Nyhetsarkiv

”Verksamhetschefer vet bäst”

Specialisterna i anestesi och intensivvård är många men behöver bli ännu fler. Men specialitetsföreningen är helt emot centraliserad styrning av ST-tjänsterna. Det är beslut som måste ligga i verksamhetschefens händer.

– Vi är överens om att central styrning av ST-tjänster inte är bra. Om man har rätt person som underläkare på kliniken så finns det ett otroligt stort värde i att knyta den personen snabbt till kliniken.

Det säger Lill Bergenzaun, facklig sekreterare i svensk förening för anestesi och intensivvård, SFAI.

Hon menar att om kliniken behöver vänta på en central tilldelning av ST-tjänster finns det en risk att underläkare söker sig någon annanstans.

Lill Bergenzaun arbetar på Karolinska Universitetssjukhuset i Solna, men har också erfarenhet från Skånes universitetssjukhus, där tillsättningen av ST-tjänster sker efter central samordning i regionen. Det kan leda till att en klinik kan bli tvungen att anställa underläkare utan ST-tjänst för att klara bemanningen, men att dessa inte med säkerhet får en likvärdig utbildning som andra med formella ST-tjänster.

Lill Bergenzaun och SFAI anser att verksamhetschefen som oftast har en bra överblick och kunskap om hur många läkare inklusive ST-läkare som verksamheten behöver borde få ansvaret att styra över tilldelningen.

– En kontinuerlig återväxt säker­ställer en jämn bemanning. Beslut om anställningsstopp över en längre period kan leda till att kliniken helt saknar ST-läkare under period när dessa ska lämna för sido-och randutbildningar.

Specialisterna i anestesi och intensivvård är många, Läkarförbundet har drygt 1500 medlemmar med den specialiteten. SFAI räknar med att det idag finns cirka 600 ST-läkare, men att det också finns en brist på cirka 250–300 specialister som verkar bestå med dagens utbildningstempo.

Lill Bergenzaun säger att det finns stor efterfrågan på specialister hos privata aktörer, som har blivit fler efter vårdvalet, och hos bemanningsföretag som även rekryterar till andra länder. Erbjudanden kommer regelbundet och många gånger erbjuds det bättre lön och arbetsvillkor med lägre jourbörda.

– Utomlands kan lönen vara upp till det dubbla jämfört med i Sverige, inklusive betald skolgång till barnen. Det kan förstås kännas lockande.

Utlandstjänstgöring kan vara ett positivt kunskapstillskott till kliniken under förutsättning att medarbetaren återkommer.  Den chansen är större om man i grunden trivs på sin arbetsplats.

– Det viktigt för en klinik att kunna erbjuda en bra arbetsmiljö, rimliga löner och stimulerande arbetsuppgifter.

En positiv spiral utvecklas då där läkare söker sig till en arbetsplats för att den upplevs som utvecklande och erbjuder en bra arbetsmiljö. En negativ spiral där många slutar av missnöje kan vara förödande.

– De kraftiga besparingarna, framför allt på de stora akutsjukhusen har nog tyvärr bidragit till en negativ utveckling på flera kliniker, säger Lill Bergenzaun och avslutar:

– Sjukvården behöver utvecklas långsiktigt och är beroende av stabila beslut istället för kortsiktiga beslut med många omorganisationer.

Krönika
Bertil Hagström

Orisken är mycket större än risken

Analyser, reportage, debatt och nyheter från sjukhusvärlden Vi ser till att hålla dig i händelsernas centrum

GDPR

Ur Sjukhusläkaren 2020-04

Så stor är operationsskulden – region för region / sjukhus för sjukhus / Vad behövs nu då? / "Vi behöver större marginaler till vardags – inte för en pandemi" / De klarade covid-19-stormen / Professionalismens återkomst / "Yngre läkare har utnyttjats" / Kan en pandemi rå på administrationssamhället? / Krönikor / Porträttet: Anna Rask-Andersen / Från facklig till chef och tillbaka

Prenumerera