• 19 februari 2015
• 1
• AV: Malin Gavelin

Mängder av ny teknik som skulle underlätta vardagen finns för diabetiker  – men vårdens infrastruktur kan inte ta emot den än. I stället för att fortsätta vänta håller Diabetesföreningen på att designa en egen försöksverksamhet.

– Utvecklingen finns absolut. Man skulle kunna ta fram sin egen blodsockerprofil utifrån både behandling och vilka livsmedel man äter. Den skulle kunna göras kompatibel med nätet där man kan få tydliga diagram över dygnet och vid behov ha direktkommunikation med sin läkare via datorn, säger Anders Lönnberg som är ordförande i Storstockholms Diabetesförening.

Han berättar vidare om nya tekniska lösningar som små armbandsur som utan att sticka patienten läser av blodsockernivån med hjälp av mikrovågor och elektrisk impedans. Som snabbt och smidigt och med oerhörd precision ger diabetikern en kurva över hela dygnet och som i slutändan skulle kunna leda till en mer exakt och individanpassad behandling.

Sjukvården hänger inte med

– De lösningar som finns tillgängliga för diabetespatienterna idag är vi inte alls nöjda med. I de flesta landsting är en blodsockermätare i hemmet den enda tekniska utrustning en diabetiker erbjuds. Tillsammans med instruktionen att mäta blodsockret i förhållande till behandlingen.

Men den modellen är alldeles för standardiserad och tar inte alls hänsyn till att diabetiker är individer som reagerar olika på till exempel olika livsmedel, menar Anders Lönnberg. Med hjälp av dagens teknik kan man lätt ta fram sin egen profil utifrån betydligt fler parametrar – som till exempel hur olika livsmedel belastar den egna kroppen. Vad händer med blodsockret när just jag äter potatis? Hur belastas min kropp när jag äter ris?

Dagens ersättningsmodell stoppar utvecklingen

En av de stora bromsklossarna i systemet är dagens ersättningsmodell till landstingen, menar Anders Lönnberg. Ett möte med läkaren via datorn måste enligt honom ge samma ersättning som ett möte öga mot öga.

– Vi håller på och designar en egen interaktiv försökverksamhet där vi diskuterar med olika enheter om de vill vara med. Men då måste vi först lösa det här med ersättningar.
Att det ska ta 17 år innan evidensbaserad forskning når patienterna är helt underkänt, menar Anders Lönnberg.

Men enligt studier, han har tagit del av, är det så verkligheten ser ut, berättar han.

– Det är ett av de svåraste vi har att tampas med. Utprovandet av nya tekniska lösningar och behandlingsmodeller går för långsamt och är alldeles för standardiserade. Därför har vi krävt att få ett renodlat diabetessjukhus som skulle kunna fungera kunskapsstödjande för hela vårdkedjan. Annars är risken stor att det bara fokuseras på blodsockerhalter och ingenting annat ute i verksamheterna.

Vad anser Diabetesföreningen om de försök som görs med nätjournaler?

– Det tycker vi är utmärkt bra! All forskning visar att ju mer engagerad patienten blir som medbehandlare desto bättre. Ska man komma vidare med kroniska sjukdomar så måste man ha med sig patienten. Jag brukar säga att en timme om året har din läkare hand om din sjukdom och övriga timmar är det du själv. Nätjournaler höjer definitivt behandlingsresultatet.

Vilka är de viktigaste frågorna ni driver inom Diabetesföreningen när det kommer till it och ny teknik?

– Bättre mätmetoder, bättre behandlingsmetoder och att alla informationskanaler ska vara tillgängliga för patienten. Vi vill helt enkelt ha ett it-system som fungerar enkelt och smidigt. Där patienten ges möjlighet att ta direktkontakt med sin läkare när problem uppstår i stället för vid det inbokade halvårsbesöket. Och att alla får tillgång till den teknik som är lämplig för patienten att använda själv.

– I vissa delar av Kanada och USA görs redan mellan 70 och 80 procent av alla läkarbesök via dator. Men här i Sverige kommer vi inte att kunna göra detta förrän vi har sett över ersättningsmodellen.

Varför är ny teknik en så viktig fråga för er inom Diabetesföreningen?

– Det är en sjukdom som man lever med länge och patienterna blir väldigt välutbildade kring sin egen sjukdom. Dessutom finns det mycket tekniska hjälpmedel att ta till som är lämpade att använda själv i hemmet. Vi har också många unga människor som lever med sjukdomen under många år, både hög och lågutbildade. Man ska också veta att 80 procent av kostnaderna för diabetes i samhället handlar om följdsjukdomar som hjärtinfarkt, blindhet och amputationer. Optimerar man behandlingen med hjälp av ny teknik sparar man väldigt mycket kostnader och lidande i slutändan.