Nyhetsarkiv

Vårdcentraler och sjukhus får dra ned på mottagningstider på grund av dåligt IT-system

Om man googlar på ”Cosmic Socialstyrelsen”, ”Cosmic patientsäkerhet” eller ”Cosmic arbetsmiljö”, kan man snabbt få en bred överblick av de allvarliga brister som journalsystemet är förknippat med.

Landstinget i Jönköpings län beslutade 2009 att breddinföra Cambio Cosmic på samtliga vårdcentraler och sjukhuskliniker, trots att samtliga fackliga organisationer protesterat mot beslutet. Även så kallade ”superanvändare” på vårdcentraler och sjukhuskliniker som utsetts som ansvariga för införandet av journalsystemet, har riktat skarp kritik både muntligen och skriftligen mot flera allvarliga brister i systemet.
När kritiken inte togs på allvar, gick ett 90-tal läkare ut i gemensamt öppet brev där man sammanfattar problemen:

• Sämre tillgänglighet. Vårdcentraler och sjukhusvård har tvingats dra ned på antalet mottagningstider på grund av att systemet är tidsödande och svårmanövrerat.
• Inbyggda logistiska säkerhetsrisker. Ett kraftigt ökat antal patientförväxlingar med många exempel på felskrivna läkemedel, journalanteckningar och remisser.
• Arbetsmiljöproblem. Vårdpersonal kollapsar på grund av den ökade administrativa bördan, i en redan hårt pressad verksamhet.

Tillgängligheten har drabbats

Saskia Bengtsson är distriktsläkare vid vårdcentralen i Bankeryd. Hon är en av de 90-tal läkare som är starkt kritisk till landstingsledningen och Hälso- och sjukvårdsavdelningen.

– Cosmic orsakar en betydande produktionsnedsättning jämfört med vårt gamla datasystem. Och denna produktionsnedsättning kvarstår även efter en lång inkörningsperiod, vilket innebär tillgänglighetsproblem, ökade kostnader och ett ökat resursbehov, säger Saskia Bengtsson (bilden).

”Vi som ska använda systemet möts av nonchalans”

Hon upplever att avståndet är stort mellan den verklighet som användarna lever i, och den verklighet som Hälso- och sjukvårdsavdelningen beskriver.

– Pilotcentralerna och pilotklinikerna gjorde en detaljerad beskrivning av vad som inte fungerar, och de presenterade också en rad förbättringsförslag. Men vi upplever inte att man tar till sig av våra förslag, istället möts vi av nonchalans och oförståelse. Därför gick vi ut i ett öppet protestbrev, säger Saskia Bengtsson.

Landstinget i Jönköpings län är inte ensamt om sin kritik mot Cosmic. I en rapport från Arbetsmiljöverket 2007 som handlar om Cosmic och Landstinget i Uppsala län, framkom att många av de problem som fanns två år tidigare, kvarstod. År 2005 hade Arbetsmiljöverket utfärdat ett föreläggande att Landstinget i Uppsala län skulle vidta åtgärder för att förbättra arbetsmiljön i samband med övergången till journalsystemet Cosmic.

Stora arbetsmiljöproblem

Ett annat exempel är vårdcentralen i Enköping. Där blev problemen med Cosmic så stora att läkarna tvingades gå ned i arbetstid. Företagshälsovården kopplades in för att hantera de omfattande sjukskrivningarna bland de anställda.

Och så sent som i våras slog läkare på Akademiska sjukhuset i Uppsala larm för att de inte kom åt patientinformation då journalsystemet Cosmic låg nere. All patientinformation lagras på servrar, och ingenting finns sparat i pappersform.

– Vi skulle verkligen önska att man inte skuldbelägger användarna för de brister som finns i Cosmic, utan istället tillsätter användargrupper och tillvaratar deras synpunkter för att förbättra och vidareutveckla Cosmic. Vi skulle också önska att man inte nonchalerar och bagatelliserar de konkreta förbättringsförslag som förts fram. Men det viktigaste och mest akuta är att man tar fram en handlingsplan för att minska alla onödiga moment och registreringar i Cosmic, säger Saskia Bengtsson.

”Risker även med pappersjournaler”

Mats Bojestig är Hälso- och sjukvårdsdirektör i Landstinget i Jönköping. Hans bild är att det finns en lyhördhet för användarnas kritik.

– Det är alldeles uppenbart att läkare upplever att det tar mycket tid, och det gör det säkert. När man inför ett så stort system så uppstår en del patientsäkerhetsrisker. Men man måste komma ihåg att tidigare hade vi pappershantering, och det innebar också många patientsäkerhetsrisker.

