Nyhetsarkiv

Varför får patienter och läkare så lite tid tillsammans?

Ur led i tiden heter den rapport som Myndigheten för vårdanalys presenterade inför ett fullsatt seminarium på Medicinska riksstämman.

Sverige har i internationella jämförelser många läkare och få besök, ändå saknas tid för patienterna. Efter Mexico har Sverige det lägsta antalet läkarbesök per invånare och år.

Debatten om hur läkares tid och kompetens används i vården har blivit alltmer intensiv. Internationella studier visar att Sverige i ligger på tredje plats bland OECD-länderna när det gäller antalet läkare per 1 000 invånare. På första respektive andra plats hamnar Österrike och Norge. Trots att Sverige har fler yrkesaktiva läkare i vården än någonsin tidigare, har Sverige det näst lägsta antalet läkarbesök per invånare och år.

Lite tid för patienterna i internationell jämförelse

– Sverige utmärker sig i internationella jämförelser som ett av de länder med sämst resultat vad gäller upplevelsen av hur mycket tid patienter och läkare har tillsammans i mötet, säger Sofia Almlöf, utredare vid Myndigheten för vårdanalys.

Resultat från utredningen visar att över hälften av patienterna uppger att läkaren inte tillbringat tillräckligt med tid med dem när de sökt vård eller behandling. Men även läkare är missnöjda; över hälften av allmänläkarna anser att de får för lite tid med patienterna.

Rapporten från Vårdanalys kom som en julklapp till Göran Stiernstedt. Det har bara gått en dryg vecka sedan han påbörjade sitt nya regeringsuppdrag som nationell samordnare för ökat resursutnyttjande inom hälso- och sjukvården.

Styrningen över sjukvården

”Nu tar jag över och fixar detta”, skämtade han inför ett fullsatt seminarium på Medicinska riksstämmans sista dag.

– För att lyckas uppnå en mer effektiv användning av resurserna, måste dock även frågan om styrningen av hälso- och sjukvården tas med.

Så, vad gör läkare på jobbet när de inte träffar patienter?

– Vår analys visar att det finns en betydande potential i att använda läkares tid och resurser på ett mer effektivt sätt än idag, säger Sofia Almlöf, utredare på Myndigheten för vårdanalys.

Fyra utvecklingsområden

Myndigheten har identifierat fyra utvecklingsområden:
• Prioritera mellan administrativa krav.
• Förbättra IT-stöden.
• Utveckla arbetsfördelningen mellan olika yrkesgrupper.
• Optimera bemanningen utifrån patienternas behov.

Marie Wedin (bilden), ordförande för Sveriges Läkarförbund, var en av paneldeltagarna på seminariet som kände väl igen sig i problembeskrivningarna.

– Vi har försökt att lyfta dessa frågor under många år, det är bra att också en myndighet nu gör det. Stor kraft läggs på hur vi använder IT-systemen, men alltför lite fokus läggs på vad vi inte ska göra och om vi verkligen behöver all data som efterfrågas.

Dokumentationen tar lika lång tid som bedömning och behandling

Marie Wedin, som arbetar en dag i veckan som ortoped vid Helsingborgs lasarett, berättade om en vanlig dag på jobbet. För att exempelvis skriva en röntgenremiss, som förr tog några sekunder, krävs idag 33 olika knapptryckningar.

– Jag ägnar cirka tre minuter åt bedömningar, sju minuter åt att behandla och över tio minuter åt att dokumentera.

”Dåliga IT-system en förolämpning”

Göran Petersson, professor i hälsoinformatik samt verksamhetschef vid e- Hälsoinstitutet, menar att det är respektlöst mot vårdens anställda att tvingas arbeta med illa fungerande IT-system.

– Det är en förolämpning mot kåren. De flesta system i dag är testade av så kallade superanvändare och inte av dem som arbetar i den praktiska vardagen. Precis som med läkemedel borde IT-system testas i flera olika faser innan de sjösätts och används i vården.

Stefan Jutterdal, ordförande för Legitimerade Sjukgymnasters Riksförbund, menade att sjukgymnaster mycket väl kan ta över viss vård och behandling och att flera goda exempel redan finns i vården.

