Nyhetsarkiv

Vad har doktorn på tallriken?

Onkologen: Fil eller couscous-sallad

Elisabet Lidbrink är onkolog och överläkare vid Radiumhemmet på Karolinska universitetssjukhuset. Hon ser måttlighet och motion som ett viktig inslag för ett friskt liv.

– Jag äter och dricker måttligt och tar alla chanser till motion, cyklar till jobbet och tar trapporna i stället för hissen, berättar cancerläkaren Elisabet Lidbrink.

Hon förordar råvaror av hög kvalitet och små portioner. Och att hålla sig i rörelse.

– Mat ska vara enkel, som inkokt lax med dill och salt eller en grillad köttbit med sallad på sommaren, gärna med ett glas vin eller en kall öl. Det tillhör livets goda, säger hon.

Elisabet Lidbrink betonar att det saknas vetenskapliga studier som ger några enhetliga råd om hur vi ska äta för att undvika cancer. Men själv har hon helt slutat att äta godis och tårtor trots att hon älskade det när hon var yngre.

– Det finns enstaka studier som pekar på ett samband mellan högt BMI och bröstcancer, men samtidigt drabbas också smala kvinnor. Rågbröd och granatäpplen motverkar prostatacancer, enligt andra studier. Men det finns ingen bombsäker forskning. Det räcker inte för att jag ska kunna ge några tvärsäkra råd till mina patienter, säger hon.

Själv äter hon tre mål mat om dagen och inga mellanmål.

– Till vardags äter jag fil med müsli och smörgås med te till frukost. På helgerna lägger jag till ägg och juice. Till lunch kan det bli fil igen eller sallad på quinoa eller couscous och grönsaker – jättegott.

Endokrinologen: Fisk och broccoli

Martin Ridderstråle är verksamhetschef för den endokrinologiska enheten vid Universitetssjukhuset i Lund och Malmö och forskar om diabetes och fetma.

Han står för den största överraskningen, nämligen att han gärna äter pommes frites med bearnaisesås och till det gärna en rejäl köttbit. Men han betonar samtidigt att det inte är något han äter dagligen.

– Jag tillåter mig bara att äta det någon enstaka gång ibland, berättar han.

Annars är det kyckling, fisk, broccoli, sallad och pasta som vanligtvis står på matbordet, ”lite av varje” som han själv säger.

Han menar att det är svårare med bra matvanor i dag än det var för 20–30 år sedan. Då var samhällets matvanor mer strukturerade.

– I dag har vi ett enormt utbud av mat som lockar oss hela tiden. Ofta tänker vi inte på vad vi äter förrän vi blir sjuka, får blodfettsrubbningar och diabetes, säger Martin Ridderstråle.

För att också kunna unna sig en och annan hemlagad pizza, något han säger sig vara specialist på, ser han till att få daglig motion. Det är inte vilken motion som helst. Martin Ridderstråle tar varje morgon en omväg på cykel till arbetet på 4–5 mil. Man kan nästa ana att han tycker att daglig motion och måttlig vikt har betydelse för hälsan.

– Det är viktigt att hitta en balans mellan hur mycket vi rör oss och vad vi äter. Det här är mitt sätt att hitta balans – andra får hitta sitt sätt, säger han.

Infektionsläkaren: Rotmos med fläsklägg

Johan Giesecke är infektionsläkare och vetenskaplig chef vid den europeiska smittskyddsmyndigheten som är placerad i Stockholm. Han är en mycket matglad person som gärna tillbringar fritiden vid spisen.
Med infektionssjukdomar som specialitet handlar det för honom inte bara om vad man äter utan också om upphettning, avkylning och hygien.

– Tvätta alltid händerna före matlagningen som om du vore kirurg, i minst 20 sekunder och med mycket tvål och varmt vatten och gärna en bit upp på armarna, säger han.

Han är noggrann när det gäller avkylning och upphettning av maten för att förhindra bakterietillväxt. Den kritiska temperaturen vid matlagning är mellan 30 och 60 grader. Johan Giesecke saknar den gamla jordkällaren som var perfekt för att snabbt kyla ned lagad mat.

Han använder också skärbrädor märkta i olika färg för kött, fisk, grönsaker och färdiglagad mat för att skilja dem åt.

De absoluta middagsfavoriterna som får honom att dregla av förtjusning är rotmos med fläsklägg, laxpudding och hemgjord korvkaka på mald lever.

– Jag njuter av att baka bröd, av doften av nybakt och så klart av att äta det, säger han.

Viss mat undviker han när han vill vara säker på att hålla sig frisk.

– Jag äter inte råbiff mitt i sommaren och undviker skaldjur när jag är utomlands under den varma årstiden.
Han varnar också för råa äggulor som han menar att man av princip bara kan äta i Sverige, Norge och Finland utan att riskera någon form av smitta.

– Jag undviker hemlagad majonnäs när jag är utanför de nordiska länderna!

Hjärtläkaren: Grönsaker från Norrland

Karin Schenk-Gustafsson är professor i kardiologi vid Karolinska institutet. Hon håller sig till en strikt medelhavsdiet för att hålla sig frisk.

Ugnsbakad lax med pesto och massor av grönsaker är en favorit. Det här betyder att hon lever som hon lär.
I medelhavsdieten ingår livsmedel som olivolja, frukt, grönsaker, fisk, nötter och fullkorn men inte onyttiga fetter och rött kött. Det finns forskning som pekar på att den här dieten minskar risken för hjärt-kärlsjukdomar och det är också den diet hon och hennes kolleger rekommenderar att äta förebyggande.

– Under sommaren ser jag till att få grönsaker från Norrland. De innehåller mycket mer vitaminer och antioxidanter än andra grönsaker eftersom de får ljus dygnet runt. Annars är det ekologiskt och närodlat som gäller, berättar hon.

Fisk och skaldjur tillhör den absoluta favoritmaten men det är viktigt att hålla nere storleken på portionerna, påpekar hon.

Den fettrika diet som främst allmänläkaren Annika Dahlqvist är talesperson för i Sverige, menar hon, ger höga kolesterolvärden och är mycket skadlig för hjärtat.

Godis, kakor och halvfabrikat där det förekommer transfetter är också något som Karin Schenk-Gustafsson undviker i möjligaste mån.

Men hjärtat kräver inte bara mat, motion är viktigt för att hålla hjärtat friskt, betonar hon. För hennes del innebär det dagliga promenader. Och självklart så röker hon inte!

En längre version av artikeln är tidigare publicerad i M-magasin 15/2009

Krönika
Bertil Hagström

Orisken är mycket större än risken

Analyser, reportage, debatt och nyheter från sjukhusvärlden Vi ser till att hålla dig i händelsernas centrum

GDPR

Ur Sjukhusläkaren 2020-04

Så stor är operationsskulden – region för region / sjukhus för sjukhus / Vad behövs nu då? / "Vi behöver större marginaler till vardags – inte för en pandemi" / De klarade covid-19-stormen / Professionalismens återkomst / "Yngre läkare har utnyttjats" / Kan en pandemi rå på administrationssamhället? / Krönikor / Porträttet: Anna Rask-Andersen / Från facklig till chef och tillbaka

Prenumerera