Nyhetsarkiv

Varför lyckas Oskarshamns sjukhus?

Nyckeln till ortopedkliniken vid Oskarshamns sjukhus goda resultat är tredelad. Först handlar det om att skilja på den elektiva och den akuta sjukvården, därefter att få effektivitet ur volym och dessutom hela tiden ha blicken i framtiden. Och ett strikt PAL-skap givetvis.

I Sjukhusläkarens granskning av landets väntetider stack ortopedkliniken vid Oskarshamns sjukhus ut som ett av de få ställen med ledig kapacitet. Siffrorna i sig är ingen nyhet, redan för tio år sedan skrev Sjukhusläkaren om klinikens goda resultat. Och Dan Eriksson, överläkare i ortopedi och verksamhetschef vid ortopedkliniken vid Oskarshamns sjukhus, menar att man hittat en modell som fungerar.

– Jag tror att en stor nyckel till bibehållen eller förbättrad tillgänglighet generellt handlar om att i möjligaste mån dela upp sjukvården i produktionsenheter kontra akuta enheter. Man kan aldrig, tror jag, planera för att nyttja resurserna på rätt sätt när man även har ett akutuppdrag – det finns för mycket låsningar i ett sådant system. Väldigt mycket resurser går åt till att hantera akutverksamheten, både i bevakningsläge och i ”att göra läge”, eftersom man inte vet hur det kommer att se ut och därför vågar man inte planera fullt ut, säger han.

Han pekar också på en annan vinst som kommer med ett renodlat elektivt uppdrag – större volymer som i sig skapar snabbare processer.

– Alla medarbetare blir kunniga och vana med det de gör i processen, vilket skapar kvalitet och en trygghet för patienten. Möjligtvis skulle det kunna uppfattas som enahanda, men min erfarenhet är att man lär sig att utveckla det man gör. Det finns alltid ett oskrivet blad framåt där man kan göra det på ett ännu bättre sätt. Och man blir trygg i sitt yrke.

I korridorerna på åttonde våningen i Oskarshamns sjukhus vet varje medarbetare exakt vad dagen kommer att innehålla – planeringen är lagd sedan flera veckor tillbaka och varje medarbetare vet vilken roll de kommer att ha i processen. Och patienterna har som mest fått vänta sex veckor från att de senast besökte kliniken.

Hemligheten finns på Monica Erikssons, verksamhetskoordinator på ortopedkliniken sedan nio år tillbaka, kontor. Eller snarare handlar det om något som inte finns. I bokhyllorna står nämligen inte en enda pärm med väntande remisser eller väntande operationer.

– Jag har hand om hela flödet på kliniken – jag bokar remisser, jag bokar operationer och ser till att det finns mottagnings- och operationstider. Och att vi håller väntetiderna.

På verksamhetskoordinatorn Monica Erikssons kontor finns inte en enda pärm med väntande remisser eller väntande operationer. Redan vid första besöket ska patienten både få vårdinformation, en PAL och en bokad operationstid inom fyra till sex veckor. Foto: Sara Winsnes

Att det är en person som har hand om både mottagningsverksamheten och operationsplaneringen, och då får en samlad helhetsbild av flödet på kliniken, tror Dan Eriksson är en av nyckelfaktorerna. Att det är ”en och samma hjärna”, istället för flera.

Men anledningen till att väntetiderna lyser med sin frånvaro stavas också, enligt Monica Eriksson, ”on-line”. Redan vid första besöket ska patienten både få vårdinformation, en PAL och en bokad operationstid inom fyra till sex veckor.

– Mycket handlar om att vi har långa planeringstider. Vi lägger schemat ett halvår i taget så saker blir inte liggandes bara för att vi väntar på ett schema. Det gör att vi kan boka in drirekt och om det börjar bli fullt tar vi en extramottagning för att komma i fas, säger hon.

Allt började egentligen under tidigt 2000-tal. Den ekonomiska situationen i Kalmar läns landsting väckte funderingar på om det var möjligt att ha kvar tre akutsjukhus, samtidigt med en växande tveksamhet på ortopedkliniken om man med de resurser som fanns att tillgå mäktade med ett akutuppdrag. Parallellt utvecklades dessutom en trend runt om i landet att göra elektiv ortopedi på enstaka diagnoser. Till slut föll alla bitar på plats och 2004 la man om verksamheten på Oskarshamns ortopedklinik till en nischad elektiv kirurgi med fokus på höft- och knäledsproteser. Ett beslut som visade sig vara lyckosamt. Sedan dess har man gått från dryga 200 protesoperationer per år till runt 700 – med ungefär samma resurser.

