”Väntetider i vården kan kortas”
Trots kömiljard efter kömiljard väntar många svenska patienter. På besökstid, på operationstid, på att inleda behandling. Två experter ger sin syn på väntetiderna i vården.
Sjukvårdsanalytikern Johan Hjertqvist tror att lösningen ligger i tydligare krav på landstingen, fungerande ersättningssystem och professionellt management.
Han är vd för Health Consumer Power House, ett företag som jämför prestationerna i europeiska sjukvårdssystem, men också inom Sverige. Han säger att det är den trånga portgången som är det stora bekymret i den svenska sjukvården:
– När man väl ligger på operationsbordet kan man vara hyggligt optimistisk om utgången, men Sverige har tillgänglighetsproblem, man får vänta alldeles för lång tid.
”Bedrövlig nivå”
Johan Hjertqvist tycker att det borde gå att konstruera ersättningssystem som premierar tillgänglighet.
– Vi har fortfarande en bedrövlig nivå för effektivitet/produktivitet i primärvården. Det måste ju vara lönsamt för en vårdcentral eller motsvarande att ha god tillgänglighet. Han tycker att det är dags för både ministrar och landstingspolitiker att se sig som medborgarnas företrädare i sina beslut och inte som ombud för sjukvårdsapparaten.
Staten bör ställa högre krav på landstingen, anser han. De dialoger och överenskommelser, till exempel kömiljarderna, som kommit till mellan SKL och staten ger Johan Hjertqvist inte mycket för. Han kallar dem för statliga mutor.
Med ”standardiserade vårdförlopp” hoppas staten och landstingen på en mer jämlik och tillgänglig cancervård med kortare tider av oviss oro för patienterna, mindre kostsamma utredningsprocedurer och ökade chanser att bota cancern.
Modellen är inspirerad av de danska ”pakkeforløben” som tydligt kortat väntetiderna i dansk cancervård.
Mef Nilbert är onkolog och chef för Regionalt Cancercentrum syd. Hon ingår i en expertgrupp som under hösten 2014 tagit fram standardiserade vårdförlopp för fem cancerdiagnosgrupper. Cancersatsningen inte är ett projekt, säger hon.
– Det här är ett förändrat synsätt som vi kommer vi att bära med oss.
Mef Nilbert påpekar att det inte alltid är så stor skillnad mellan landstingen/regionerna utan skillnaderna ligger på sjukhusnivå.
– Det hänger ofta på om enskilda starka läkare har drivit och fått en bra process kring ”sin” diagnos. Men det finns inte starka läkare kring alla diagnoser på alla sjukhus. Därför blir det splittrat.
Nu satsar staten nästan en halv miljard kronor om året i fyra år på att korta väntetiderna och minska de regionala skillnaderna
Tanken är att ytterligare 10–13 diagnoser, bland annat lungcancer, bröstcancer, och tarmcancer, ska få standardiserade vårdförlopp redan inför 2016.
– Resultaten från Danmark och Norge är så överväldigande positiva att vi inte kan låta bli. I längden kommer vi att spara resurser. Det här kommer att bli mer effektivt.
Tänka i paket
Mef Nilbert säger att besparingarna kommer att ligga i att långa och omständliga utredningsförlopp försvinner. När man väl ska starta behandling så upptäcker man till exempel inte helt sällan att datortomografiundersökningen redan är en månad gammal, då måste den göras om och en underökning har gjorts helt i onödan.
– Vi är så fostrade i att tänka att först så gör jag A och sedan väntar jag på svaret, sedan gör jag B och väntar på svaret. Men här behöver man tänka i ett paket av A, B och C på samma gång.
I maj motionerade Sjukhusläkarna och Svenska Privatläkarföreningen om att Sveriges Läkarförbund ska verka för att den nationella väntelistan utvecklas, byggs ut och kopplas till kvalitetsmått.
- Läs de längre versionerna av intervjuerna ur Sjukhusläkaren nr 4-15:
Hjertqvist Kömiljarden “statliga mutor“ till landstingen
Mef Nilbert Nu ska Sverige följa Danmarks exempel - 1 juli deltar både Johan Hjertqvist och Mef Nilbert i Sjukhusläkarnas seminarium i Almedalen under rubriken ”Hur kan väntetiderna i vården kortas?”. Läs mer om Sjukhusläkarnas seminarier i Almedalen.
