• 27 juni 2016
• 0
• AV: Malin Gavelin

Det skulle aldrig hålla EU-rättsligt – juristen och universitetslektorn Tommy Iseskog har svårt att se att VGR har laglig rätt att tvinga läkare in i en karantänssituation inför ett arbetsgivarbyte.

– EU- lagstiftningen är tydlig – man får inte sätta upp andra hinder i upphandlingen än sådana som har med ett företags seriositet att göra. Och EU:s upphandlingsregler gäller oavsett om det är ett bemanningsföretag eller en leverantör av sjukvård vi talar om.

Tommy Iseskog blir förvånad när han hör att Västra Götalandsregionen skriver in i sina avtal att läkare inte får anställas av leverantörerna utan sex månaders arbetsuppehåll, berättar han. Att företag med skatteskulder eller otillräckliga försäkringar för sina anställda nekas att delta i en upphand­ling är helt i sin ordning, men inte det faktum att man anställer personal som tidigare arbetat hos huvudmannen, menar Tommy Iseskog.

– Tidigare var det så att det fanns en lagregel som gällde bemanningsföretag som sa att de inte fick anställa huvudmannens personal utan en specifik karantänstid. Men den regeln togs bort år 2013 när uthyrningsregeln kom. Lagstiftaren har ansett att regeln inte behövs – att den är rentav skadlig. Då känns det märkligt av regionen att införa den på nytt bakvägen för att begränsa möjligheterna för arbetstagaren. Jag tror inte att EU-lagstiftningen­ skulle acceptera det här eftersom vi har principen om fri rörlighet.

Tommy Iseskog har tagit del av den dom i kammarrätten som VGR hänvisar till när de ska motivera avtalen de har skrivit med sina leverantörer av sjukvård. Men VGR:s motiveringar i domen är inte speciellt övertygande, menar han.

– Regionen kan ju driva verksamhet i egen regi och därmed avstå från den här typen av upphandling. Jag menar att oavsett om bemanningsreglerna är tillämpliga eller ej så är de principer som uttrycks där grunden för direktivet och de handlar om den fria rörligheten för arbetskraft. Den frågan kommenteras­ inte alls av kammarrätten. Jag tycker att dessa frågor borde prövas av EU-domstolen

Varför tror du att regionen ändå har valt att skriva in den här formuleringen i avtalen med leverantörerna?

– Det måste handla om att man vill hålla nere priset på tjänsten, man vill bromsa flödet av läkare från landstinget till de privata leverantören. Jag tror inte ens man har tänkt i de banorna med fri rörlighet. Det här är nog bara något man har i sina leverantörsvillkor och som man mer eller mindre tvingar leverantörerna att skriva på. Man talar säkert inte alls om det i upphandlings­sammanhang.

– Arbetsgivaren antyder i sitt svar till er att de har regeln för att det annars  skulle pressa upp priserna på uthyrningsavtalen. Men grund­problemet är väl i sådana fall att man överhuvudtaget väljer att anlita bemanningsföretag, eller som i det här fallet en entreprenör, och inte bedriver vården i egen regi.

Skulle den här typen av avtal kunna vara aktuella i någon annan bransch – skolvärlden till exempel?

– Jämförelsen skulle i sådana fall vara att privatskolan inte får existera om de anställer någon som har jobbat kommunalt det senaste halvåret. Av den anledningen att kommunen skulle vara rädd att tappa personal till friskolan. Det är ju en fråga som Skolverket fattar beslut om och det skulle aldrig en kommun kunna lägga sig i, menar Tommy Iseskog.

– Men det blir en lite haltande jämförelse eftersom det är skolpengen som styr vilka medel som skolhuvudmannen får.  Därför skulle det aldrig kunna bli aktuellt att begränsa arbetsmarknaden för lärarna som arbetstagare. Speciellt inte om det handlade om discipliner där man som i det verkliga exemplet väljer från huvudmannens sida att aktivt lägga ut något på entreprenad.