Nej, det finns ingen konkret kris i svensk klinisk forskning. Det säger Patrik Danielson, professor i anatomi och dekan medicinska fakulteten vid Umeå universitet. – Svensk klinisk forskning står sig väl i den internationella konkurrensen, säger han.

• 22 december 2021
• 0
• AV: Ulrika Fjällborg

Antalet forskare med förenad tjänst på klinik i Umeå ligger stabilt jämför med för tio år sedan, enligt honom. Den förändring man kan se är att andelen kvinnor med förenade professor/överläkartjänst ökat från 18 procent till 31 procent sedan 2011. Och att de befinner sig i en generationsväxling: fler av de med förenade tjänster är lektorer och biträdande lektorer än tidigare. 40 procent är professorer.

Det ser inte Patrik Danielson som något negativt:

– Att det är fler yngre nu betyder att det är fler som bygger upp sin forskningsverksamhet. Det ser jag som väldigt positivt. De är ju framtidens professorer, säger han.

Vikten av att universitetet har lärare med förenade tjänster som också är läkare på klinik kan inte nog betonas, enligt Patrik Danielson.

– Det är jätteviktigt. Det är viktigt att universitetslärare lär ut aktuell klinisk kompetens och det är viktigt att de kan väcka forskningsfrågor som är kliniskt relevanta. Det är också viktigt för sjukhusen att de får del av akademiska perspektiv och nya forskningsrön.

Finns det något som oroar dig?

Patrik Danielson tvekar, men säger:

– Det talas om att läkare blir mindre intresserade av att forska. Det sägs att medelåldern på läkare som disputerar nu är högre än förut. Då finns risken att man inte hinner uppnå sin akademiska potential och bli professor.

Idag ser han att det är fler sökande på de prekliniska tjänsterna vid fakulteten, dvs de som enbart handlar om forskning och undervisning, än till de förenade tjänsterna.

– Jag skulle gärna se fler sökande till de förenade anställningarna.

Dessutom gör den pågående generationsväxlingen att många ledare inom klinisk forskning går i pension under de kommande åren. I Umeå jobbar de därför aktivt med att få en tydligare karriärväg för de som vill både jobba kliniskt och forska.

Ett bra sätt att fånga upp fler personer för förenade anställningar är om AT-läkare kan doktorera parallellt med sig kliniska tjänst. Då kan de sedan söka en förenad anställning och göra sin specialiseringstjänstgöring, ST, som biträdande lektor.

– VI har jobbat mycket med biträdande lektorer, säger Patrik Danielson.

Han berättar att de, förutom traditionell utlysning av förenade tjänster inom vissa specialiteter, utlyser förenade tjänster i valfri specialitet. Då kan de låta de bästa forskarna inom ett ämne få tjänsten och göra sin ST i det ämnet.

– Då behöver man som regel gjort en internationell post doc eftersom konkurrensen blir hårdare, säger han.

– Jag är nöjd med att vi gjort mycket under tio år för att möta utmaningarna, men luta oss tillbaka, det kan vi inte göra.