Norrbotten toppar listan över långa väntetider på operation, vårdplatsbrist och utlokaliseringar. Förklaringen är personalbrist. Regionens storlek och speciella läge spelar en viktig roll. Men hur ser regionrådet Kenneth Backgård (Sjukvårdspartiet) och oppositionsrådet Anders Öberg (Socialdemokraterna) på regionens problem och vad som behöver göras?

• 21 juni 2022
• 0
• AV: Ingemo Orstadius

Statistik från SPOR (Svenskt Perioperativt Register) visar att 15 procent av de patienter som opererats i region Norrbotten, fått vänta mer än ett år under perioden januari till april 2022. Även innan pandemin fick många invånare vänta längre där än i andra regioner. Att det blivit så är en lång historia, menar Kenneth Backgård, regionråd för Sjukvårdspartiet och ordförande i regionstyrelsen sedan valet 2018.

– Vi får gå tillbaka flera år. Köproblemen, som beror på ett underskott av personal, har funnits länge i regionen. Det mest kritiska har varit att få tag på operationssjuksköterskor, men vi har också haft brist på kirurger, primärvårdsläkare och i viss utsträckning även undersköterskor. Under pandemin pausades det mesta av operationsverksamheten och jag tänker i efterhand att vi nog tog i lite för hårt där med inbromsningen, säger han.

För att åtgärda problemen med de långa operationsköerna, avsattes en halv miljard kronor. Upphandlingen fick gensvar från 38 olika intressenter.

– Vi avropar främst operationer på annat håll, men i vissa fall har också team med operationssköterskor kommit till Norrbotten.

Upphandlingen har mött viss kritik från läkarhåll, enligt Kenneth Backgård.

– De menade att de inte kunde upprätthålla träningen för de egna kirurgerna. Men de får ju operera så mycket de bara kan, säger han och tillbakavisar kritiken. Vi har till absolut största delen nyttjat egna kirurger.

Vårdplatsläget i Norrbotten är mycket ansträngt; något som tvingat regionen att skicka patienter både till andra svenska sjukhus och till Finland.

– Vi måste ju fråga oss: Vem är till för vem? Vi är till för patienterna och kan inte utsätta dem för att få vänta hur länge som helst på en operation. Därför har vi valt att skicka dem till andra sjukhus.

Region Norrbotten kan tvingas betala tio miljoner kronor i vite efter beslut från IVO, om inte fler vårdplatser tas fram på Sunderby Sjukhus i Luleå. Kenneth Backgård är helt på det klara med att frågan måste lösas snarast.

– Jag som politiker säger att detta är oacceptabelt. Det här måste vi rätta till. Vi har sängar och rum och ett inte alltför gammalt länssjukhus, men vårdpersonalen saknas. Vi letar med ljus och lykta! Det sista jag fått höra, är att vi kommer att lyckas lösa problemet och slippa betala vite. Jag har inte alla detaljer klara för mig ännu, men det kommer att ske genom att omfördela, nyanställa och hyra in personal, säger han.

Personalbristen beror enligt honom delvis på ”den administrativa överbyggnad” som finns i vården.

– Sköterskors enda karriärmöjlighet är att bli vårdadministratörer och många väljer det på grund av bättre arbetsvillkor. Många försvinner också till bemanningsföretag, där de ofta får bättre lön, samtidigt som de får jobba mindre. Sjukvårdspersonal måste också kunna göra klinisk karriär.

Kenneth Backgård tror att hyrpersonalen har kommit för att stanna.

– Vi märker att de tar över mer och mer. Region Norrbotten är inte den enda regionen som konkurrerar om verksamheter på hyrsidan. Detta är ett stort problem, eftersom det absolut bästa är en stabil personalkår.

Genom förbättrad kompetensutveckling, bättre arbetstider och högre löner för all hälso-och sjukvårdspersonal hoppas Sjukvårdspartiet lösa problemen. Strategiska lönemål som minst ska motsvara medianlönen i relation till ett rikssnitt införs.

I den enkät som Sjukhusläkaren gjorde inför valet 2018 svarade i princip alla partier i regionfullmäktige att kompetensförsörjning var den viktigaste frågan att lösa den kommande mandatperioden. Hur har ni arbetat för att locka vårdpersonal till Norrbotten?

– Under 2018 och direkt när vi tog över, satsades 99 miljoner kronor enbart riktade till våra sjuksköterskor i regionen; pengar som framförallt gick till löner. Det motsvarar i runda tal 50 000 till varje sköterska. En lyckad satsning, säger Kenneth Backgård.

