Valets hetaste vårdfrågor
Nyheter
När Västmanlands läkarförening ställde politikerna mot väggen, backade samtliga från planerna att införa DRG-styrning i landstinget. I alla fall tills vidare.
För övrigt gavs inga skarpa svar på frågor kring vårdplatser, fortbildning, läkarbemanning och den administrativa bördan.
Den 13 maj bjöd den lokala läkarföreningen in samtliga partier till debatt i den gamla vårdskolan på Västerås sjukhus.
Ett 60-tal personer hade samlats i aulan för att ta del av svaren på fyra frågor som hade skickats ut till politikerna i god tid innan debatten.
Få skiljelinjer
Trots god betänketid blev debatten mellan politikerna tämligen lam och några större skiljelinjer kunde inte skönjas, förutom synen på privat och offentlig sjukvård, samt vinstuttag i vården.
Majoriteten var representerad i form av (V), (S) och (MP). Och från oppositionen, som satt till höger i panelen, medverkade (FP), (C), (KD) och (M).
En av de stora frågorna för kvällen var DRG-styrningens vara eller inte vara. Många landsting har infört, eller ligger i startgroparna att införa ersättningsmodeller som bygger på DRG, i hopp om att kunna komma tillrätta med underskotten i sjukvården.
Kalla fötter
I Västmanland togs ett beslut 2012 att införa DRG i landstinget. Men läkarföreningen har varit kritisk och försökt att få politikerna att tänka om. Under kvällen fick varje parti svara på frågan om hur de ställer sig till ett införande av DRG-styrning. Uppenbart var att samtliga partier fått kalla fötter.
– Det är en komplex fråga, DRG och KPP är viktiga verktyg för att kunna göra jämförelser mellan kliniker och landsting. Men mer kunskap behövs och jag är ambivalent när det gäller ett införande, sade Denise Norström (S).
Moderaten Tomas Högström påpekade att det inte fanns några perfekta resursfördelningssystem. Även anslagsfinansiering har sina brister. Någon klar ställning ville moderaterna dock inte ta.
Verktyg för analys
Kristdemokraternas Malin Gabrielsson såg DRG som ett bra verktyg för analys och jämförelser, men påpekade hon, vården är så mycket mer än pengar.
– Vi måste ha en större helhet där bemötande, etik och patienternas upplevelser också är en viktig del, ekonomi får inte vara det enda styrande systemet.
Birgitta Johansson (C) ville inte säga ja till DRG i nuläget.
– Vi har ju lagt en skuggbudget och jag vill avvakta resultaten från den. Sedan tror jag vi kommer att få se olika ersättningsmodeller beroende på om det handlar om små eller stora patientgrupper.
Negativa etiska effekter
Vänsterpartiets Hans Jansson var tydlig med svaret:
– Det finns inga planer på att införa DRG.
Även folkpartiets Helena Hagberg var kritisk till ett införande.
– Vi har försökt debattera frågan redan förra året, men då var intresset svalt. Vi är helt överens om att det är nödvändigt med en tydligare och bättre kostnadskontroll. Men vi ska absolut inte ha DRG som ett ersättningssystem. Vi har sett negativa etiska bieffekter och det måste vi väga in när vi utvärderar system, sa Helena Hagberg.
Hon fick medhåll av miljöpartiets Andreas Porswald.
– Vi ska inte ha DRG som ekonomisk styrning.
DRG hämmar innovationer
I publiken satt Anders Nilsson, (se artikel ”Dags att skrota DRG som ersättningssystem”) verksamhetschef för Kirurgkliniken, som fick kvällens första applåd.
– Vi är väldigt glada över att ni är tveksamma till DRG som ersättningssystem. Forskning visar att DRG är det system som mest hämmar innovationer, och är det något som sjukvården behöver mer av så är det system som stimulerar innovationer.
VÅRDPLATSERNA
Hur ska de räcka till?
Sveriges akutsjukhus tillhör OECD-ländernas bottenliga när det gäller antalet vårdplatser per capita. Dessutom har antalet platser i äldrevården minskat med 25 procent de senaste 14 åren.
Frågan om hur vill politikerna lösa överbeläggningsproblematiken, fick inga vassa svar.
Socialdemokraternas Denise Norström menade att frågan inte är så enkel och det är viktigt att se över hur och om vårdplatserna är rätt fördelade.
– Nu öppnas mellanvårdsavdelningar i samverkan mellan landstinget och kommunerna för de patienter som inte behöver slutenvårdens resurser, men som inte kan gå hem direkt. Här får vi loss platser.
”Kommunerna måste ta hem patienter tidigare”
Moderaternas Tomas Högström menade att det finns andra snabba och enkla åtgärder, vilka han har presenterat i en debattartikel i Svenska Dagbladet.
– Regelverket behöver ändras. Kommunernas skyldighet att ta hem färdigbehandlade patienter efter fem vårddygn bör sänkas till tre dagar. Dessutom bör detta gälla veckans alla dagar och inte endast på vardagar. Det är inte rimligt att medicinskt färdigbehandlade patienter ska ligga på sjukhus, den kommunala rabatten måste tas bort.
Vänsterpartiets Hans Jansson skyllde på kommunerna.
– Generell överbeläggning finns inte. Att fördela om platserna skulle vara en lösning. Och så måste kommunerna ta sitt ansvar och inte vara proppar i systemet, sa Hans Jansson.
