Vårdplatsbrist i Helsingborg bakom tre lex Marior
Hjärtstopp, trycksår och frakturer. I tre lex Maria-anmälningar från Helsingborgs lasarett uppges uttryckligen bristen på vårdplatser som möjlig orsak till att patienter farit illa.
Det är ovanligt att det i anmälningar till Inspektionen för vård och omsorg, Ivo, framgår så tydligt att platsbrist kan ha spelat in.

– Vi kan inte sätta fingret på att det berodde på platsbrist men kan heller inte utesluta det. Vi ville anmäla och understryka att platsbrist rådde, sedan får Ivo fundera på vad som är orsak och verkan, säger Marie Wedin, chefläkare på Division kirurgi i förvaltningen Sund i Region Skåne, tidigare ordförande i Sjukhusläkarna och Läkarförbundet, och en av anmälarna.
Hon är oroad över överbeläggningarna.
– Jag är det av arbetsmiljöskäl men också av patientsäkerhetsskäl. Det är ett väldigt ansträngt läge som är mer eller mindre permanent. Vårdskador och dålig arbetsmiljö hänger kraftigt ihop.
För att undvika viten från Arbetsmiljöverket på grund av överbelagda avdelningar, har Helsingborgs lasarett börjat använda akutmottagningen i väntan på lediga vårdplatser. Snittsiffran för antalet patienter som övernattar på akuten har i år stigit till nästan 200 per månad (korrigerad siffra) från 50 per månad under förra året.
De tre lex Maria-anmälda fallen inträffade innan och under sommaren och anmäldes i klump i september. De talar sitt tydliga språk. Bristen på vårdplatser och förutsättningar för god vård på akuten, understryks i var och en av dem.
I ett av fallen bedömdes patienten ha behov av vård på intensivvårdsavdelningen som var fullbelagd. Innan någon plats blev ledig fick patienten hjärtstopp och fördes till Iva och respiratorvård. ”Detta hjärtstopp hade kanske kunnat undvikas om patienten i ett tidigare skede hade kunnat få plats på Iva för optimal vård”, står det i anmälningen.
De två andra fallen gäller sköra kvinnor i 80-årsåldern som båda kommit in på grund av nedsatt allmäntillstånd. Den ena utvecklade trycksår efter många timmar på akuten utan att någon riskbedömning gjordes. Trycksåret tar lång tid att läka om det ens gör det, skriver anmälarna, och konstaterar att kvinnan utsattes för onödigt lidande av att inte få rätt omvårdnad i tid.
Den andra kvinnan, en multisjuk patient som kommit in med ambulans efter att ha ramlat hemma, vårdades på akuten hela natten tillsammans med 16 andra patienter, och belastningen var mycket hög, enligt lex Maria-anmälningen. På morgonen trillade kvinna ur sängen och fick ett flertal frakturer. ”Det saknades förutsättningar för personalen att erbjuda kvinnan god och säker vård. Den aktuella händelsen bedöms vara starkt kopplad till bristen på tillgängliga vårdplatser”, skriver chefläkaren.
– Akuten är inte en vårdavdelning, personalen är inte utbildad för det och nödvändiga resurser saknas, konstaterar Marie Wedin.
Eva Hansson är enhetschef På Ivos avdelning syd som hanterar lex Maria-anmälningarna från bland annat Helsingborg. Hon bekräftar att det är ovanligt att uppge vårdplatsbrist som eventuellt skäl i en lex Maria-anmälan.
– Men det förekommer oftare än tidigare och vi känner till situationen på Helsingborgs lasarett.
Har ni funderat på att initiera en egen utredning utifrån det?
– Det svarar jag inte på i dag. Nu granskar vi de anmälningar vi fått och om vårdgivaren inte utrett tillräckligt och identifierat åtgärder som är relevanta för att komma till rätta med bakomliggande orsaker, kan vi eventuellt öppna en egeninitierad utredning.
Den politiska ambitionen att styra läkarna går tillbaka till 1960-talet. Eftersom medicine kandidater kunde få tillfällig legitimation krävde politiker att detta var tillräckligt för underläkaranställningar. När därför läkarutbildningen anpassades till övriga EUROPA, var inställningen att ersätta underläkartjänsterna med At läkare. Kvar blev tjänstgöring under handledning på vårdcentraler och sjukhus.
Provinsialläkarna fick därför finna sig i att övervaka sina patienters handläggning, ett dubbelarbete som inte alla gillade. Därför blev tjänsterna vakanta. På sjukhus var det lättare att fördela handledningen som fördelades på röntgen och avdelningsronder och sittronder som mera ingående kontrollerade avdelningsarbetet.
Det stora genombrottet kom med grundlagsändringen 1974.
Nu börjar politikerna inse att det krävs kunskaper att leda olika verksamheter. Det är mer än 10 ggr fler läkare nu än 1975 och tok gör bara vad tok säger. Vårdens ledning och utformning kan säkerligen föränras till det bättre liksom äldreboendet.