”Vi har befunnit oss i en två år lång mardröm”

När det stod klart att Elio och Johanna hade klarat sig förbi alla kontroller på Havannas flygplats och lyckats komma ombord på flyget till Sverige brast det.

– Vi hade satsat allt vi ägde för att ta oss från Kuba, men eftersom specialistläkare inte tillåts lämna landet var risken överhängande att vi skulle bli stoppade på flygplatsen. När vi förstod att vi lyckats ta oss förbi alla spärrar grät vi av lycka, säger Johanna Vera Delgado.

Hon har svenskt medborgarskap, är född och uppvuxen i Sverige med kubanska föräldrar. Som liten drömde hon om att bli läkare och när Johannas mamma flera år senare föreslog att hon skulle läsa medicin på Kuba, tvekade hon inte en sekund.

– Kubanska läkare är erkänt skickliga och har gott rykte, jag tänkte att det skulle bli en spännande och bra erfarenhet att läsa medicin på Kuba.

Sista året på läkarprogrammet träffade Johanna sin blivande man Elio. Han undervisade studenter och arbetade kliniskt som kolorektalkirurg vid universitetssjukhuset Camilo Cienfuegos i Sancti Spiritus, några mil utanför Havanna.

– Vi klickade direkt. Och så snart jag var klar med min läkarlegitimation ville vi lämna Kuba. Situationen där är svår och den blir allt sämre. En hel generation av yngre flyr utomlands, men för läkare är det svårare. Kubanska staten tjänar stora pengar på sina läkare. Många beordras av staten att periodvis arbeta utomlands, men får bara behålla en del av sin lön av sin lön, resten tar staten, säger Johanna.

När Elio lämnade Kuba befann sig hans mamma i Djibouti i Östafrika på uppdrag som överläkare i radiologi. Elios pappa arbetade tidigare som narkosläkare i Angola.

– Det går inte att leva på sin läkarlön som är cirka 700 kronor i månaden, man måste arbeta med annat vid sidan av. En stor del av befolkningen lever i extrem fattigdom, säger Johanna.

När Elio och Johanna kom till Sverige i april 2023 var siktet inställt på att klara kraven för svensk läkarlegitimation. Bägge behövde klara det nationella kunskapsprovet och Elio uppfylla språkkravet.

– Vi trodde verkligen att vi skulle hitta vägar och möjligheter att förbereda oss och klara proven, men vi har befunnits oss i en två år lång mardröm, säger Johanna.

Efter en krånglig vända hos Migrationsverket med många turer och asylavslag för Elio, blev den snabbaste vägen till uppehållstillstånd att skaffa arbete. Sedan två år tillbaka arbetar han heltid som plattsättare på en byggarbetsplats för att uppfylla försörjningskravet på 28 480 kronor i månaden.

– Under tiden är han rädd att tappa sin kompetens då kirurgi är ett hantverk som måste praktiseras. Sverige förlorar så många duktiga läkare som ger upp och flyttar från landet, det är djupt sorgligt, säger Johanna.

Hon menar att Elio har hamnat i ett slags moment 22.

– Det går inte att med ord förklara hur svårt och tidskrävande det är att hantera alla processer och ansökningshandlingar för att Elio ska få stanna i Sverige och på sikt kunna arbeta som läkare. I nuläget känns allt mörkt och hopplöst. Om Elio ska kunna klara språkkravet och kunskapsprovet för svensk legitimation måste han göra de förberedelser som krävs och det tar mycket tid. Dessutom äger många av kurserna rum på dagtid då Elio måste jobba på bygget för att klara försörjningskravet.

Även Johanna drömmer om svensk legitimation och att på sikt få göra en ST i neurologi, men idag jobbar hon som egenvårdsrådgivare på apotek. Hon trodde till en början att hon skulle ha en enklare väg att klara kunskapsprovet eftersom svenska är hennes första språk.

– Jag förstår att man ska bedöma våra kunskaper för att garantera patientsäkerheten och det är vi inte emot. Socialstyrelsen beskriver processen tydligt på deras hemsida. Det är dock många som fastnar på steg 2 då man ska göra kunskapsprovet. Det finns fortfarande möjlighet att förbättra förutsättningarna för denna tentamen som ska mäta vår kunskap, inte vår uthållighet. Vi får kritik för att vi inte skulle ha de kunskaper som krävs, men det handlar om så många fler faktorer och omständigheter.

Johanna skulle vilja att det fanns en samlad process och att Sverige mycket tydligare informerar om krav och möjliga vägar när man kommer som läkare med utländsk legitimation. Hon skulle också vilja se mentorprogram med svenska specialistläkare och att utländska läkare får kontakt med svensk sjukvård så tidigt som möjligt.

– Både jag och Elio vill bidra till samhället som läkare och vi älskar vårt yrke. Elio har arbetat som läkare på Kuba och är en erkänt skicklig kirurg med flera års klinisk erfarenhet. Det är inte rimligt att nio av tio utländska läkare kuggas på det svenska kunskapsprovet, något måste vara rejält fel.

Johanna kämpade in i det sista och klarade till slut kunskapsprovet. Nästa steg är det praktiska provet och därefter sex månaders praktisk tjänstgöring. Efter det kan hon ansöka om svensk legitimation. För Elio har det varit en stressfylld och oviss väntan på förnyat uppehållstillstånd. Den 1 april kom så beskedet. En ny lagändring innebär att spårbytet avskaffas. Det innebär att Elio inte kommer att bli beviljad nytt eller förlängt uppehållstillstånd på grund av arbete. Lagändringen gäller alla som tidigare har fått avslag på sin asylansökan och därefter ansökt om tillstånd på grund av arbete.

– Det här innebär att Elio definitivt blir papperslös nästa år. Just nu vet jag inte vad vi ska göra. Jag kommer att åka med Elio vart som helst och göra vad som krävs för att han ska få sina papper, säger Johanna.