Statistik visar enligt Kenneth Backgård att under 40 månader av socialdemokratiskt styre mellan 2015 och 2018, tappade regionen 124 läkare och 428 sköterskor. Under motsvarande tidsperiod den gångna mandatperioden var omsättningen 59 läkare respektive 208 sköterskor. (Antalet anställda under de jämförda perioderna var ungefär desamma.)

– Under vår mandatperiod har vi lyckats halvera personalomsättningen. Så något har vi gjort rätt, säger Kenneth Backgård.

Han menar att regionens geografiska läge är en nackdel när det gäller att locka till sig ny personal.

– Vi har ett stort och vackert län, men det är lättare att resa söderut. Vi märker det på hyrpersonalen. Resorna blir dyra och tidsödande.

Med annonser som ”Jobba hos oss i fjällmiljö” försökte regionen nyligen locka personal till Gällivare/Kiruna och lyckades över förväntan.

– Vi fick ett fantastiskt bra gensvar. Människor vill komma hit och jobba, i varje fall sommartid. Naturen kan locka och vara en del av en total livsmiljö. Och kanske har pandemin påverkat folks inställning till stadsmiljön, säger Kenneth Backgård, som hoppas att fler ser fördelarna med att bo i Norrbotten året om.

Han konstaterar att vården i Sverige tyvärr inte är jämlik. Förklaringen är dels regionernas olika ekonomiska förutsättningar, dels dessa satt i relation till bland annat geografin. Norrbotten motsvarar 25 procent av landets yta med en befolkning på 2,5 procent av hela Sveriges. Avstånden i regionen är stora.

– Att ha en god och nära vård här kräver en helt annan infrastruktur än i en mindre och tätbefolkad region. Kostnaden är och måste få vara högre. Vi anser också att staten måste acceptera och ta hänsyn till de geografiska olikheterna och tillföra medel särskilt till den högspecialiserade vården. Den måste säkras på fler ställen än i mer tätbefolkade områden. En jämlik vård betyder inte att struktur och ekonomiska villkor är desamma överallt, säger Kenneth Backgård, som inte tror på större och färre regioner.

– Nej, det vore ett feltänk, eftersom det med automatik betyder centralisering. Och det är raka motsatsen till God och Nära vård-omställningen, som både vi och staten satsar mycket pengar på.

Anders Öberg, oppositionsråd i Norrbotten, är kritisk till den upphandling som regionen nyligen gjort för att minska vårdköerna. ”Stabiliteten och kompetensutvecklingen blir lidande”, säger han och förordar i stället en satsning på den personal som redan finns i verksamheten.

Oppositionsrådet Anders Öberg, som representerar socialdemokraterna, har suttit i regionfullmäktige sedan 1990-talet. Han håller med om att väntetiderna för operation är orimligt långa.

– Det är ett jättestort problem. För att komma tillrätta med det, behöver vi ha en dialog om vägval med de som arbetar i vården. Jag ser gärna att man tittar på vilka möjligheter som finns att förändra verksamheten så att medarbetarna får en chans att utvecklas. Och jag tror att vi måste organisera på ett nytt sätt och fråga oss hur vi kan möjliggöra att operationer sker i den egna verksamheten i första hand, säger Anders Öberg.

– Det skulle ge större volymer. Piteå har redan i dag mycket ortopedisk verksamhet, exempelvis operationer av höfter och knän. De skulle kunna få koncentrera sig på detta. En sådan modell skulle också vara kompetensutvecklande. Personalen får bli extra duktig på sitt område.

Han menar att operationskön främst beror på sköterskebristen. Dels saknas specialistsjuksköterskor som kan assistera vid operationer, dels saknas sjuksköterskor på de vårdavdelningar som ska ta hand om de nyopererade patienterna.

– Vi kan inte operera om vårdplatser saknas, säger han och tillstår att problemet inte är nytt. Tvärtom har det varit en utmaning för regionen under lång tid. Vi måste vara ödmjuka och konstatera att inte heller vi hade lösningar på alla de utmaningar som fanns. Samtidigt var det så att vi inte hade politisk majoritet för att kunna ta nödvändiga beslut.

Ett sätt att åtgärda problemet stavas ”Vårdnära service”, enligt Anders Öberg.