Användarna beskriver systemet som omständligt, trögt och tidskrävande. Bristerna innebär också ett hot mot patientsäkerheten. Vad gör ni för att åtgärda bristerna?

”Liknande problem i alla landsting, detkommer att ta flera år att rätta till systemet”

– Särskilt distriktsläkarna upplever systemet som krångligare än tidigare arbetsrutiner.
Vår huvudleverantör tittar nu på problemen som är väldigt lika i alla åtta landsting. Men vi kommer att få lägga ned flera år på att rätta till och förbättra detta system så att det blir mer brukarvänligt, säger Mats Bojestig.

Kritiker menar att ledningen nonchalerar de förslag till förbättringar som redovisats i ett flertal pilotprojekt. Varför lyssnar ni inte på användarna och tar till vara på deras förslag?

”Vi måste anpassa oss till dentakt leverantören mäktar med”

– Vi har verkligen lyssnat. Men vi har väldigt många användare och vi uppfattar verkligen att de har fått framföra de problem de upplever i vardagen.

Men den takten vi har möjlighet att korrigera är tyvärr för låg. Vi måste anpassa oss till den takt leverantören mäktar med, säger Mats Bojestig.

Det är förvånande att ledningen har en så bristande förståelse för vad det innebär att införa ett nytt journalsystem, menar Karin Båtelsson, neurofysiolog och ledamot i Läkarförbundets råd för IT, Läkemedel och Medicinteknik (RLIM).

– Vi har ju sett de här problemen i alla landsting i varierande grad när nya system införs. När man kommer till skarpt läge måste systemet vara så bra att det fungerar. Då kan man inte ta flera år på sig för att förbättra det som inte fungerar efter eftersom det skapar stora akuta problem i vardagen. Just det här fallet handlar om Cosmic, men vi har sett liknande problem med de flesta övriga system också.

Ett annat exempel är den svidande kritiken som kommit fram mot journalsystemet Systeam Cross i Landstinget Västernorrland.

Nedlåtande attityd

– Många gånger är man nedlåtande mot läkare och personal och påstår att problemen är vårat. Det är tyvärr alltför vanligt att de som ansvarar för att införa ett system, och vi som ska använda det står väldigt långt ifrån varandra. Och det gör det svårt att lyckas, säger Karin Båtelsson.

Problemen är dålig överskådlighet, för mycket onödig information eller svårarbetade system där det är lätt att göra fel.

Men det finns effektiva och konkreta metoder för att överbrygga kommunikationssvårigheter och att hitta gemensamma lösningar, menar hon. Ett exempel är så kallade medsittningar och IT-ronder för att förbättra patientsäkerheten och arbetsmiljön.

– Medsittningar innebär att systemleverantörer och IT-ansvariga på olika nivåer, följer med till exempel en läkare under en vanlig arbetsdag under olika situationer, allt från operationer till akuten. säger Karin Båtelsson. IT-ronder är en mer formaliserad rond där man går igenom IT-miljön enligt ett protokoll. Vem som har ansvar för vad blir väldigt tydligt, risken att man skyller på varandra minskar och man kan också lära sig av varandra.

Läkarförbundet driver också, tillsammans med Läkaresällskapet och LOK, de lokala läkemedelskommitteerna, dels en tanke om att införa bättre utbildning inom IT under ST och dels att göra användarna mer delaktiga vid utformandet av nya system så deras erfarenheter och synpunkterna ska tas tillvara innan införande i större skala.

– Detta kommer att kräva att man skjuter till ett antal miljoner kr under några år framöver, säger Karin Båtelson, men med tanke på att läkarna i Users Awards (användarrörelsen för bättre IT-stöd i arbetslivet) undersökning från 2010 anser att 12 procent av deras arbetstid skulle kunna sparas in om it-systemen fungerade som det var tänkt, så finns det betydande summor att hämta hem i slutändan.

Krönika
Bertil Hagström

Orisken är mycket större än risken

Analyser, reportage, debatt och nyheter från sjukhusvärlden Vi ser till att hålla dig i händelsernas centrum

GDPR

Ur Sjukhusläkaren 2020-04

Så stor är operationsskulden – region för region / sjukhus för sjukhus / Vad behövs nu då? / "Vi behöver större marginaler till vardags – inte för en pandemi" / De klarade covid-19-stormen / Professionalismens återkomst / "Yngre läkare har utnyttjats" / Kan en pandemi rå på administrationssamhället? / Krönikor / Porträttet: Anna Rask-Andersen / Från facklig till chef och tillbaka

Prenumerera