Personalbristen bidrar
Miljöpartiets Andreas Porswald tyckte att Hans Jansson gjorde det väl enkelt för sig genom att skylla på kommunerna. Och kristdemokraternas Malin Gabrielsson påminde om att många vårdplatser är stängda på grund av personalbrist.
– Vi har en sjuksköterskebrist. Kan vi skapa bättre förutsättningar kan vi också rekrytera fler sjuksköterskor och då öppna fler vårdplatser.
Kenneth Lindahl, ordförande för Västmanlands läkarförening, var skeptisk till politikernas svar och menade att de nog inte insåg allvaret i vårdplatsbristen.
– Pratet om att lösningen är enkel genom att kommunen mycket tidigare börjar ta hem klinikfärdiga patienter är bara munväder och fromma förhoppningar. Om man menar allvar borde man bygga ut den kommunala äldreomsorgen, istället har man tagit bort en fjärdedel av platserna. Och när det gäller sjuksköterskebristen så är det mer rättvist att kalla det för en flykt på grund av dålig arbetsmiljö och år av försummelse vad gäller personalvård.
Kommentaren rev ned kvällens andra applåd.
FORTBILDNINGEN
Hur ska den garanteras?
Det fanns en stor besvikelse bland åhörarna när det gäller politikernas syn på fortbildning. Av svaren att döma hade politikerna inte förstått allvaret i den trend som råder och som visar att läkares fortbildning minskat med drygt 20 procent mellan 2005 och 2012.
De åtgärder som hittills vidtagits i Västmanland är inrättandet av två nya ST-block i allmänmedicin. Det kan knappast kallas för kraftfulla åtgärder, menade en av åhörarna, och påpekade att det råder en 40-procentig brist på allmänläkare i primärvården.
Centerns Birgitta Andersson var tydlig med att landstinget är berett att möta det nya EU-kravet i form av yrkeskvalifikationsdirektivet.
– Jag skulle inte vilja träffa en läkare eller en sjuksköterska utan modern kunskap.
”Vi måste hänga med i utvecklingen”
Även folkpartiet sa sig värdera fortbildning högt.
– Vi måste hänga med i utvecklingen och se till att hålla hög kvalitet och relevans, sa Helena Hagberg.
Tomas Högström (M) menade att fortbildning är en prioriterad fråga och att det är en förutsättning för att bli bästa landstinget i landet.
Men några konkreta åtgärder, förutom att röd-gröna alliansen tillför fem miljoner extra under 2015 som öronmärks för fortbildning, gavs inte.
”Fem miljoner räcker inte långt”
Inge Eriksson, överläkare och tidigare ordförande för Läkarföreningen, påpekade:
– Satsningen är välkommen, men dessvärre räcker det inte långt. Behovet är minst 15 miljoner, bara för att kunna täcka behovet som uppstår efter industrins uttåg 2015.
Den röd-gröna alliansen visade en förstående attityd och poängterade att man i nuläget inte visste om de avsatta medlen var tillräckliga och att det fanns beredskap att göra en omvärdering om så krävdes.
ADMINISTRATIONEN
Hur ska den minskas?
Kvällens sista fråga handlade om den administrativa bördan och om hur den ska minskas. Trots att Sverige har ett stort antal läkare per capita jämfört med övriga OECD-länder räcker inte läkarna till. En förklaring är den tilltagande administrativa bördan och bristen på effektiva IT-system.
Det var svårt att fånga vad politikerna egentligen tyckte; å ena sidan hade man förståelse för att den växande administrationen var ett resurskrävande gissel och tog tid från patient- och läkararbetet, å andra sidan var det viktigt att producera de rapporter som politikerna begär för uppföljning.
– Kvalitetsregistrering behövs, men det måste bli enklare. Detta är ju också något som regeringen vill att man ser över och vi inväntar nu Göran Stiernstedts förslag. Tekniken är också viktig och vi måste se till att ha samma system i vården så att man kan inhämta uppgifter direkt från journalsystemen. Därför införs nu Cosmic i hela landstinget, sa Birgitta Andersson (C).
”Detaljstyrningen måste minska”
Alla var rörande överens om att något måste göras för att minska detaljstyrningen och den administrativa bördan.
Anders Tenertz, verksamhetschef för Medicinkliniken, var dock kritisk till de straffavgifter som läggs på vården om man inte rapporterar enligt reglerna.
– Ta till exempel sommaren då vi har en mycket lägre bemanning och måste prioritera annat och inte hinner med att registrera och administrera i samma utsträckning. Under den här perioden skulle man kunna tänka sig en lättnad och kanske vänta med en viss del av rapporteringen till efter sommaren. Men då blir man bestraffad. I grunden ska vården styras utifrån en god kvalitet, det är vi alla överens om, men professionen borde i mycket större utsträckning få prioritera och bestämma över vad som är rimligt att hinna med.
”Mäta rätt är viktigt”
Tomas Högström (M) visade en viss förståelse för inlägget, men sa samtidigt:
– Har man en uppgift så ska man också utföra den, att mäta rätt är viktigt. Vi behöver datainsamling och statistik för att kunna utvärdera och utveckla vården, jag ser inga andra vägar. Men visst, vi ska förenkla så långt det går.
Kenneth Lindahl sammanfattade kvällens debatt:
– Det var en trevlig kväll, men med få konkreta svar på våra frågor. Vi planerar nu fortsatta kontakter med våra verksamhetschefer för att bland annat gå vidare med den fortbildningsmodell som infektionskliniken har infört och som fungerar väl. Den hoppas vi att vi ska få gehör för hos våra tjänstemän och politiker.
