”Vi har bara gläntat på dörren till precisionshälsa”
Nyheter
Charlotta Ljungman är överläkare i kardiologi vid Sahlgrenska universitetssjukhuset. Vid årsskiftet börjar hon som föreståndare för det nybildade Centrum för precisionsmedicin, ett virtuellt centrum som sömlöst ska jobba med sjukhusets olika verksamheter inom precisionsmedicin.
Vad fick dig att tacka ja till uppdraget?
– Jag har en stark koppling till Sahlgrenska, både som forskare och kliniker. Jag har fram tills nyligen även arbetat som verksamhetschef inom kardiologi. Jag ser uppdraget som en stor möjlighet och en utmaning. Kunskapsutvecklingen inom precisionsmedicin är stark och det finns stora möjligheter och förhoppningar om tidigare diagnostik, förbättrade och mer skräddarsydda behandlingar och kanske till och med bot för vissa sjukdomar. Det finns också stora utmaningar, inte minst när det gäller datahantering. Det handlar om stora datamängder som samlas in och ska tas om hand, en stor utmaning är att lösa sekretess- och integritetsfrågorna.
– Vi behöver även organisatoriskt identifiera och samla de verksamheter på Sahlgrenska som driver utvecklingen inom precisionsmedicin, exempelvis Centrum för medicinsk genomik, ATMP-centrum och Centrum för Sällsynta Diagnoser Väst. Det finns mycket kunskap hos dessa centra som andra kan lära av och det finns stora synergier som är värda att utveckla. Flera av dessa centra är även med i nationella nätverk och vi behöver docka in i den nationella satsningen på precisionsmedicin. Förra året gjordes en gedigen utredning om precisionsmedicin på Sahlgrenska som vi kommer att utgå ifrån när vi bygger upp centret. Jag kommer att arbeta halvtid som föreståndare och halvtid som forskare och kliniker, bland annat på mottagningen för ärftliga hjärtsjukdomar.
Det här området är bara i sin linda Charlotta Ljungman
Finns den en enhetlig definition av vad precisionsmedicin är?
– Nej, det finns egentligen ingen enhetlig definition. Men i botten är nog de flesta överens om att det handlar om att utveckla mer individanpassade och skräddarsydda diagnostiska metoder och behandlingar. Det finns också ett mycket större begrepp, precisionshälsa, som vi knappt har börjat prata om, nämligen hur vi ska kunna arbeta med prevention utifrån precisionsmedicin för att individer ska bibehålla sin hälsa. Det här området är bara i sin linda, men det är ett spännande utvecklingsområde.
Vilka vinster ser du inom det egna verksamhetsområdet kardiologi?
– Mitt forskningsområde handlar primärt om kardiomyopati, ett samlingsnamn för sjukdomar som drabbar hjärtmuskeln. En stor subgrupp är patienter med hjärtsvikt. I dag behandlar vi alla i stort sett på samma sätt. Men med precisionsmedicin kommer vi att kunna kategorisera och behandla den bakomliggande orsaken till hjärtsvikt mer specifikt. Vi har bara gläntat på dörren. Inom kardiologin pågår även studier där behandling med den Nobelprisbelönta gensaxen Crispr/Cas9 prövas på patienter med Skelleftesjukan. Det är en revolutionerande behandling med precisionsmedicin som kan innebära ett paradigmskifte inom kardiologin.
