Hälso- och sjukvården blir allt bättre på att rädda liv, och 81 procent av befolkningen tycker att de har tillgång till rätt vård. Samtidigt har vårdgarantiuppfyllelsen försämrats inom den specialiserade vården, och endast 61 procent har förtroende för sjukvården i sin helhet. Det är ett antal av resultaten i SKL:s Hälso- och sjukvårdsrapport.

• 12 juni 2019
• 0
• AV: Adam Öhman

Sveriges kommuner och landsting (SKL) presenterade på onsdagen årets  öppna jämförelser för hälso- och sjukvården med resultat och analys för svensk hälso- och sjukvård. SKL ger i rapporten en bild av såväl den aktuella som den långsiktiga utvecklingen i hälso- och sjukvården. Åtta områden står främst i fokus: tillgänglighet och väntetider, säker vård, kompetensförsörjning, befolkningens syn på sjukvården, kunskapsbaserad vård och måluppfyllelse i riktlinjer, ekonomiska resultat, resultat för stora sjukdomsgrupper, samt utvecklingen mot nära vård.

SKL framhåller inte minst att vården blir allt bättre på att rädda liv. Sedan 1998 har antalet personer som dör i påverkbara sjukdomar halverats, enligt rapporten.

– Den dramatiska förbättringen som har skett de senaste 20 åren är slående, säger Fredrik Lennartsson, chef för avdelningen för vård och omsorg på SKL.

Marie Morell, ordförande för sjukvårdsdelegationen på SKL, instämmer.

– Vårt mål med hälso- och sjukvården är att människor ska överleva sina sjukdomar, och leva så länge som möjligt. Siffrorna är mycket positiva.

Enligt rapporten anser 81 procent av befolkningen att de har tillgång till den vård de behöver. Endast 61 procent har emellertid förtroende för sjukvården i sin helhet.

90 procent av alla regioner klarar att genomföra läkarbesök inom sju dagar i primärvården. Siffrorna är lägre vad gäller första besök (andel genomförda inom 90 dagar) och operation och åtgärder (andel genomförda inom 90 dagar) inom den specialiserade vården. Siffrorna från förra året ligger på 87 procent respektive 82 procent, och kurvan de senaste fem åren pekar neråt.

– Tillgängligheten är en av vårdens största utmaningar, inte minst för att befolkningen blir äldre och större, säger Fredrik Lennartsson.

Andelen som anser att väntetiderna till vården är rimliga har, enligt rapporten, sjunkit de senaste två åren. Förra året ansåg kring 45 procent att väntetiderna till sjukhusvården är rimliga, att jämföra med drygt 50 procent år 2016.

Både Fredrik Lennartsson och Marie Morell anser att siffrorna är för låga, men de ser samtidigt ljuspunkter.

– Många av de digitala tjänsterna som presenteras inom hälso- och sjukvården kan både korta väntetiderna, men också skapa en trygghet kring att det faktiskt händer något under tiden man väntar, säger Marie Morell.

Förtroendet för vården är en viktig fråga, där bra tillgänglighet och rimliga väntetider är en del i det.

Karin Båtelson, ordförande för Sjukhusläkarna, framhåller att det är bra att man redovisar siffror om vården.

– Förtroendet för vården är en viktig fråga, där bra tillgänglighet och rimliga väntetider är en del i det. Vi måste svara upp i den offentliga vården med att kunna ge rätt vård efter behov, så att inte långa sjukskrivningar och ökad sjukdom skapas i onödan. Vi ser att många arbetsgivare erbjuder alla anställda privata sjukvårdsförsäkringar, säger hon.

– Ökad digitalisering är viktigt för att frigöra resurser, underlätta för kommunikation, forskning och annan uppföljning. Men det kan inte ersätta behovet av vårdplatser som IVA-platser för mer komplicerade förlopp eller behovet av kompetent personal för snabbare åtgärder som är viktiga för att få ordning på vårdköerna.

– Vi skulle också vilja att man redovisar siffror som visar hur man håller kontinuitet, alltså arbetsgivaruppdraget, och vilken fortbildning personalen får, det sista är helt oreglerat och ser väldigt olika ut.