I drygt 30 år har Malin Nordström forskat om ledning och styrning av digital transformation. Det finns en naivitet kring stora digitaliseringsbeslut, menar hon. – Det handlar om mastodonbeslut och miljardinvesteringar som länge tagits på en för låg beslutsnivå och utifrån bristfälliga beslutsunderlag.

• 20 september 2023
• 0
• AV: Eva Nordin

Alltför mycket inom it införs i vården utan att ha prövats ordentligt av användarna och utan att först vara säker på att de fungerar ihop med befintliga it-system, är funktionella och användarvänliga. Det handlar sällan om brister i tekniken, sällan om brister hos användarna, utan nästan alltid om brister i kunskap vid upphandling och implementering i organisationer, menar Malin Nordström, disputerad digitaliseringsexpert och informationssystemforskare vid Handelshögskolan på Örebro universitet.

– Kunskapsnivån om den verksamhet som bedrivs är i regel för låg hos it-professionerna, samtidigt som kunskapsnivån om it ofta är för låg hos utvalda medarbetare i vården som ska delta i digitalt utvecklingsarbete.

Malin Nordström kombinerar rollen som forskare med rollen som rådgivare i digitaliseringsfrågor och anlitas av olika aktörer: akademin, offentlig sektor och privat näringsliv. Hon leder även tankesmedjan Praktikforskarna, en tvärvetenskaplig och multiprofessionell tankesmedja som utgår från Handelshögskolan i Örebro.

– Vi har en djup och lång erfarenhet av digitalisering, men också av ledning och styrning av offentliga organisationer. Vårt syfte är att skapa och sprida kunskap om digitalisering, men också att minska gapet mellan forskare och praktiker, ett gap som vi tycker har blivit på tok för stort. Forskarens roll är att generera ny kunskap. Praktikerns är att använda den nya kunskapen för att utveckla organisationer. Om forskningen sker i samskapande processer så ökar sannolikheten för att kunskapen blir användbar och kommer i praktiskt bruk, menar Malin Nordström.

– Så ser det sällan ut idag. Forskare arbetar för sig och strävar efter publiceringar och citeringar, medan praktiker löser problem som är baserad på befintlig kunskap, erfarenhet och omdöme. Praktikforskning har stora likheter med det man kallar klinisk forskning inom vården. Det finns en naiv optimism och en övertro på att ny teknik ska lösa vårdens problem, menar Malin.

Teknik måste ses som möjliggörare. Det är vårdens medarbetare ihop med experter och forskare som kan fånga, nysta upp och lösa komplexa problem när det gäller digitaliseringen av hälso- och sjukvården. Systemen behöver stödja professionen så att den får möjlighet att fokusera på sina kärnuppgifter. På många håll i vården har man inte arbetat för en sund it-utveckling. Vi måste människoanpassa systemen. Inte systemanpassa människorna, anser Malin Nordström.

– Vi har system som snarare är störande än stödjande. Det digitala landskapet är brokigt och en stor del av digitaliseringsuppdragen har handlat om förvaltning. Man har adderat funktioner och innehåll, systemen har vuxit utan att man rensat i de gamla. Det vimlar av it-system i vården. När vi för några år sedan gjorde en genomgång av hur många it-system som totalt finns i alla Sveriges regioner kom vi fram till 12 500. De har inte blivit färre och det finns ett stort behov av att städa upp bland it-systemen, innan man implementerar nya. Regionerna bör starta ett arbete med förbättrad styrning och konsolidering av dagens brokiga digitala landskap.

Digitaliseringsbeslut fattas dessutom ofta i parallella beslutsstrukturer, där den ordinarie beslutsstrukturen är satt ur spel. Men digitaliseringsbeslut bör alltid vara integrerat i den ordinarie beslutsstrukturen där kärnverksamheten ska vara i fokus.

– Det krävs en styrstruktur utifrån ett tvärfunktionellt perspektiv där digitaliseringsuppdrag samlas i en digitaliseringsportfölj och beslutsfattandet är nivåindelat. Ju mer omfattande beslut, desto högre upp i organisationen bör beslutet fattas.

För drygt tio år sedan var Malin Nordström ledare för Innovationslabbet för e-Hälsa på Karolinska universitetssjukhuset i samarbete med Karolinska Institutet. Satsningen var en Vinnova finansierad testbädd för vårdinformatik som startade hösten 2013 och avslutades hösten 2016.

