• 09 september 2013
• 1
• AV: Eva Nordin

– En ny grupp börjar söka sig hit. Nu tar vi emot unga välutbildade, säger Kristina Glise, överläkare vid Institutet för stressmedicin i Göteborg.

Till patientmottagningen som är specialiserad på stressrelaterad psykisk ohälsa och särskilt på utmattningssyndrom, remitteras patienter från företagshälsovården och primärvården. Cirka två tredjedelar är kvinnor.

– De som kommer till oss är allvarligt sjuka och vanligtvis heltidssjukskrivna. Cirka 67 procent har tre diagnoser, depression, ångest samt utmattningssyndrom. Det kan bero på att man väntar så länge med att söka hjälp att symtomen blivit alarmerande, säger Kristina Glise.

Kunskapsbank

Sedan 2003 då Institutet för stressmedicin startade, har mottagningen behandlat cirka 1 300 patienter. Cirka 600 av dem följs i 18 månader.

– Vi har byggt upp en omfattande kunskapsbank med olika frågeformulär och biologiska prover som vi nu håller på att sammanställa och analysera. Vi samarbetar också med forskare såväl i Sverige som i utlandet och vi utbyter den kunskap som sakta växer fram i det här fältet.

Utmattningssyndrom är en förhållandevis ny diagnos som accepterades av Socialstyrelsen 2005. Det har ibland hävdats att utmattningssyndrom skulle vara en specifik svensk åkomma, vilket inte visat sig vara fallet. Tillståndet är väl känt i andra länder, även om terminologin kan variera, och nu arbetar svenska forskare med att introducera kriterierna för utmattningssyndrom i internationell diagnostik.
Sjukdomen orsakas av att man levt med långvarig stress minst sex månader utan tillräcklig återhämtning. Det är ett tillstånd med tydliga biokemiska förändringar.

Kognitiva och kroppsliga symtom

Huvudsymtom är trötthet och utmattning, men även kognitiva symtom som koncentrations- och minnesstörningar, samt sömnstörningar är vanliga. Även kroppsliga symtom från muskler, mage-tarm och kardiovaskulära systemet är vanligt.

– Symtomen utvecklas oftast långsamt över månader till år och kan komma och gå och variera i intensitet. Det handlar i regel om de krav som ställs på dig utifrån hela ditt liv, både privat och i jobbet, och hur du hanterar och svarar an till stressen.

Människor är olika känsliga för stress. I forskning har man dock sett att de som drabbats av utmattningssyndrom har en speciell personlighet; de är påfallande ambitiösa, ibland perfektionistiska, och deras självkänsla är ofta beroende av att de presterar bra på sitt arbete.

– Läkare har tidigare inte synts så mycket i sjukskrivningssammanhang. De vill i regel inte visa svaghet utan vara starka och bära den rollen. Nu ser vi att även läkare börjar svikta, säger Kristina Glise.

”Arbetsgivarens dröm” slås ut

Tidigare var det framförallt individer med låg utbildning och med tunga kroppsyrken som slogs ut och drabbades av ohälsa. I dag får ISM remisser med relativt unga personer med hög utbildning som är ambitiösa, jobbar mycket och som inte vill göra fel; egentligen en arbetsgivares dröm. De personer som kommer till ISM berättar om en arbets­miljö, inte minst inom hälso- och sjukvården, som kräver alltmer av individen, menar Kristina Glise.

– Det handlar dels om arbetets volym. Arbetsuppgifterna är många och det är svårt att delegera vidare. Det finns ingenstans att vända sig med sin frustration. Många upplever att de under längre perioder inte räcker till och till slut uppnår de en gräns för vad de kan ta ansvar för utan att tumma på patientsäkerheten. Samtidigt står det en lång kö av patienter som knackar på dörren och vill ha hjälp.

Känslan av att ha förlorat kontrollen över sitt arbete, i kombination med en uppgivenhet över att problem som identifierats inte åtgärdas, skapar stress och psykosocial ohälsa.

– Chefen kanske lyssnar, men det händer inget. Många gånger handlar det om en kaskad av händelser som ska genomföras innan problemen går att lösa. Och det är inte säkert att chefen har de rätta befogenheterna.