– Att ta bort Vårdnära service är ett exempel på ett felaktigt förändringsarbete från regionens sida. Det ledde till att många vårdplatser försvann och operationskön växte. Den personal som tidigare utförde arbete på vårdavdelningarna exempelvis lokalvård, bäddning av sängar, viss fastighetsskötsel, transporter av patienter inom sjukhuset, ja allt sådant som underlättade arbetet för utbildad personal, plockades bort av den nuvarande regionledningen. Det handlar om ett femtiotal anställda. Men arbetsuppgifterna som de hade försvinner ju inte, utan måste nu göras av någon annan på avdelningarna, förklarar han.

530 medarbetare har slutat eller sagts upp mellan september 2019 och årsskiftet 2021-2022, enligt Anders Öberg. Av dessa hade ungefär hälften en stödfunktion eller en servicefunktion och hälften fanns inom vården. Totalt är de färre i dag.

– Vi vill ha en ordentlig dialog med professionen om detta. Hur gör vi en omstart av region Norrbotten? Vårt förslag är att återinföra Vårdnära service. Det skulle inte bara underlätta arbetet och ge fler vårdplatser, utan också skapa möjligheter för fler att ta sig in i ett vårdyrke och inse att detta är vad jag vill utbilda mig till, säger Anders Öberg och tillägger att det är viktigt att säkra personal långsiktigt med tanke på den generationsväxling som är på gång.

Han är kritisk till den upphandling på 500 miljoner kronor, som regionen gjorde hösten 2021, med syfte att klara vårdskulden efter pandemin. 38 företag, merparten svenska, men även några finländska och ett lettländskt, får ett fyraårigt ramavtal med Norrbottens region. Avtalet gäller operationstjänster inom de fem specialistområdena ortopedi, kirurgi, urologi, gynekologi och öron-näsa-hals.

– Upphandlingen är störst i Sverige! Visst vill vi att folk ska få vård, men är detta den bästa lösningen på våra problem, att ta in andra aktörer? Det har vi ifrågasatt. Att inte ha egen personal i organisationen är inte bra i längden. Stabiliteten och kompetensutvecklingen blir lidande. Dessutom kostar det mycket pengar, säger Anders Öberg och erkänner att även den tidigare regionledningen använde sig av bemanningsföretag för att bedriva vissa verksamheter.

Han håller med IVO om att antalet vårdplatser måste öka i regionen.

– Kritiken är berättigad. Det räcker inte att peka med hela handen och säga ”lös problemet” som Sjukvårdspartiet gjort. Jag pratade nyligen med kirurgerna på Sunderby sjukhus. Av de 54 kirurgiska vårdplatserna är endast 40 tillgängliga. Man kan operera men vårdplatser saknas, säger han och befarar att situationen förvärras under sommaren, då det bara kommer att finnas 15-17 tillgängliga platser.

Hur tänker ni lösa vårdplatsbristen?

– I Luleå finns sköterskeutbildning. Vi borde kunna rekrytera flera därifrån.  Det är inte bara grundutbildade sjuksköterskor och undersköterskor som vi kommer att få brist på, utan även specialistsjuksköterskor, säger Anders Öberg, som poängterar att det är viktigt att stötta nyrekryterad personal så att de stannar kvar i regionen.

– Vi måste fråga oss hur vi lyckas ge dem en bra start. Jag tror att det är viktigt att göra ”bra reklam” genom att ge handledning och gott stöd initialt till de nyutbildade. De ska få tid att lära sig hantverket. Det kan exempelvis handla om att utveckla modeller för mentorskap, där erfarna kollegor stöttar i vardagen.

Självklart är det av största vikt att behålla den personal man har. Det gör regionen bäst genom att bygga på tillit och förtroende, samt genom att skapa en trivsam och stimulerande arbetsmiljö, menar Anders Öberg.

– Vårdens utövare ska känna att de har politiskt stöd. Vi har visserligen inte gjort någon medarbetarundersökning sedan 2018, men alla signaler pekar på att detta brister i region Norrbotten. Både Vårdförbundet och Kommunal har sagt upp sina samverkansavtal med motiveringen att de blir ”rundade” i besluten. Det innebär att ungefär en tredjedel av medlemmarna inte känner sig delaktiga i beslutsprocessen. Att förtroendet mellan de fackliga representanter och regionen saknas, ser jag som ett stort bekymmer.

Det kommer att ta lång tid att åtgärda de problem som nu finns i regionen.

– Sjukvårdspartiet har varit inne och petat på många områden. Det löser vi inte i brådrasket. Men vårt mål är att återskapa tillit och förtroende för de människor som arbetar i våra verksamheter. I dag litar inte folk på att de ska få ut sin semester och säger upp sig på grund av detta. Det är inte hållbart. Vi måste göra Norrbotten till en attraktiv region att jobba i.