Nyhetsarkiv

Vem betalar läkarnas fortbildning?

Det menar Magnus Sederholm, vd för IPULS (Institutet för professionell utveckling av läkare i Sverige) som gjort ett försök till en samlad analys av vem som betalar vad för läkarnas fortbildning. Magnus Sederholm har också försökt uppskatta hur stor utbildningspotten är.
Den ekonomiska modellen som han tagit fram visar att huvudmännen satsar cirka 1,7 miljarder kronor och industrin cirka 700 miljoner kronor på fortbildning av läkare varje år.

I procent betyder det att arbetsgivaren står för 71 procent av kostnaderna och industrin för 29 procent.
Magnus Sederholms modell bygger på en rad fakta och antaganden, samt uppskattade siffror, men har testats på bl a landsting och då visat sig stämma med landstingens egna kostnader för fortbildning av läkare.

– Vi har gjort vissa överslagsberäkningar i Stockholms läns landsting och kommit fram till att Magnus Sederholms siffror stämmer ganska väl, att nivån förefaller rimlig, men jag vill betona att det är inga exakta beräkningar, säger Göran Stiernstedt, biträdande landstingsdirektör.

– Slutsatsen är att det faktiskt finns gott om pengar i systemet till kvalitetsgranskade utbildningar och att både arbetsgivaren och industrin tar stort ansvar, säger Magnus Sederholm.

I modellen ingår inte kongresser som uppskattas kosta cirka 600 miljoner kronor årligen. Räknas även de pengarna in finns en extern utbildningspott på tre miljarder kronor om året för läkarkåren.

Magnus Sederholm menar att debatten om läkarnas fortbidlning har saknat underlag för att kunna uppskatta hur mycket pengar som finns i systemet, var de finns och till vad de används.

Många läkarorganisationer som länge bedrivit ett professionellt arbete med att producera utbildningar, särskilt inom den egna specialiteten, har upplevt att det nya etikavtalet mellan Sveriges kommuner och landsting och Läkmedelsindustriföreningen kommer att leda till stora svårigheter att få kursproduktion och omkostnader för deltagarna finansierade.

– Syftet med min modell är att stimulera till en mer saklig diskussion om vilka resurser som finns och hur de kan utnyttjas, säger Magnus Sederholm, som menar att mycket av oron efter det nya avtalet mellan Sveriges Kommuner och Landsting (tidigare Landstingsförbundet) och Läkemedelsindustriföreningen nog är överdriven.

– Just nu upplever vi ett systemskifte där läkarnas vidare- och fortbildningar alltmer kommer att bedrivas med tydligare nationella regelverk och knytas mer till huvudmannens agenda, men det finns goda möjligheter för den som accepterar förändringen, menar Magnus Sederholm.

– Genom att använda systemets resurser klokt kan 80.000 kronor användas per läkare för extern kursverksamhet årligen om beloppet fördelas jämnt på läkarkåren. Det är i jämförelse med andra yrkeskategorier ett högt belopp, säger Magnus Sederholm, men menar att summorna är motiverade med tanke på den kunskapsintensiva verksamhet läkare bedriver.
Magnus Sederholm tycker att för många stirrar sig blinda på begränsningarna i det nya etikavtalet. Det har också lett till ekonomiskt positiva effekter menar han.

– När huvudmannen får ökat ansvar och styr utbildningen för att åstadkomma maximal nytta för sjukvården, samhället och patienterna ökar också intresset att satsa på fortbildning. Flera landsting har redan nu tagit på sig en delvis ny roll och ger stöd till produktion av utbildningar som man inte gjort förut.

Den ekonomiska modellen klargör också, enligt Magnus Sederholm att det bara finns två ”kassor” i utbildningssystemet – huvudmannens och industrins.

– Sektioner och specialitetsföreningar har inga egna finansiella resurser i någon större omfattning. Mycket av arbetet att förbereda och producera utbildningar görs på betald arbetstid och betalas av arbetsgivaren eller så är det ideellt arbete på fritiden. Sponsorpengarna kommer från industrin.

Allt sedan IPULS startade har kritik riktats mot att IPULS kursavgifter är för höga.

– IPULS granskning kostar systemet 0,25 procent av den totala investeringen, vilket de flesta huvudmän bedömer vara snabbt intjänade pengar genom att resurserna går till rätt utbildningar. Vissa
landsting finansierar också granskningavgiften till IPULS för egenproducerade kurser, säger Magnus Sederholm.

Analyser, reportage, debatt och nyheter från sjukhusvärlden Vi ser till att hålla dig i händelsernas centrum

GDPR

Ur Sjukhusläkaren 2020-02

Coronakrisen – krönikor reportage och längre intervjuer / Debatt: Vad kan svensk sjukvård lära sig av Australien? / Porträttet: Läkaren Andreas Fransson gör vad han kan för en bättre värld / Krönika: Är hälsa- och sjukvårdssystem komplexa? Jo jag tackar jag! / Debatt: Metoder för att mäta biologisk utveckling kan aldrig användas för att avgöra kronologisk ålder / Vinnarna i visions- och värdegrundstävlingen

Prenumerera