Vårdplatsläget 2012: Både morot och piska för landstingen
År 2011 skärpte Arbetsmiljöverket tonen betydligt mot överbeläggningar.
Efter att ha utdömt viten för överbeläggning på sjukhusen i Region Skåne elva år i rad beslutade Arbetsmiljöverket under 2011 att höja vitesbeloppen till en ny rekordnivå, två miljoner kronor för Skånes universitetssjukhus i Malmö och en miljon för lasarettet i Helsingborg.
Liknande beslut har fattats på fler håll, exempelvis höjdes vitesbeloppet för Gävle sjukhus till 200 000 kronor sedan 16 viten à 30 000 kronor dömts ut under fem år, utan att någon varaktig förändring skett.
”Överbeläggningar ett normaltillstånd”
Under åren 2010 och 2011 genomförde Arbetsmiljöverket nationell tillsyn på 60 sjukhus med akutmottagning. I slutrapporten skriver verket att det på 9 av 10 sjukhus upptäcktes brister som föranledde krav: ”Vi har sett lokaler som inte är anpassade till dagens vårdbehov och flöde av patienter. Vi har även sett att patienter
läggs i utrymmen som inte är anpassade för vård, det är inte ovanligt att det placeras fler patienter på salarna än vad de är gjorda för. Vi har konstaterat att överbeläggningar har blivit ett normaltillstånd inom sjukvården. Inom psykiatrin ökar hot och våld i takt med att antalet patienter blir fler än de har personal för. Många i de personalgrupper vi har träffat upplever en hög eller mycket hög arbetsbelastning/stress, över tid. Detta medför ökade
risker för sjukskrivningar och besvär hos personalen.”
Arbetsmiljöverkets analys är att vårdplatsproblemen inte har lösts på rätt nivå i organisationen. Frågan om överbeläggningar behöver lyftas till ledningsnivån på landstingen och sjukhusen och även till beslutsfattare på politisk nivå, menar verket.
Under 2011 pågick ett arbete på Socialstyrelsen och Socialdepartementet, som kan komma att komplettera Arbetsmiljöverkets ”piska” – hot om vite – med en morot för de landsting som sköter sig.
Nya definitioner
Socialstyrelsen har tagit fram nya definitioner av begrepp som disponibel vårdplats, överbeläggning och utlokaliserad patient som gör det möjligt att mäta vårdplatsläget på samma vis över hela landet.
Stimulansbidrag
Dessutom har regeringen inom ramen för den nya patientsäkerhetsöverenskommelsen med SKL avsatt 100 miljoner till ett särskilt stimulansbidrag för vårdplatser. Under 2012 fördelas pengen till de landsting och regioner som mäter överbeläggningar enligt den fastställda definitionen. För 2013 och 2014 skärps kraven. Då ska pengarna endast fördelas till de landsting och regioner som håller beläggningen av vårdplatser på en acceptabel nivå.
Frågan är om kombinationen av morot och piska kan lyfta vårdplatsfrågan till den nivå där de stora besluten om resurstilldelning fattas. Senast tillgängliga statistik från 2010 visade på nya bottennivåer för antalet vårdplatser i Sverige.
Enligt OECD:s hälso- och sjukvårdsstatistik har Sverige sedan flera år tillbaka det lägsta antalet vårdplatser per 1000 invånare i EU.
Tack för förklaring!
Den tabell du hänvisar till i OECD-rapporten är inte det vi i Sverige
brukar kalla vårdplatser, utan ”long-term care beds”, se definition
sidan 174, dvs ”nursing and residential care facilities which provide
accommodation and long-term care as a package” – på svenska kanske vi
skulle säga särskilda boenden eller vårdhem. Det är förstås svårt att göra en
exakt gränsdragning men det framgår tämligen väl att det rör sig om
institutioner som tar vid när personer inte längre behöver akutsjukvård.
Det vi i Sverige refererar till när vi talar om
vårdplatser är ”hospital beds”, se tabell 4.3.1 på sidan 85, definition på sidan 84.
I OECD-statistiken är även länder utanför EU med, t ex Turkiet och Mexico som har färre
vårdplatser/1000 än Sverige.
Det står
alltså rätt i artikeln.
Felskrivning? ”Enligt OECD:s hälso- och sjukvårdsstatistik har Sverige sedan flera år tillbaka det HÖGSTA antalet vårdplatser per 1000 invånare i EU.” Tabell 8.7.1 på sidan 175 i OECD-rapporten.