AVTALSRÖRELSEN

”Vi har nått framgångar som andra inte har nått”

Nu har Sveriges läkarförbund, Sveriges kommuner och regioner och Sobona kommit överens om ett fyraårigt avtal. Förhandlingarna har landat i ett avtal med centralt angivna löneökningsnivåer från 2021 tillsammans med en löneöversyn från 1 april i år.

– Inget avtal är någonsin så bra som man förväntar sig, men vi har nått framgångar som andra inte har nått, framför allt vad gäller retroaktivitet för arbetet under coronapandemin. Det är en framgång, säger Torbjörn Karlsson, som är ledamot i Läkarförbundets förhandlingsdelegation och styrelseledamot i Sjukhusläkarna.

Löneavtalet, som omfattar cirka 34 000 läkare, är utan angiven nivå för 2020. De tre åren som följer innehåller avtalet årliga garanterade utfall. Avtalet löper över 41 månader, från 1 november 2020 till 31 mars 2024 – sammantaget 12 månader längre än avtalet som har slutits av industrins parter – med retroaktivitet på lön från den 1 april i år.

Karin Båtelson, ordförande för Sjukhusläkarna och förste vice ordförande i Läkarförbundet, säger att det nu är upp till bevis för arbetsgivarsidan.

– Nu får vi se om vi kan lita på regionerna. Den första perioden med en retroaktiv del är sifferlös, och här måste ordentlig ersättning ges för arbetet i coronapandemin. Vi har också ett gigantiskt uppdrag framför oss med att ta hand om all eftersatt vård, säger hon.

Parterna centralt är överens om att tillsammans med lokala parter arbeta för ett bättre flöde i läkares utbildningstjänstgöringar. Här handlar det inte minst om snabbare möjligheter till AT-, BT- samt ST-tjänstgöring och att utvärdera läkares erfarenheter av BT-tjänstgöring.

– Vi fick en del skrivningar om unga läkares usla lönesituation. Det kommer att göras en översyn av läkares löneutveckling tidigt i karriären. Det är viktigt att den här gruppen uppmärksammas och uppvärderas av arbetsgivaren, säger Torbjörn Karlsson.

– En annan framgång för oss sjukhusläkare är justeringarna som vi har fått i jouravtalet, som inte har varit anpassat till verkligheten. Förändringen att ta bort beredskap B, som innebär att man måste vara tillgänglig omedelbart, är en anpassning till nutid som man borde ha gjort för länge sedan.

Var det någon fråga som var särskilt tuff i förhandlingarna nu på slutet?

– Att den retroaktiva perioden är sifferlös ledde till många diskussioner fram och tillbaka. Vi har ju dåliga erfarenheter på många håll av sifferlösa avtal sedan tidigare, säger Torbjörn Karlsson.

Ulf Olsson, vice ordförande i SKR:s förhandlingsdelegation, säger i en kommentar att den långa avtalsperioden ger regionerna ökade möjligheter att arbeta långsiktigt med verksamhetsplanering.

– Den ger också förutsättningar att fortsätta utveckla arbetet med den lokala lönebildningen och frågor som är viktiga för att klara kompetensförsörjningen, säger han.

Karin Båtelson framhåller att det är bra att parterna kom överens om retroaktiviteten, som gäller både lön och beredskapsersättning.

– Att lyckas med högre ersättning för beredskap är en stor framgång. Förutom avsikter om bättre lönenivåer för läkare tidigt i karriären finns en hel del andra förbättringar också. Nu är det upp till bevis för regionerna att följa SKR:s uppgörelse med oss. Annars drar vi i handbromsen!

Analyser, reportage, debatt och nyheter från sjukhusvärlden Vi ser till att hålla dig i händelsernas centrum

GDPR

Ur Sjukhusläkaren 2020-05

Danmarks sjukvårdssystem värnade den vanliga vården – Sverige misslyckades / Ledaren: Danmarks siffror visar hur 21 fristående ”länder” drabbar sjukvården / Experimentet som gav de äldre livslusten tillbaka / IVA vid Södertälje sjukhus använde försvarsmaktens metoder för omhändertagande av personal / Italientema: Han larmade världen och hjälteförklarades – hur tänker han nu? / Så belönade regionerna de som kämpat mot pandemin

Prenumerera