”Vi jagar inte dammråttor”
Han slår fast att det inte är dammråttor som specialister i vårdhygien jagar i sjukvården. Istället handlar det om att stoppa faror som inte syns, att förhindra infektioner som uppkommer i samband med olika vårdåtgärder.
– Vi är sjukvårdens smittskyddsläkare och är rådgivande och stödjande till vårdgivarna för att de ska uppnå en god hygienisk standard på sjukhus, i primärvård och i kommunala äldreboenden, säger Ingemar Qvarfordt, som också är hygienläkare vid Sahlgrenska universitetssjukhuset, SU i Göteborg.
Han konstaterar att ju mer tekniskt avancerad vården är, desto fler tillfällen till vårdrelaterade infektioner. All teknisk apparatur och alla konstgjorda organ och leder är riskfaktorer för smitta. Störst är smittrisken i samband med att slangar sätts in i patienten och vid operationer.
Sjuk av bakterier i sin egen kropp
Svensk förening för vårdhygien är en tvärprofessionell, ideell förening. För att få vara med i föreningen krävs att man har ett yrkesmässigt intresse för vårdhygien och smittskydd. I föreningen ryms personal från tandvård, sjukvård, sterilisering och smittskydd.
– Det behöver inte vara någon som gör fel för att en patient ska få en vårdrelaterad infektion. Den vanligaste orsaken är att patienten blir sjuk av bakterier i sin egen kropp, säger han.
Det kan till exempel röra sig om patienter som fått en stroke och därför blivit sängliggande på sjukhuset. Då kan sekretstagnation i luftrören leda till lunginflammation. Infektionen beror då på tillståndet, men uppkommer i samband med vård.
MRSA-utbrott
MRSA är en motståndskraftig bakterie som kan smitta både i sjukvården och i övriga samhället. Flera utbrott har skett på sjukhus genom smittspridning mellan patienter.
Ingemar Qvarfordt betonar att det inte är en sjukdom att vara bärare av bakterien.
– Blir man däremot sjuk är infektionen svårare att behandla. Därför är MRSA anmälnings- och smittspårningspliktig enligt Smittskyddslagen, berättar han.
De flesta storsjukhus i Sverige har haft utbrott av MRSA. För några år sedan hade flera sjukhus i Stockholm utbrott.
– Vår uppgift som hygienläkare är då att kartlägga utbrottets storlek genom smittspårning och att lämna råd och anvisningar för att begränsa och hejda utbrotten.
Mer fokus på senare år
Vårdhygieniska enheter finns inom den offentliga vården. I Västra Götaland är det en fri nyttighet för sjukhusen, medan privat sjukvård måste teckna avtal för att få del av den vårdhygieniska expertisen.
Ingemar Qvarfordt påpekar att vårdhygien har hamnat alltmer i fokus de senaste tio åren och att HSL, Hälso- och sjukvårdslagen, fick ett tillägg om god hygienisk standard i vården 2006.
– Idag har Socialstyrelsen gett ut både föreskrifter om basal hygien och rekommendationer om vad vårdhygienisk kompetens är.
Kortärmat
Han konstaterar att begreppet basala hygienrutiner som tidigt började användas vid Sahlgrenska universitetssjukhuset i dag är vedertaget i hela landet. I begreppet ingår bland annat lämplig klädsel för vårdpersonal och har på senare år blivit ett av de mest omdiskuterade kraven bland läkare.
– All vårdpersonal ska ha kortärmad arbetsdräkt när de arbetar med patienter för att händer och underarmar ska kunna tvättas och desinficeras före och efter vårdarbete med varje patient. Vad vårdpersonalen har på sig på kontoret eller i matsalen lägger vi oss inte i, säger Ingemar Qvarfordt.
2013 blir vårdhygien en tilläggsspecialitet till klinisk bakteriologi och virologi, alternativt till infektionssjukdomar. Ingemar Qvarfordt ingår i gruppen som fått Socialstyrelsens uppdrag att skriva en målbeskrivning för specialiteten.
– Målbeskrivningen ska vara klar vid årsskiftet och jag hoppas att landstingen ska kunna inrätta utbildningsplatser från och med nästa årsskifte, säger Ingemar Qvarfordt.
