Nyhetsarkiv

Vårdskador måste kartläggas på kliniknivå

Han menar att de siffror som redovisas på nationell nivå när det gäller patienter som årligen skadas i vården är så stora, 3.000 döda, 100.000 skadade, varav 10.000 får bestående men, att sjukvården har svårt att ta till sig siffrorna. För att de ska bli förståligt menar Hans Rutberg att varje sjukhusklinik måste ta ned den här statistiken till sin nivå för att den ska bli förståelig och möjlig att påverka.

– För att tydligt se storleken på problemet och se att det gäller vårt eget arbete måste vi först ta ned siffrorna till vår egen arbetsplats, konstaterar han.

I Sydöstra sjukvårdsregionen har man, de senaste fem åren, tillämpad GTT, Global Trigger Tool, en metod där varje sjukhus går igenom tjugo slumpmässigt utvalda journaler varje månad och letar efter speciella kriterier eller ”triggers”, för att hitta patientskador.

Hitta sin profil

– I framtiden kan granskningar av journaler göra att varje klinik kan hitta sin speciella profil när det gäller vårdskador och därmed också få en möjlighet att göra något åt dem, säger Hans Rutberg

I Stockholm kommer samtliga sjukhus att använda GTT på kliniknivå från och med årsskiftet för att identifiera ”sina” vårdskador.

GTT har utvecklats av Institute for Health Care Improvement i USA och omfattar kriterier för kirurgi, omvårdnad, läkemedel och intensivvård. Sjukhuset Akershus Universitetssjukhus i Oslo var först i Norden att tillämpa metoden på klinknivå i större skala.

Extra vårddygn på grund av vårdskador betyder ju också att vården kostar ett antal miljoner extra som skulle kunna ha använts till vård av andra patienter, konstaterar Hans Rutberg.

Djupare analys

För kirurgkliniken vid Universitetssjukhuset i Linköping har GTT förändrat arbetet med patientsäkerhet.

Även om journalgranskningarna inte kunde avslöja några tydliga mönster av komplikationer och skador så blev många förvånade över det stora antalet skador.
För att lära av misstagen och förhindra en upprepning görs en djupare analys av patientskadorna vid konferenser fyra gånger per år.

Vi kan konstatera att journalgranskningarna har ökat öppenheten och skapat fler diskussioner om komplikationer bland medarbetarna, säger Hans Rutberg.
Han menar att den patientsäkerhetslag som införs vid årsskiftet och den patienträttighetslag som infördes vid halvårsskiftet i somras ställer stora krav på vårdgivarna.

Identifiera ansvar

– Det handlar dels om att identifiera vårdskadeprofilen på varje klinik, men också att kartlägga processer och tydliggöra ansvar när det gäller exempelvis sjukdomar som cancer där patienten behöver gå igenom ett antal behandlingar och stationer i en vårdkedja, från det att man upptäckt något i primärvården till rehabilitering.

Hans Rutberg menar att det gäller att identifiera vem som har ansvar för patienten hela vägen i en lång vårdprocess för att inget ska missas och för att patienten ska känna sig trygg.

– Hur det ska gå till att klara av dessa nya krav tror jag kräver en diskussion på landstingsnivå och ett stort politiskt engagemang, lika stort som vi har haft när det handlat om tillgänglighet och nya driftsformer, säger Hans Rutberg.

Krönika
Bertil Hagström

Orisken är mycket större än risken

Analyser, reportage, debatt och nyheter från sjukhusvärlden Vi ser till att hålla dig i händelsernas centrum

GDPR

Ur Sjukhusläkaren 2020-04

Så stor är operationsskulden – region för region / sjukhus för sjukhus / Vad behövs nu då? / "Vi behöver större marginaler till vardags – inte för en pandemi" / De klarade covid-19-stormen / Professionalismens återkomst / "Yngre läkare har utnyttjats" / Kan en pandemi rå på administrationssamhället? / Krönikor / Porträttet: Anna Rask-Andersen / Från facklig till chef och tillbaka

Prenumerera