– Vi har specialistutbildade sjukgymnaster som mycket väl skulle kunna ta hand om patienter med onda ryggar. Men i stället får de gå och vänta på tid hos läkare. Det är också dålig respekt mot patienterna.

Hur går man då vidare för att ta tillvara den kunskap och de analyser som Myndigheten för vårdanalys presenterat?

Göran Stiernstedt: ”Jag ska göra vad jag kan för att rapporten inte ska bli en av många hyllvärmare”.

Göran Stiernstedt menade också under debatten att ett stort hinder idag är de dåligt sammanhållna sjukvårdssystemen.

Ur Vårdanalys rapport ”Ur led är tiden”

(Sagt av experter, landstingens företrädare och vårdanställda)

”Det känns som man är under attack av konstiga it-stöd som man inte har frågat efter”
”Det finns en känsla att det trycks på uppifrån från någon som inte kan vård, att man är under attack av konstiga it-stöd som man inte har frågat efter. /…/ I USA har man vänt på det. ”Kolla här, nu kan vi möta våra behov och det är de i teknikkorridoren som har hjälpt oss med det”. Det är det jag skulle vilja se i Sverige, ett sådant driv.”

”För lite tid för reflektion”
”Det är ett högt tempo idag, finns lite tid för reflektion. Det är frustrerande när man har speedat upp och nästan tvångsinfört ITsystemen. De är egentligen efterlängtade, men man har satsat för lite resurser på implementeringen”.

”Ersättningssystemen prioriterar inte teamarbete”
”Ersättningssystemen är uppbyggda utifrån tillgänglighet. Teamarbetet premieras inte. Det kommer vissa satsningar, men det genomsyrar inte vården. Våra politiker, våra vårdval, premierar inte alls teamarbete. Det handlar bara om väntetider och tillgänglighet. Ersättningssystemen borde utformas så att de gynnar samverkan. De styr ju idag till läkarbesök”.

Sjuksköterskeutbildningen har en bra och en dålig sida
”Akademiseringen av sjuksköterskeprofessionen är en utveckling som är jättebra, men samtidigt så innebär det att vi får sjuksköterskor som är duktigare på forskningsmetodik och vetenskapsteori än att faktiskt sätta en nål.”

”Läkarkåren splittrad om taskshifting är bra”
”Jag tror det finns två läger i läkarkåren. En del tycker att det är bra med överföring av enklare medicinska arbetsuppgifter för då kan vi koncentrera oss på svårare fall, medan den andra delen säger ”får vi inte några lätta fall också då blir arbetet för tungt. Träffar jag bara multisjuka dag ut och dag in, så blir inte det här yrket det som jag tycker är kul, utan jag behöver den lättare delen för att yrket ska vara kul”.

”Mest informella och kulturella hinder”
”Det är mest informella och kulturella hinder. Det finns tongivande personer som kan säga att ”så här har jag alltid jobbat och jag tänker fortsätta så tills jag går i pension”.

”Strukturera stödet till läkarkåren”
”Vad skulle hända om varje läkare som är fast anställd hade en egen sekreterare som man satt ned med 5-10 minuter om dagen och bara gick igenom vad som behövde signeras, ”här är det bara en anteckning, inget konstigt, här är remisser som behöver gå iväg nu”. Man skulle kunna fundera på att strukturera för läkarna, om vi nu vill att läkaren ska ägna sig åt mera avancerade medicinska bedömningar och patientkontakt, då måste vi bygga ett system som främjar det.”

Analyser, reportage, debatt och nyheter från sjukhusvärlden Vi ser till att hålla dig i händelsernas centrum

GDPR

Ur Sjukhusläkaren 2020-03

Hur kommer coronakrisen att påverka världen och sjukvården? Läkare experter och forskare ger sin syn på saken / Bill Gates förslag i talet från 2015 / Johan Giesecke: "Bill Gates underskattade de politiska svårigheterna" / Björn Olsen om beredskapen framtiden och vad som behöver göras / Intensivvårdsläkare berättar om månaderna som passerat / Debatt: "Coronakrisen – en möjlighet till framtida lärdomar?" / Krönika: "Det vi genomlever nu är resultatet av ett gigantiskt politiskt misslyckande"

Prenumerera