• 08 november 2016
• 0
• AV: Anna Sofia Dahl

Välfärdsutredningen föreslår ett vinsttak på sju procent plus statslåneräntan, att det krävs ett tillstånd för att få ta emot offentliga medel och att det enbart ska vara juridiska personer som har den möjligen.

I dag, tisdagen den 8 november, överlämnades Välfärdsutredningens huvudrapport ”Ordning och reda i välfärden” till regeringen. Uppdraget har varit att föreslå ett nytt regelverk för offentlig finansiering av privata utförda välfärdstjänster med syftet att offentliga medel används till just den verksamhet de är avsedda för.

Utredningens förslag innebär bland annat att det ska krävas ett tillstånd, som för hälso- och sjukvården ska utfärdas av Inspektionen för vård och omsorg, för att kunna konkurrera om att ta emot offentliga medel. Och att det enbart ska vara juridiska personer som får ta emot offentlig finansiering inom välfärdssektorerna. Det som redan innan utredningen presenterades diskuterats flitigt är den vinstbegränsning som också föreslås – ett vinsttak på sju procent plus statslåneräntan på operativt kapital.

Under pressträffen då utredningens förslag presenterades sa Ilmar Reepalu (S), särskild utredare för Välfärdsutredningen, att ”mycket av det vi föreslår hade man önskat redan fanns på plats för 20 år sen”. Och i en debattartikel i Svenska Dagbladet, Svd, skriver han att det är anmärkningsvärt att det inte redan nu finns ”tydliga villkor för vilka som får ta emot offentlig finansiering inom välfärden”.

Karin Båtelson, ordförande för Sjukhusläkarna, tycker att förslaget om vinster i välfärden hamnat helt snett och befarar att utredningens förslag ska drabba de små privata entreprenörerna.

– Vi behöver mångfald inom vården. Landstingen klarar inte av att ge medborgarna den sjukvård som behövs, det ser man på ökande vårdköer och personalflykt. Det är i de mindre enheterna som man kan få mycket sjukvård, och för att det ska bli intressant krävs att det finns en vinstmöjlighet. Vi tycker också att det är konstigt att man lägger ett förslag som i huvudsak begränsar verksamheter där det finns många kvinnliga entreprenörer, medan stora byggbolag kan tjäna miljarder av offentliga medel, säger hon och fortsätter:

– När det gäller entreprenörer i vården så är det viktiga inte att förbjuda utan att följa upp kvaliteten och att ha stora krav på verksamheten, inte att jaga någon fiktiv vinstprocent.