Vanligt med felaktiga ordinationer av antibiotika
Det konstaterar Ingemar Qvarfordt, hygienläkare vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg och delaktig i den pilotstudie som pågått vid två kliniker i Västra Götaland och Uppsala i två år.
Genom några knapptryckningar kan han enkelt och snabbt få svart på vitt vilka vårdrelaterade infektioner som förekommit vid de två kliniker som deltar i projektet och vilken antibiotika som ordinerats.
– Det här är efterfrågat på kirurgklinikerna som har ett stort intresse för kvalitetsuppföljningar och att minska frekvensen av kirurgiska komplikationer. På det här viset kan vi ge meningsfull återkoppling och utbildning, säger Ingemar Qvarfordt.
Enkelt att ta ut sammanställningar
Verktyget gör det enkelt att ta ut sammanställningar av exempelvis vilken typ av vårdrelaterade infektioner som förekommit vid kliniken, om de är djupa eller ytliga. Det går också att få fram vilken typ av antibiotika som ordinerats vid olika typ av infektioner och hur effektiva ordinationerna varit.
– Det enda läkaren behöver göra är att svara på några frågor som är kopplat direkt till patientjournalen i samband med ordination av antibiotika. Man ska uppge varför antibiotika ordinerats, om det handlar om en vårdrelaterad infektion eller samhällsförvärvad eller om det handlar om profylax inför en operation och naturligtvis vilken typ av antibiotika de ordinerat.
Arbetet med Infektionsverktyget är en del i det patientsäkerhetsarbete som Sveriges Kommuner och landsting, SKL, startade 2007.
Petra Hasselqvist är projektledare på SKL och ansvarar för utvecklingen av verktyget på uppdrag av Center för eHälsa i samverkan, CeHis. Hon berättar att tanken är att erfarenheterna från pilotprojekten ska göra det lättare för andra vårdgivare att införa IT-stödet.
Inrapportering via journalsystemet
Infektionsverktyget är ett nationellt IT-stöd som ska hjälpa vårdgivare att enkelt och enhetligt dokumentera, lagra och följa upp information om alla vårdrelaterade infektioner som behandlas med antibiotika. Även så kallade samhällsförvärvade infektioner och förebyggande antibiotikabehandlingar kan registreras och följas upp. Inrapportering av data sker via journalsystemet, medan statistiken nås via en webbaserad lösning.
– Infektionsverktyget har två syften. Det ena är att förebygga vårdrelaterade infektioner. Det andra att minska antalet felaktiga eller onödiga antibiotikaordinationer, vilket bromsar utvecklingen av antibiotikaresistenta bakterier, säger Petra Hasselqvist.
Vårdrelaterade infektioner är en av de vanligaste vårdskador som drabbar patienter på sjukhus eller andra vårdinrättningar. Cirka tio procent av alla patienter får en vårdrelaterad infektion i till exempel ett operationssår.
Vid ett möte för landstingsdirektörer 2010 fattades ett beslut om att införa ett nationellt infektionsverktyg för registrering, bearbetning och återkoppling av information om vårdrelaterade infektioner och antibiotikaordinationer.
Vårdverktyget omfattar:
• Ett nationellt register för rapportering av relevant information inom området.
• Specifikationer av vilken information som ska vara möjlig att rapportera till registret, exempelvis hur rapporteringen tekniskt ska genomföras.
• Ett nationellt gemensamt verktyg för återkoppling till rapporterande enheter.
Enhetlig terminologi
Lösningen bygger på en nationell enhetlig terminologi och en nationell lagring av information. Varje vårdgivare har bara tillgång till sin egen ”tårtbit” av informationen och infektionsverktyget integreras i de lokala journalsystemen.
Utvecklingen av själva verktyget, terminologiurvalet och arbetet med de jämförelsetal som ligger till grund för återkopplingen sker nationellt.
– För oss användare är det här enkelt och bekvämt, men det kräver ganska mycket jobb för teknikerna, konstaterar Ingemar Qvarfordt.
Under 2013 kommer övriga landsting successivt att kunna anslutas. I en vidareutveckling av infektionsverktyget är det meningen att också primärvården ska ingå.
