• 16 december 2016
• 0
• AV: Malin Gavelin

En fuskutredning som inte alls tar sikte på den viktiga kvalitetsfrågan utan i stället torgför totala myter. Det menar professorn och hedersdoktorn Gabriel Urwitz.

Professorn och hedersdoktorn Gabriel Urwitz anser att Välfärdsutredningen har fullständigt fel när den exempelvis utgår från att privata vårdföretag tummar på kvaliteten.

– Inget i marknadsekonomin talar för att ett vinsttak skulle få företagarna att återinvestera i verksamheten och stimulera till en kvalitetsökning. Tvärtom. Får de lägre avkastning investerar de mindre. Det visar all forskning.

Genom att utgå från att privata företag per automatik tummar på kvaliteten torgför Välfärdsutredningen totala myter, menar Gabriel Urwitz. Tvärtom, anser han, är det hög kvalitet och goda arbetsvillkor för de anställda som är de privata aktörernas främsta konkurrensmedel. Ingen vill köpa något som de vet är dåligt.

– Nu finns det inte tillräckligt mycket studier på det här området men de studier som finns pekar tydligt på att i snitt levererar privata entreprenörer inte sämre vård, omsorg och skola än de landstingsägda och kommunala, snarare bättre. Läkare och sjuksköterskor erbjuds större flexibilitet och får del av den här entreprenörskraften – i stället för de fasta ramar som råder inom de offentliga verksamheterna som ofta är väldigt fyrkantiga. Som privat entreprenör måste du ha fokus på dina kunder eller klienter. De skandaler från vårdboenden vi har kunnat läsa om i medierna har aldrig gått att koppla ihop med driftsform. Det är skandaler som dyker upp sporadiskt och inget vi kan skydda oss emot genom den typ av lagstiftning som föreslås i Välfärdsutredningen.

Att kvalitetsfrågan inte berörs mer ingående i utredningen är anmärk­ningsvärt, menar Gabriel Urwitz. För det är den och inte driftsformen i sig, som är mest angelägen för enskilda människor.

–  Jag har en 93-årig mamma som bor på sjukhem. I grunden bryr jag mig inte om vem som äger det utan det som är viktigt för mig är kvaliteten på den vård hon får. Ansåg jag att hon inte får det hon behöver skulle jag byta sjukhem till ett annat med rykte om sig att ha högre kvalitet. Det är så marknads­krafterna fungerar.

Men förslagen i Välfärdsutredningen kommer inte att leda till denna högre kvalitet – snarare tvärtom, anser Gabriel Urwitz. Utredningen föreslår visserligen att man ska införa särskilda tillstånd för den som driver välfärdsföretag där man får tala om vem man är, hur man ska driva sin verksamhet, hur den ska finansieras med mera, något han tycker är helt korrekt.

–  Men sedan är det tillsynen som är helt avgörande för att säkerställa kvaliteten i verksamheterna – av IVO eller skolinspektionen. Oberoende av driftform så måste tillsynen skärpas. Det måste också utvecklas tydliga kvalitets­normer.

Men finns det inte en risk att det kommer in aktörer på välfärdsmarknaden som bara vill tjäna snabba pengar?

– Det kan finnas enskilda aktörer som luras men det gör de ju bara en gång. Då märker jag det ganska snabbt och tar min mamma därifrån till ett vårdhem där de i stället har personen i centrum. Sedan ska man inte sticka under stol med att det finns enskilda fall där det har skett och då ska man kunna se till att dra in tillståndet för dem att driva den här typen av verksamhet oberoende om det är kommunalt eller privatägt.  Det är därför kvalitetskrav, uppföljning och övervakning är så viktigt.

Finns det några andra aspekter som du anser att Välfärdsutredningen har missat?

– Ja, det är inte en helt oviktig kvinnofråga till exempel. Stora delar av entreprenör­skapet inom vård och omsorg har startats av duktiga och engagerade kvinnor som såg en möjlighet att åstadkomma förbättringar inom sitt område.