en nationell samverkansgrupp inom SKL) fick ansvaret att välja ut de läkemedel som TLV ska bedöma.

I juni 2012 fick Myndigheten för vårdanalys uppdraget av regeringen att utvärdera projektet och en första delrapport publicerades i somras.

Gruppen har fått större roll än det var tänkt

– Det råder stor oklarhet kring flera delar av NLT-gruppens arbete. Gruppen tillkom inte för de uppgifter den har tagit på sig. Från att vara ett stöd till landstingen när det handlar om introduktionen av ett fåtal nya läkemedel, har gruppen fått en betydligt mer omfattande och ansvarsfylld roll, säger Penilla Gunther.

Hon vänder sig emot att NLT-gruppen inte är kopplad till någon myndighet och därmed inte omfattas av offentlighetsprincipen.

Gruppen är heller inte organiserad, bemannad eller finansierad för sitt uppdrag, och saknar möjligheten till fullo att värdera läkemedel, medicinsk teknik och behandlingar, menar Penilla Gunther.

Ingen insyn

– Det finns ingen insyn i NLT:s arbete och därför känner ingen utomstående till vilka urvalskriterier och motiveringar de använder när det gäller beslut om vilka läkemedel som ska genomgå hälsoekonomiska bedömningar. Som politiker undrar jag hur ofta man diskuterat NLT:s arbete i SKL:s styrelse och om diskussionerna tagit hänsyn till den värdegrund som hälso- och sjukvårdslagen vilar på.

En annan besvärlig omständighet, menar Penilla Gunther är den nya trenden med hemliga avtal som tecknas mellan läkemedelsföretag och landsting och regioner efter rekommendationer från NLT-gruppen.

Ett känt exempel är prostatacancerläkemedlet Zytiga som ingick i klinikläkemedelsprojektet hos NLT.

Zytiga inte i högskostnadsskyddet

Efter en hälsoekonomisk värdering beslutade TLV att Zytiga inte skulle ingå i högkostnadsskyddet. Visserligen var det ett bra läkemedel, tyckte myndigheten, men priset bedömdes vara för högt i relation till nyttan.
I sjukvården var dock efterfrågan på Zytiga stor och många, såväl patienter som läkare, var starkt kritiska till TLVs beslut.

NLT-gruppen beslutade då att tillsammans med läkemedelsföretaget försöka hitta en lösning. I förhandlingar pressade man ned priset och kom överens om ett pris som var klart lägre än det läkemedelsföretaget hade begärt hos TLV. I dag har alla landsting och regioner tecknat affärsavtal med läkemedelsföretaget Janssen om Zytiga. Hur mycket billigare priset blev vet vi inte. Överenskommelsen är hemlig.

För landstingens del innebär de hemliga avtalen en ökad administration, de upplevs som både komplicerade och tidskrävande.

Kringgår myndighetsbeslut

Samtidigt innebär de pressade priserna att fler patienter kan få tillgång till nya och dyra läkemedelsbehandlingar.
Exemplet med Zytiga är ett av flera på hur läkemedelsföretag kan kringgå TLV och genom NLT-gruppen sedan förhandla direkt med landsting och regioner kring pris och volym av dyra läkemedel.

– Detta är ett problem. Å ena sidan har vi en myndighet som ska göra en värdering av vilka läkemedel som ska ingå i läkemedelsförmånen. Å andra sidan har vi en annan instans, NLT-gruppen, som kan göra helt andra bedömningar och vars underlag och prioriteringar inte kan granskas. Jag är förvånad att detta inte diskuteras mer på politisk nivå, säger Penilla Gunther.

Vårdanalys menar i sin delrapport att sekretessreglerna hindrar landstingen att ta del av det underlag som läkemedelsföretagen har skickat in till TLV samt TLVs beräkningar, vilket hade kunnat ge en fördjupad bild av läkemedlets kostnadseffektivitet.

Förslag till förändring i vår

Penilla Gunther träffade vid årsskiftet företrädare för NLT-gruppen

– Mötet var jättebra, jag fick ställa kritiska frågor och de svarade på ett bra sätt, tycker jag. Gruppen är i omdaning eftersom den inte är optimal i sitt arbete. Myndigheten för Vårdanalys visade ju på det, och det höll de med om.

– Det ska komma ett förslag på förändring av NLT-gruppens arbete under senare delen av våren. Då bör politiker på både landstings- och nationell nivå fundera över NLT-gruppens framtid och uppgifter, men framförallt på allvar fundera över vilket system det ska vara i Sverige i stort, när det gäller prissättning och introduktion av nya läkemedel.

Fotnot: Vårdanalys slutrapport beräknas vara klar och presenteras i april.