Ett hot mot alla delar av sjukvården
I år var det svenska Sjukhusläkarnas tur att stå som värd för europeiska överläkarorganisationen AEMH:s möte. Mötet inleddes med ett seminarium om antibiotikaresistens och patientsäkerhet, med flera av de europeiska nyckelaktörerna på plats.
Det finns många orsaker till ökningen av antibiotikaresistens, till dem hör överanvändning bland djur och människor, miljöutsläpp från läkemedelsföretag, migration, handel och resor samt medicinsk turism, förklarade Maria-Teresa Bejarano och gav ett exempel: I Kina ges antibiotika intravenöst vid vanliga förkylningar. Hälften av all antibiotika i världen säljs utan recept och ofta med en aggressiv marknadsföring.
– 80 procent av all antibiotika används inom djuruppfödningen, i huvudsak som tillväxtfaktor. Colistin, som är ett av de få antibiotika som kan användas mot multiresistenta gramnegativa stavbakterier, används som tillsats i djurfoder, sa Maria-Teresa Bejarano.
Problemen kan inte isoleras
Missbruket av antibiotika är störst i världens låg- och medelinkomstländer, kanske allra värst i Indien. Men i en globaliserad värld kan problemen inte isoleras.
24 procent av alla svenska turister som kommer hem från semester utanför Europa bär multiresistenta ESBL E.coli-bakterier i tarmen. Och hoppet till utvecklingen av ny antibiotika är svagt.
– Resistensutvecklingen påverkar alla sektorer av sjukvården – förlossnings- och neonatalvård, behandling av könssjukdomar, kirurgi och ortopedi, cancerbehandling … Ett exempel: Vi har sett en så stor ökning av infektioner med multiresistenta bakterier vid prostatabiopsi att urologer nu måste överväga när, om alls, det är motiverat att göra en biopsi.
Ond cirkel
Maria-Teresa Bejarano underströk att frågan om antibiotikaresistens tyvärr är långt ner på dagordningen för de flesta beslutsfattare. Orsaken är en ond cirkel av brist på finansiering, dåliga data, bristande medvetenhet och låg prioritet.
Men situationen är långt ifrån hopplös – det finns lösningar. Till dem hör tillgång till rent vatten och bättre grundläggande hygienförhållanden för världens fattiga, reglering av antibiotikaförsäljningen och genomgripande förändringar i synsättet på antibiotikaanvändning.
Några fakta:
Antibiotika till djur i rent tillväxtökande syfte förbjöds i Sverige 1986 och inom EU 2006, men i många länder utanför Europa är användningen fortarande tillåten.
Den totala antibiotikaförsäljningen inom sjukvården minskade med 1 procent i Sverige under 2012 jämfört med 2011. I öppenvården minskade den med 3 procent.
