ALMEDALEN

Vårdpersonal söker sällan stöd i frågor om hedersvåld

Hälso- och sjukvårdspersonal står för en påtagligt liten andel – 3,7 procent – av ärendena hos den nationella stödlinjen, som ger stöd i frågor som handlar om hedersförtryck. Det visar ny statistik från Nationella kompetensteamet mot hedersrelaterat våld och förtryck.

– Det är oroväckande. Det krävs rutiner för dessa frågor, säger Camilla Starck, överläkare i psykiatri, som föreläser om hedersförtryck.

Nationella kompetensteamet mot hedersrelaterat våld och förtryck vid Länsstyrelsen Östergötland har en rikstäckande stödtelefon som personal inom inte minst socialtjänst, skola och hälso- och sjukvård kan vända sig till. Samtalen kan handla om allt från akuta ärenden och hot- och riskbedömningar till information om gällande lagstiftning.

Sedan 2014 har antalet ärenden som hanteras av staben som jobbar med den nationella stödtelefonen ökat markant. 2015 var antalet ärenden 298 stycken – förra året var antalet 959. Fram till och med sista maj i år var antalet ärenden 479 ärenden. Det visar ny statistik som Sjukhusläkaren har begärt ut från myndigheten. Antalet utsatta personer som ärendena handlar om har följaktligen också ökat.

Ökningen beror sannolikt i stor utsträckning på att kunskapen om stödtelefonen har blivit större. Men Matilda Eriksson, sakkunnig utredare vid Nationella kompetensteamet mot hedersrelaterat våld och förtryck, lyfter också fram andra förklaringar.

– Det kan också delvis handla om att yrkesverksamma är mer uppmärksamma i dessa frågor, att frågorna har lyfts mer i samhällsdebatten. Det kan även delvis vara så att fler utsatta söker hjälp, vilket gör att yrkesverksamma får fler ärenden att arbeta med, säger hon, och betonar det faktum att de utifrån siffrorna inte kan säga något om den totala omfattningen av hedersförtryck i samhället.

Föga förvånande står socialtjänsten för majoriteten av samtalen, följt av skola och förskola. Hälso- och sjukvården (inklusive ungdomsmottagning) hamnar dock lågt, totalt sett – 3,7 procent.

Utbildningsinsatserna om hedersrelaterat våld och förtryck har på senare år ökat inom socialtjänsten, polisen och skolan. Fastän det finns riktlinjer från Socialstyrelsen och det har gått närmare tio år sedan Nationellt centrum för kvinnofrid gav ut handboken ”Att möta patienter som söker för oro kring oskuld och heder” går det däremot långsammare inom hälso- och sjukvården.

– Sjukvården kommer sannolikt i kontakt med flest våldsutsatta personer på det hela taget. Det är oroväckande att sjukvården är underrepresenterad i siffrorna från Nationella kompetensteamet, säger Camilla Starck, överläkare i psykiatri och krönikör, som det senaste året har varit på föreläsningsturné i hälso- och sjukvården för att utbilda personal om hedersförtryck.

– Jag tror att underrepresentationen framför allt beror på att de utbildningsinsatser som har gjorts inte främst har riktat sig till hälso- och sjukvården. Det är en viktig förklaring.

Matilda Eriksson är inne på en liknande linje.

– En möjlig förklaring skulle kunna vara att vi inte har nått ut lika brett till personal inom hälso- och sjukvården, som inom till exempel kommunal verksamhet överlag. En annan möjlig förklaring är att det inte är tydligt för personal inom hälso- och sjukvården vilken roll och vilket ansvar de har i arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck, säger hon.

Camilla Starck betonar att frågor om hedersförtryck i regel upplevs som komplexa, och att det finns en rad svårigheter som personal inom vårdsystemen står inför när kommer till människor som lever under inverkan av hederskultur. Inte minst kan det vara svårt att uppmärksamma utsatthet hos patienter, att veta vilka tecken som man bör vara uppmärksam på, samt att veta vilka möjligheter det faktiskt finns att hjälpa utsatta personer.

– Det finns tydliga brister på alla områden. Det gäller könsstympning, risk för bortförande av barn eller unga kvinnor utomlands, oskuldskontroller, men även annat hedersförtryck, säger hon.

Camilla Starck, överläkare i psykiatri, efterlyser riktlinjer i fråga om hedersvåld. Här syns hon tillsammans med Maria Falk, läkarsekreterare. Foto: Adam Öhman

På måndagen anordnade organisationen Glöm aldrig Pela och Fadime ett seminarium i Almedalen om hederskultur och sjukvård, där Camilla Starck, sedan länge aktiv i organisationen, medverkade.

– Sjukvårdspersonal, generellt, är okvalificerad för att arbeta adekvat med dessa frågor, och det bidrar till en ojämlik vård för den här patientgruppen. Det blir inte vård på lika villkor, vilket strider mot hälso- och sjukvårdslagen. Vi måste göra något åt detta – och det är snabbt.

Vid sidan av mer utbildning och information kopplat till hedersrelaterade frågor behövs lokala rutiner, enligt Camilla Starck.

Det krävs rutiner för dessa frågor på alla kliniker. Hur ska man bemöta patienter som är utsatta för hedersvåld? Camilla Starck

– Det är en lång rad aspekter som man måste tänka på, som inte enbart berör utsatthet för fysiskt våld. Integritetsfrågan, sekretessfrågan och journalföring är tre sådana exempel, säger hon.

– Det krävs rutiner för dessa frågor på alla kliniker. Hur ska man bemöta patienter som är utsatta för hedersvåld? Man måste ha något att kunna gå tillbaka och titta på. Det finns osäkerhet om hur man lagmässigt har möjlighet att ingripa, om man ens bör ta upp ämnet, om hur patienten kommer att uppleva frågor om ämnet, var man kan vända sig för att snabbt inhämta aktuell kunskap och stöd… Det finns osäkerhet på så många plan.

Analyser, reportage, debatt och nyheter från sjukhusvärlden Vi ser till att hålla dig i händelsernas centrum

GDPR

Ur Sjukhusläkaren 2019-04

Tema: Intensivvård / De riskfyllda flyttarna har mer än fördubblats på tio år / Studie visar: Ökad risk att dö efter förflyttning på grund av resursbrist / Intensivvårdsregistrets ordförande efterlyser fler intermediärvårdsplatser / Läkare på Huddinge: Vi behöver dubbelt så många IVA-platser / Flytten av patienter ska minskas drastiskt - men problemen kvarstår / Pressat läge på Sveriges största intensivvårdsenhet / Sjukhusläkaren har pejlat läget från norr till syd

Prenumerera