Nedskärningar i landstingen har skapat psykisk ohälsa

Mycket tyder på att de senaste årens nedskärningar, effektiviseringar, omorganisationer och tung arbetsbelastning har lett till en ökning av antalet personer med psykosocial ohälsa.

DU-projektet; ”Depression och utmattning i människovårdande yrken”, är ett forskningsprojekt under ledning av Marie Åsberg och Åke Nygren vid Institutionen för kliniska vetenskaper på Karolinska institutet. Forskargruppen har visat ett tydligt samband mellan personalneddragningar i landstingen och graden av psykisk ohälsa fem år senare. DU-projektet startade år 2000. Syfte var att förstå bakgrunden till utmattningssyndrom hos långtidssjukskrivna, och att utveckla rehabiliteringsmetoder som hjälper drabbade tillbaka i arbete.

Hur många som är drabbade av utmattningssyndrom i Sverige är inte klarlagt. Eftersom diagnosen är relativt ny saknas epidemiologiska studier som kan uppskatta förekomsten.

16 procent uppfyllde kriterierna

I den så kallade KART-studien i Västra Götalandsregionen har forskare funnit att 16 procent av anställda i hälso- och sjukvården som självskattade sina symtom, uppfyllde kriterierna för ett lättare utmattningssyndrom.

– Vi kan se i vår senaste undersökning att stressrelaterade tillstånd bland läkare har ökat sedan 2008. Förmodligen finns det ett stort mörkertal. Läkare är mer rörliga än andra grupper och har lättare att byta arbetsplats än andra yrkesgrupper om de inte trivs på jobbet, säger Kristina Glise.

God prognos med rätt behandling

Med rätt stöd och behandling är prognosen i regel god. Erfarenheter visar dock att rehabiliteringen tar tid.

Cirka 84 procent av de patienter som remitteras till ISM återhämtar sig och är inte sjukskrivna efter tre år. Kristina Glise är nöjd med resultatet, men menar samtidigt att det krävs en medveten och strukturerad rehabilitering.

– Man måste börja med att försöka rensa bort och påverka det man kan, både privat och på jobbet, eventuellt lyfta personen ur arbete om det krävs. Sjukskrivning är ett bra verktyg för den som är fullständigt utmattad, en förutsättning för att kunna återhämta sig. Sedan handlar det om att skapa regelbundna rutiner där vila, träning, kost och sömn är viktiga förutsättningar, säger Kristina Glise.

Bäst att söka sig till samma arbetsplats

Det krävs också en tidig dialog och ett möte med arbetsgivaren eftersom det är på arbetsplatsen som problemen har uppstått. Den sjukskrivne måste få hjälp och stöd att minska arbetsbelastningen och att få en tydlig arbetsbeskrivning. Ett stort problem för många läkare är just att det inte finns tydliga gränser i arbetets omfattning. Rekommendationen är dock att söka sig tillbaka till samma arbetsplats där man var innan man blev sjuk. Där känner man sina kollegor och är van vid de rutiner som finns.

– Man ska helst inte byta jobb, förutsatt att det inte är för många konflikter på arbetsplatsen. Cirka en tredjedel av dem som går tillbaka till sitt jobb, byter arbetsplats efter en tid. Men då är man inte i underläge utan kan förhandla om lön och andra villkor med helt andra förutsättningar, säger Kristina Glise.

Grön rehabilitering

Institutet för stressmedicin erbjuder sina patienter stresshanteringskurser och vid behov även så kallad ”grön rehabilitering”. Några timmar varje dag, ett par gånger i veckan, får patienter arbeta med enkla uppgifter och vistas nära naturen. De får också träffa andra i samma situation under ledning av ett professionellt team bestående av bland annat psykologer och arbetsterapeuter. Genom att bli speglad av andra kan de sjukskrivna få syn på vissa beteenden som de kan behöva förändra, så att de bättre kan hantera påfrestningar och en stressfylld tillvaro. Långsamt introducerar man patienten tillbaka i arbete.

– Läkare med utmattningssyndrom kan dock ha svårare att låta rehabiliteringen ta den tid som krävs. Många får ångest för den situation de hamnat i och vill gärna rusa tillbaka för tidigt. Utmaningen är att övertyga dem att låta rehabiliteringsprocessen ha sin gång, annars är risken att de hamnar i samma situation igen.