PATIENTLAGEN

Vårdanalys: Det krävs en lång rad nya insatser för att stärka patientens ställning

Det krävs en lång rad nya insatser för att stärka patientens ställning. Tillämpningen av patientlagen har fortsatt stora brister. Det framhåller Jean-Luc af Geijerstam, generaldirektör på Vårdanalys.

– Vården måste bli bättre på att samarbeta med andra aktörer som finns runt patienten i samhället. Det är nästa stora resa för vården, säger han.

Lagstiftarens intentioner med patientlagen var att stärka och tydliggöra patientens ställning. Men det finns fortfarande påtagliga problem med tillämpningen av lagen. I samband med patientriksdagen redogjorde Jean-Luc af Geijerstam, generaldirektör för Vårdanalys, för de brister kopplade till patientlagen som myndigheten har identifierat.

Enligt rapporten ”Lag utan genomslag – Utvärdering av patientlagen 2014–2017” har patientens faktiska ställning inte förbättrats sedan lagen infördes 2015 i fråga om delaktighet, information och tillgänglighet. Slutsatsen är att syftet med lagen inte har uppnåtts. En central orsak som anges är att allmänhetens vetskap om lagen är relativt låg.

Vårdanalys har inte gjort någon uppföljande studie, men Jean-Luc af Geijerstam säger att det finns goda skäl att säga att problemen kvarstår. Han framhåller att Sverige exempelvis ligger lågt i internationella jämförelser i fråga om tillgänglighet och delaktighet.

Nu behövs en bredd av insatser för att stärka patientens ställning, enligt myndigheten. Jean-Luc af Geijerstam säger att det krävs en samlad strategi och insatser på flera plan. Förutsättningarna att tillämpa patientlagen behöver stärkas på alla nivåer, enligt honom. Det handlar inte enbart om bemötande och involvering av patienter i vården.

– Mycket handlar om ledning och styrning av vården. Patientperspektiven måste utvecklas inte minst i dessa delar. En annan viktig aspekt är uppföljningen – här måste vi bli bättre, säger Jean-Luc af Geijerstam.

– Vården måste också bli bättre på att samarbeta med andra aktörer som finns runt patienten i samhället. Det är nästa stora resa som vården måste göra. Den resan ligger framför oss, och vi är alla en del av den, säger Jean-Luc av Geijerstam.

Göran Hägglund, tidigare socialminister, och Jean-Luc af Geijerstam, generaldirektör på Vårdanalys, diskuterade patientlagen. Foto: Adam Öhman

Om cirka en månad, i början av juni, ska regeringens utredare Anna Nergårdh presentera delbetänkande tre för utredningen ”Samordnad utveckling för god och nära vård”. Nergårdh gav en kort lägesrapport vid patientriksdagen. Delbetänkandet fokuserar inte minst på ändamålsenliga definitioner i öppen och sluten vård, samverkan mellan huvudmän, nationella taxan, specifika områden (prevention, rehab och habilitering), mer om FoUU och innovation, bemanning, kompetensförsörjning och arbetsmiljö.

Många vill vara mer delaktiga och ta större ansvar för sin egen sjukvård.

Utredningen, vars slutbetänkande ska vara färdigt i mars nästa år, handlar till stor del om kulturförändring och maktförskjutning.

– Det finns andra maktförskjutningar så klart, men den allra viktigaste i sammanhanget är att det inte är hälso- och sjukvården som talar om vad folk ska göra. Vården ska i stället vara ett stöd för patienterna, säger hon.

– Studier visar att många vill vara mer delaktiga och ta större ansvar för sin egen sjukvård. Det är av stor vikt. När vi låter patienterna vara aktiva och delaktiga frigörs resurser.

Analyser, reportage, debatt och nyheter från sjukhusvärlden Vi ser till att hålla dig i händelsernas centrum

GDPR

Ur Sjukhusläkaren 2019-03

Tema: Dödshjälp / Tema: Cancerforskning / Vitalis: Microsoft framhåller att AI effektivt kan förkorta vårdköerna / Arbetsmiljöverket riktar skarp kritik mot Akademiska sjukhuset / Porträttet: Stridbar läkare med många strängar på sin lyra /

Prenumerera