– Vi testade olika digitala lösningar för att öka kvaliteten och effektiviteten i vården. Vi använde bland annat regelverket för innovationsupphandling, vilket skiljer sig åt från traditionella upphandlingar. Vi förde in kravställan som låg utanför det traditionella. Och eftersom komplexiteten var hög rekryterades olika typer av expertkompetens. Vi ville även säkra att man inte endast får ut data för att bedriva vård, utan även för forskning och innovation. Innovation och digitalisering är i dag ett lika sammansvetsat begrepp som kunskap och innovation. Vid den här tiden förberedde Region Stockholm tillsammans med Region Skåne och Västra Götalandsregionen (VGR) en gemensam upphandling av ett vårdinformationssystem. Samarbetet sprack dock 2015. Stockholm valde att hoppa av medan Skåne och VGR fortsatte samarbetet och upphandlingen av Millenium.

Det finns ett stort behov av att städa upp bland it-systemen, innan man implementerar nya Malin Nordström, digitaliseringsexpert

– Vi såg flera allvarliga brister som krockade med många av de logiker som är fundamentala för ett fungerande och ändamålsenligt it-system, och för att kunna jobba med innovation. Jag vet att vårt arbete i Innovationslabbet i kombination med en Swelife-rapport, där jag i forskarrollen ledde en delstudie om it-styrning i landets samtliga regioner, bidrog till att Region Stockholm senare beslutade att inte gå samma väg som Region Skåne och Västragötalandsregionen.

Millennium (och exempelvis Epic) är en så kallad monolit, ett journalsystem med rötter i 1990-talet som har sin motsvarighet i industrins affärssystem. Nackdelen med monoliter är att de bygger på en lösning som ska tillgodose vårdens alla behov.

– Det finns en seglivad myt i vården om att digitaliseringsbehoven kan hanteras av ett journalsystem. Det är lika orimligt som att vården bara skulle ha en enda specialitet. Det är snarare tvärtom, ett journalsystem skapar en enorm tröghet. Så på ett sätt är konsulter och stora journalsystem gårdagens lösning på morgondagens problem. Det finns modernare lösningar som matchar behoven. Men då måste chefer våga kliva in i matchen och ta taktpinnen. I en tidig utvecklingsfas tenderar monoliter att vara enklare att skapa då det finns en enda delad kodbas; i takt med att programmet växer och blir mer komplext med nya funktioner kan flera problem uppstå som bland annat handlar om inlåsningseffekter. Dessutom, väljer man en leverantör får den en monopolställning, vilket innebär hinder för innovation, menar Malin Nordström.

– Det här var vår största utmaning i innovationslabbet, att få tillgång till data ur det befintliga journalsystemet för att skapa kliniska beslutsstöd.

Det Stockholm nu gör låter som ljuv musik i mina öronMalin Nordström, om att Stockholm väljer en egen väg

Region Stockholm har valt att gå en annan väg än Region Skåne och VGR och upphandlingen av ett nytt huvudjournalsystem pågår. Planerna på att upphandla ett enda stort vårdinformationssystem har dock skrotats. I stället satsar nu regionen på att modernisera och byta några av regionens befintliga it-system.

Enligt Gertrud Ocklin, programledare för Generationsskifte Vårdens IT i Region Stockholm, är fokus nu att de nya systemen har vedertagna standardiserade gränssnitt och hög andel strukturerade data så att information kan delas mellan systemen i större utsträckning. Det ger förutsättningar, menar hon, för att ansluta nya applikationer och moduler framöver. Eftersom upphandlingen pågår är det ännu oklart vilken leverantör som Region Stockholm kommer att välja.

– Det Stockholm nu gör låter som ljuv musik i mina öron, och stämmer väl med de principer vi från Innovationslabbet för e-Hälsa försökte driva inom ramen för 3R-projektet. Digitaliseringsbeslut kräver balansering mellan olika perspektiv, och det låter som Region Stockholm strävar efter att skapa förutsättningar för det. Det gör mig uppriktigt glad.

Fotnot. Swelife, 3H3R- projektet, om hälso- och sjukvårdens informationsförsörjning. Slutrapport: Från öar av data till kunskap.