Det går aldrig att stanna upp och säga att man är färdig. Man måste hela tiden förändra och förbättra … Dan Eriksson

Runt 35 personer arbetar på ortopedkliniken – sex av dem är ortopeder – och tillsammans ansvarar de för lejonparten av proteskirurgin i Kalmar läns landsting. Mellan patientens första besök och operation går det mellan fyra och sex veckor – en ledtid som Dan Eriksson menar behövs för planeringen – vilket är på gränsen till vad verksamheten klarar av i den form som finns nu.

– Vi har effektiviserat processen så mycket som det går, men vi har en fortsatt ökad efterfrågan. Nu har vi kommit någonstans där vi inte kan göra så mycket mer utan ett tillskott av resurser och personal. Det är av den anledningen vi har förlängt ledtiden och mer än sex veckor ska man inte ha, då hinner det hända väldigt mycket med patienten.

Han berättar att man tidigare varit i liknande situationer, men att det då hänt saker i omgivningen som minskat efterfrågan och lättat på trycket. Som exempel nämner han kömiljarden, som han menar skapade ett tydligt ekonomiskt incitament för landstingen att effektivisera. Men egentligen kan inte pengar lösa problemen med väntetider, säger han.

– Det handlar snarare om organisationsform. Jag tror, som sagt, att man ska försöka sköta det som kan planeras på sin kant och det som inte går att planera på en annan. Och sen respektera den skillnaden. Satsningarna är dessutom ofta kortsiktiga, men för att bygga om strukturer måste det vara långsiktiga förändringar som hinner sätta sig och som man kan lita på.

När man på ortopedkliniken beslutade sig för att ställa om verksamheten tog det ett par år innan den nya organisationen var på plats, men Dan Eriksson är också noga med att påpeka att verksamheten ständigt är under utveckling.

– Det går aldrig att stanna upp och säga att man är färdig. Man måste hela tiden förändra och förbättra – hitta nya lösningar och vara lyhörd för hur omvärlden ser ut. Det är också viktigt att lära av andra som gör det bättre.

”För oss kan handlade det ganska mycket om existentiella frågor. Vi är ett litet sjukhus och behövde funder på vad vi skulle göra istället för skutsjukvård. Det är som att lägga ner byskolan i byn, då sätts krafter igång – existentialismen är stark. I den miljön, när man har det perspektivet, måste man vara lite bättre än alla andra. Man måste hävda sig och det skapar också en kraft och en utveckling”, säger Dan Eriksson. Foto: Sara Winsnes

En annan nyckelfaktor som Dan Eriksson pekar på är det strikta PAL-system som råder på kliniken. Samma doktor ansvarar för patienten från det att remissen landar på skrivbordet, via det första besöket, till en eventuell operation och eftervård. Dessutom tar samma läkare hand om eventuella komplikationer.

– Det är en av de starkaste kvalitetsfaktorerna vi har, säger Dan Eriksson och fortsätter:

– Om en kollega blir sjuk frågar vi patienten om de respekterar att någon annan opererar istället, om den personen har möjlighet till det. De får alltid träffa den nya doktorn innan och godkänna bytet. Det är lite fifty-fifty om patienten tycker att det är okej.

Han lyfter också en annan viktig del som bidrar till klinikens goda resultat – man behöver inte stryka patienter på grund av akuta operationer.

– Det finns studier som visar att resultaten blir väldigt mycket sämre för en patient som ska genomgå ledsoperation om man styrker operationen. De har en högre mortalitet och de har fler komplikationer. Att stryka en patient betyder nog mer än vad vi tror för patienten, säger han.

Runt 40 procent av patienterna kommer från andra län än Kalmar och många av dem har fått sina operationer inställda eller flyttade. Här möts de istället av en ansvarig läkare som följer dem genom hela processen och får en tid som de kan planera sitt liv runt, vilket Monica Eriksson tror är anledningen till att så många söker sig till dem.

– Vi får väldigt mycket positiv feedback från patienterna och man känner att det är rätt sätt att jobba på.

Kliniken får höga betyg i den nationella patientenkäten och att patienterna upplever vården som god räcker väldigt långt, menar Dan Eriksson.

– Det är lite lättare att få den här nöjdheten när du har en enkelspårig verksamhet. Vi gör mycket, vi blir bättre, det blir en trygghet för patienten, de blir nöjdare och resultatet blir bättre. Det är en positiv snurra.

Han tror att morgondagens patienter kommer att ha en helt annan inställning till att resa för att få vård och att man redan nu kan se förändringen.

– Jag tror att patienterna är ganska rörliga. Den gamla principen att ”det sjukhus som ligger närmast är mitt sjukhus” gäller inte lika starkt längre. Man är villig att resa – i första hand för att få vård, men i andra hand tittar man också på resultat och kompetens.

Analyser, reportage, debatt och nyheter från sjukhusvärlden Vi ser till att hålla dig i händelsernas centrum

GDPR

Sjukhusläkaren

Nyheter, debatter & reportage från sjukhusvärlden

Prenumerera