”Vi behöver fler kollegor i akademiska karriärer och det jobbar vi hårt på idag”
Det går lite upp och lite ner, men på sikt jämnar det ut sig. Antalet professorer/överläkare med förenade tjänster på Sahlgrenska har inte ändrats mycket de senaste tio åren. Det kan bero på att några gått i pension ett år och några anställts ett annat. Sett ur ett tjugoårsperspektiv har det blivit något fler förenade anställningar, uppskattar Agneta Holmäng, dekan på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet. – De senaste fem åren har det legat ganska konstant, säger hon.
Artikeln ingår i temat Förenade anställningarNu, 2021, är professorerna/överläkarna med förenade anställningar mellan 70 och 80 till antalet.
– Vår region har varit generös med förenade anställningar, säger Agneta Holmäng.
– Vi har en väldigt bra dialog med regionen och ledningen för universitetssjukhuset.
Hon kallar de förenade anställda ”en oerhört viktig resurs”. En förenad anställning är som regel uppbyggd av två tredjedelar som professor och forskare vid universitetet och en tredjedel praktiserande läkare vid universitetssjukhuset.
Uppdragets tre delar – forskare, lärare, läkare – gör att alla verksamheterna drar nytta av varandra. Det är bra för forskningen när forskare har ett kliniskt perspektiv, det är bra för sjukvården att läkare också bedriver akademisk forskning och det är helt nödvändigt för läkarutbildningen att de som är lärare och handledare för studenterna både är duktiga kliniker och akademiskt grundade forskare.
Däremot är det inte lika viktigt att förenade anställningar ges till överläkare och professorer utan även ges till lektorer. På Sahlgrenska akademin har de 18 lektorer med förenad anställning som till viss del gör samma jobb.
– Det är klart vi vill ha fler tjänster, men de måste vara fullt finansierade, vilket de akademiska tjänsterna är av statsanslagen.
En svårighet kan vara att läkarna med kombinerande tjänster verkligen får tid för sin forskning. Enligt Agneta Holmäng följs avtalen för detta normalt sett bra i Västra Götalandsregionen. Men nu har pandemin ställt till det. Trycket på att beta av vårdköer ökar, och därmed trycket på produktion i vården vilket drabbar alla.
– Men här har sjukvården varit mycket bra på att prioritera forskning och utbildning, vilket vi är mycket tacksamma för, säger hon.
En utmaning är att lyckas rekrytera nya professorer/överläkare när många går i pension. Sahlgrenska rekryterar även internationellt från Tyskland, Italien och övriga Norden. Men det är viktigt att göra akademiska karriärer attraktiva för att långsiktigt säkra tillgången på personer som kan ta kombinerade tjänster.
– Vi behöver fler kollegor i akademiska karriärer och det jobbar vi hårt på idag, säger hon.
Ett sätt är att de erbjuder läkarstudenter möjligheten att sommarforska redan efter första terminen på läkarlinjen, för att väcka intresset för en forskarkarriär. Man har tillsammans med sjukvården också ett ”student till docent”-program.
Agneta Holmäng tycker också att det behövs större ekonomiska incitament för locka läkare till att även forska. När man väl når sin slutlön så är den okej tycker hon, men doktorand-åren fram till dess att avhandlingen är klar är det sämre med. Då är pressen hård från många håll; familjebildning, ekonomi, specialistutbildning, jobbet på kliniken.
– Vården blir alltmer pressad och det är hårt tryck ute på klinikerna, säger Agneta Holmäng.