”Vi har nyttjat de möjligheter som finns”
De möjligheter till undantag som finns i EU-direktivet har nyttjats till fullo i kollektivavtalet. Det menar Jeanette Hedberg, Förhandlingschef på SKR.
2022 framförde EU-kommissionen kritik mot att kollektivavtalet som gäller för anställda i kommunsektorn inte lever upp till minimikraven i EU:s arbetstidsdirektiv. Upprinnelsen till kritiken var ett klagomål som handlade om förläggning av dygnsvila och långa arbetspass inom ambulansverksamheten. EU-kommissionens kritik mot Sverige var tydlig: ändra arbetstidsreglerna eller riskera en prövning i EU-domstolen, berättar Jeanette Hedberg.
– SKR, Sobona och facken gjorde då en gemensam bedömning och konstaterade att kollektivavtalet inte levde upp till minimikraven och tog därför beslutet att förhandla om avtalet. Vi såg det inte som ett möjligt alternativ att ha kvar regler som innebär att vi bryter mot EUs skyddsregler, säger hon.
Jeanette Hedberg betonar att rätten till elva timmars dygnsvila inte är några nya regler. De har gällt i EU sedan 2003 och har varit grundregeln i SKR:s kollektivavtal sedan 2007.
Men kan det inte vara så att ni har tolkat det för snävt? Är ett ständigt räknande av det exakta antalet timmar i scheman den enda vägen mot att följa EU-direktivet?
– Vi har i kollektivavtalet nyttjat de möjligheter till undantag som finns i direktivet. Direktivet medger inte att arbetstid regelmässigt förläggs i strid med gällande skyddsregler när verksamheten bedrivs under normala omständigheter. Man behöver skilja på planerad arbetstidsförläggning och vad som kan göras vid oförutsedda händelser. Vid oförutsedda händelser som arbetsgivaren inte har kunnat förutse, påverka eller planera för kan arbetsgivaren bryta mot regelverket under förutsättning att medarbetaren får kompenserande vila i efterhand.
Många chefer upplever det administrativt tungt att följa direktivet och vet inte hur de ska få ihop verksamheterna när de pågående undantagen går ut efter ett års tid. Kunde ni se att det skulle bli så här pass stor påverkan på vården?
– Det har varit en stor omställning för både chefer och medarbetare att hantera de nya reglerna. Generellt sett har införandet av de nya reglerna gått över förväntan, men det har varit besvärligt för vissa verksamheter. Många scheman har behövt förändras. Det har också inneburit ökade kostnader för vissa verksamheter och att arbetsgivare har behövt rekrytera fler medarbetare. De nya reglerna innebär ett förstärkt skydd för vila och återhämtning för medarbetarna. Men för vissa medarbetare har de nödvändiga schemaförändringarna också inneburit svårigheter att få ihop sitt livspussel.
I enkäten som Svensk Förening för Anestesi och Intensivvård har skickat till sina medlemmar framgår det att påverkan på familjeliv och fritid har blivit väldigt stor för läkarna sedan införandet – hur ser du på dessa negativa effekter för den enskilde läkaren?
– De nya reglerna innebär ett förstärkt skydd för vila och återhämtning. Men för vissa medarbetare har de nödvändiga schemaförändringarna också inneburit svårigheter att få ihop sitt livspussel.
Varför har man inte gjort det enklare att hantera de här undantagen på lokal nivå? Varför så administrationstungt?
– Vi har haft alldeles för långtgående regler i vårt kollektivavtal tidigare och utöver det en arbetstidsförläggning i vissa verksamheter som innebar att man regelbundet nyttjade undantagsreglerna i den ordinarie förläggningen. Det har aldrig varit tanken. Dessutom fanns det lokala kollektivavtal som också stod i strid med direktivet. Sett ur det perspektivet behöver de nya reglerna sätta sig innan man lägger över ansvaret på lokal nivå.
Finland nämns ofta som ett exempel på ett land som har fått det här att fungera bättre och som jobbar på ungefär som innan – hur har de löst de här bitarna?
– Den frågan behöver ställas till Finland.
Viktigt att Finland synkroniseras med Sverige.