Vi bygger fortfarande köer och är långt ifrån en jämlik vård. Det menar Gunnar Enlund, biträdande registerhållare SPOR, som också tycker att läget i den svenska sjukvården är mer oroande nu än något han tidigare sett.

• 14 juni 2022
• 0
• AV: Anna Sofia Dahl

Mellan 1 januari 2020 och 31 december 2021 gjordes det drygt 146 000 färre elektiva operationer i Sverige jämfört med 2019 års nivå. Men siffror från Svenskt perioperativt register, SPOR, visar att operationskapaciteten ännu inte har återhämtat sig. Under perioden januari till april i år gjordes nästan 14 000 färre operationer jämfört med motsvarande period 2019.

Även om minskningen av antalet operationer finns i samtliga regioner, syns också stora skillnader. Endast i Region Uppsala har antalet elektiva operationer varit på samma nivå som under 2019 under årets första 17 veckor.

Men faktum är att man enligt SPOR:s data i Region Gotland, Region Jämtland Härjedalen och Region Kalmar län under de första 17 veckorna 2022 har gjort färre elektiva operationer även jämfört med motsvarande period 2021 – det vill säga mitt under pandemins tredje våg då andelen sjukskrivningar var hög inom sjukvården.

Enligt Gunnar Enlund, överläkare på AnOpIva vid Akademiska sjukhuset och biträdande registerhållare för SPOR, har pandemin gjort det tydligt att det är de elektiva operationerna som är bufferten i den svenska sjukvården. Att nivåerna ännu inte är tillbaka på de samma som innan pandemin menar han handlar om att det helt enkelt saknas personal.

– Vi bygger fortfarande köer och det beror på att vi inte kan bemanna operationssalarna. Det börjar till och med bli svårt att få tag på hyrpersonal. Jag tycker att det här läget är mer oroande än något jag har sett tidigare, säger han och poängterar att det dröjer år innan resultatet av långsiktiga utbildningssatsningar märks av och att man nu måste försöka locka tillbaka personal som slutat.

Han tillägger att man – även då det finns bemannade operationssalar –regelbundet tvingas stryka operationer på grund av att det saknas vårdplatser både inom intensivvården och på vårdavdelningar.

– Att stadigt ha vårdplatser för postoperativ vård är något som vi inte upplevt på länge.

Skillnaderna över landet syns även i SPOR:s rapport om den faktiska väntetiden från operationsanmälan till operationsstart. Sjukhusläkaren har tagit fram data för väntetiden för samtliga elektiva operationer utförda under perioden januari till april 2022 som visar hur ojämlik vården är. Bilderna visar också hur stora skillnader det finns i uppfyllelsen av Socialstyrelsens mål om att alla ska opereras inom vårdgarantins 90 dagar.

Medan 44 procent av de patienter som opererades under den givna perioden i Region Norrbotten, Region Värmland och Region Örebro län hade väntat mer än tre månader, var motsvarande siffra 18 procent i Region Jämtland/Härjedalen.

I Region Norrbotten hade dessutom 15 procent väntat i mer än ett år. I Region Dalarna, Region Kronoberg och Region Örebro län var motsvarande siffra 9 procent. I andra änden av skalan finns Region Gotland med 1 procent, Region Blekinge, Region Halland, Region Sörmland samt Region Västerbotten med 2 procent.

Men även om pandemin förstärkt bilden och förvärrat köerna fanns ojämlikheterna redan innan mars 2020.

Data för perioden mars 2019 till februari 2020 visar att drygt 40 procent av patienterna i Region Norrbotten och Region Örebro län då väntat mer än tre månader vid operation. Motsvarande siffra var dryga 20 procent i Region Kalmar län, Region Gotland och Region Sörmland.

Störst andel patienter som väntat i över ett år fanns då i Region Dalarna med 4,2 procent, Västra Götalandsregionen med 3,4 procent samt Region Norrbotten och Region Västerbotten med 3 procent. I Region Blekinge, Region Gotland, Region Halland och Region Sörmland var motsvarande andel under 0,5 procent.

Även för olika ingrepp syns stora skillnader mellan regionerna i SPOR:s data. Den visar till exempel att runt 60 procent av de patienter som opererades på grund av framfall i Region Kronoberg, Region Norrbotten samt Region Värmland under perioden januari till april 2022 hade väntat i mer än ett halvår från det att operationsanmälan gjordes.

I Region Värmland hade dessutom mer än varannan patient väntat i mer än ett år och i Region Kronoberg samt Västra Götalandsregionen hade var tredje patient väntat lika länge.

I Region Gotland, Region Jämtland/Härjedalen, Region Uppsala samt Region Västmanland hade ingen av de opererade patienterna väntat lika länge under motsvarande period.

I den patientgrupp som opererats på grund av godartad prostataförstoring under perioden januari till april 2022 hade störst andel väntat mer än ett år i Region Örebro län (51 procent), Region Västerbotten (38 procent) och Region Kalmar län (25 procent).

I Region Blekinge, Region Gotland, Region Halland, Region Skåne och Region Uppsala hade ingen opererad patient väntat lika länge under motsvarande period.

Högst andel patienter som väntat mer än ett år från operationsanmälan till operation gällande knäledsprotes under januari till april 2022 fanns i Region Västmanland (55 procent), Region Dalarna (49 procent) och Region Norrbotten (46 procent). Ingen av patienterna som opererades av samma anledning i Region Blekinge eller Region Gotland hade väntat lika länge.

– I en jämlik sjukvård, om vi hade det i Sverige, skulle alla de här staplarna ligga på rad ovanför varandra och se ganska lika ut. Och gränsen för 90 dagars skulle gå rakt ner. Det skulle vara jämlik sjukvård i steg ett, säger Gunnar Enlund och fortsätter:

– Jämlik sjukvård steg två är där man tittar i en viss region och ser att det inte är någon skillnad mellan olika ingrepp. Att det finns en balans i väntetiden mellan olika ingrepp.