Nyhet

Var sjunde patient har väntat längre än ett år och ännu inte träffat en specialist

Drygt var sjätte patient som behövde en ljumskoperation hade ett år efter operationsbeslutet ännu inte blivit opererad och var tredje patient hade i juli 2008 väntat längre än ett halvår.

Det visar den opublicerade statistik som Sjukhusläkaren fått ta del av där det för första gången går att få en samlad bild av hur länge de som väntat längre än vårdgarantins 90 dagar i verkligheten tvingas vänta.

Statistiken, från Landstinget Gävleborg, bekräftar den bild om extremt långa väntetider som många patienter vittnar om och att det för en rad diagnoser är ett procentuellt stort antal patienter som får vänta ett halvt till ett år och till och med längre för ett första besök och sedan kanske lika länge innan de får behandling.

I juli 2008 hade exempelvis var tredje patient med smärta i axel skuldra eller överarm som stod i kö för en operation eller annan åtgärd väntat över ett halvår i Gävleborgs läns landsting.

Samma sak gällde för patienter med diagnosen reumatoid artrit där var tredje patient väntat över ett halvår på att opereras och var femte väntat längre än ett år, vid mättillfället i juli 2008.

För patienter med artroskopier i knäleden var situationen något bättre även om var fjärde patient efter sex månader fortfarande inte opererats.

Över varannan (52 procent) av gråstarrpatienterna hade väntat längre än vårdgarantins gräns på 90 dagar vid mättillfället i juli, men hälften av dem fick sin operation månaden efter.

Sämre var det för de som stod i kö för en hörselförbättrande operation där 72 procent fortfarande väntade på operation då vårdgarantin gick ut och över hälften (55 procent) inte fått den planerade operationen efter ett halvår.
Sex av tio patienter som behövde en primär ledprotesoperation i höftleden fick vänta längre än vårdgarantins 90 dagar i Gävleborgs läns landsting. En stor del opererades månaden därpå, men var sjunde patient väntade efter ett halvår fortfarande på den planerade och utlovade operation.

Den statistik som Sjukhusläkaren fått ta del av och tidigare aldrig offentliggjorts, ingår i ett försök där Gävleborg tillsammans med Gotland, Dalarna, Kronoberg, Sörmland och Västerbotten under första halvåret 2008 rapporterat in väntetidsstatistiken i 30-dagarsintervaller till SKL:s nationella väntetidsdatabas, som nyligen byggts ut för att klara mer noggranna rapporteringar.
Syftet har varit att få en mer detaljerad bild av hur länge patienterna får vänta och hur länge de patienter som tvingas vänta längre än vårdgarantins maxgräns på 90 dagar i verkligheten tvingas stå i kö innan de behandlas.

Fram till idag har den nationella statistiken klumpat ihop alla som väntat längre än vårdgarantins maxgräns på 90 dagar i en grupp.
Försöket att rapportera väntetider i 30-dagarsintervaller ska nu permanentas. Målet är att samtliga landsting så småningom ska klara intervallrapportering och publiceras på www.vantetider.se

Analyser, reportage, debatt och nyheter från sjukhusvärlden Vi ser till att hålla dig i händelsernas centrum

GDPR

Ur Sjukhusläkaren 2019-05

Tema: Övertider / Tema: Vem satsar på intermediärvårdsplatser? / Vårdcentraler kan tvingas betala tillbaka miljonbelopp / Sverige och Storbritannien har gjort omvända resor / Så ska den digitala läkarassistenten Alma hjälpa läkare / Porträttet: Camilla Starck

Prenumerera