Nyhetsarkiv

Vad händer med läkaruppropet?

Lollo Makdessi och Märit Halmin, bägge ST-läkare vid Danderyds sjukhus, är initiativtagare till Läkaruppropet som startade i juni och som har fått stort genomslag och gehör hos läkarkåren.
Flertalet som undertecknat uppropet är läkare, men även andra som förläggare, journalister, psykologer, förskollärare och politiker har skrivit under.

– Det har varit och är fortfarande ett starkt gensvar. Vi är många inom professionen som är kritiska till dagens situation och oroade över utvecklingen. Vårt syfte är att skapa debatt. Vi vill att Läkaruppropet blir så brett som möjligt och att inte bara läkare, utan även arbetsgivare och politiker deltar, säger Lollo Makdessi.

Frustration i läkarkåren

Det var på en utbildning i organisation och ledarskap för ST-läkare som Lollo Makdessi träffade Märit Halmin. Under de återkommande träffarna diskuterade de den stora frustration som finns hos många i läkarkåren och varför inte mer görs från kårens sida för att försöka skapa förändring.
Lollo Makdessi menar också att fackförbund som Läkarförbundet och andra, inte drivit denna fråga så mycket som många skulle önska.

– Vi blev inspirerade och motiverade av Maciej Zarembas artiklar och tänkte att här är en journalist som skriver om det som vi läkare upplever. Då ställde vi oss frågan varför vi i läkarkåren inte har tagit ansvaret. Vi upplevde dock att det fanns en stor trötthet och uppgivenhet, till och med hos unga läkare, trots att det i den gruppen borde finnas hopp och engagemang.

Uppropet har tre syften

Lollo Makdessi menar att det finns tre syften med uppropet: att aktivera läkarkåren, att skapa en debatt om sjukvårdens styrning inklusive ersättningssystem och att få till en förändring.
Under hösten kommer det att hållas tre möten i Stockholm med syftet att närmare konkretisera alternativa sätt att bedriva svensk hälso- och sjukvård.

– Vi vill gärna ha en kunskapsstyrd och kvalitetsdriven sjukvård som är kostnadseffektiv. Men dagens system som i stor utsträckning bygger på new public management, upplever vi är kontraproduktiv och det skapar större kostnader och sämre resultat. Det finns andra mer effektiva modeller för att bedriva hälso- och sjukvård som tar tillvara och värdesätter professionens kunskaper och sätter patienten i fokus, säger Lollo Makdessi.

Värdebaserad sjukvård

Nästa steg i Läkaruppropet är att titta närmare på bland annat modeller som värdebaserad hälso- och sjukvård, ”public value management” och patientcentrerad vård.

Lollo Makdessi menar att styrsystemen i vården behöver skifta fokus från att mäta enskilda insatser och basera ersättningen på enstaka delar i en behandling, till att fånga helheten och mäta patientens hälsa.

– I värdebaserad vård är det hälsa man mäter och vården organiseras i syfte att skapa så mycket hälsa som möjligt per krona. Jag upplever att man från politiskt håll inte tar det här helhetsgreppet utan arbetar med frågor som skjuter över målet och som istället skapar problem och kostnader, säger Lollo Makdessi.

Ser inte helheten

Löften om kortare väntetider på akuten, även för dem som inte är så sjuka, är ett av flera exempel, menar hon. Även många kvalitetsdrivna projekt kan bli till ett hinder att se de verkligt stora problemen. I svensk sjukvård görs många kvalitets- och utvecklingsarbeten.

– Och det är viktigt, men så länge som man stirrar sig blind på detaljer utan att ta hänsyn till helheten, kommer inte arbetet att leda någonstans. Det är som att laga ett litet hål på ett stort fartyg som håller på att sjunka.

Offentligt möte med Läkaresällskapet

Den 15 oktober arrangerar Läkaruppropet tillsammans med Svenska Läkaresällskapet ett möte för att diskutera hur man kan gå vidare för en mänskligare sjukvård. Mötet är en fortsättning på den paneldiskussion som hölls på Läkaresällskapet i slutet av maj med fokus på framtiden och alternativa styrsystem.

– Läkaruppropet har fått stort gensvar hos läkarkåren. Vi ser det som vår skyldighet att skapa en arena där vi kan diskutera brister och problem i vården, vad vi kan lära av andra länder och hur vi kan förbättra och vidareutveckla svensk hälso- och sjukvård, säger professor Peter Friberg (bilden) , ordförande för Svenska Läkaresällskapet.

I april skrev han tillsammans med Läkaresällskapets VD Filippa Nyberg samt Ingemar Engström, ordförande för Läkaresällskapets delegation för medicinsk etik, en debattartikel i DN. De menade att Maciej Zarembas kritiska analys vården väl beskrev vårdanställdas verklighet och att ”många läkare lider av att se hur nödvändiga prioriteringar sätts ur spel genom att ekonomiska incitament och produktionsmål kommit att styra vården. Patienten har blivit kund och de etiska principer som sjukvården baseras på är hotade”.

Politikerna ser inte verkligheten

– Mycket har förbättrats, men fortfarande finns det en hel del kvar att göra, annars skulle vi inte se så starka reaktioner som Läkaruppropet är ett uttryck för. Det är mycket som händer som är spännande och som vi bör ta tillvara. På Sahlgrenska Universitetssjukhuset till exempel, diskuterar man nu som bäst hur man kan skapa en värdebaserad vård, säger Peter Friberg.

Läkaruppropet menar att den bild som politiker och tjänstemän ger av dagens sjukvård, inte stämmer överens med den bild som läkare och andra vårdanställda har av vårdverkligheten.

I anslutning till Maciej Zarembas artikelserie, skrev Roger Molin, nationell vårdvalssamordnare, ett inlägg på DN-debatt där han sågade Zarembas kritik och menade att analysen var oseriös och byggde på anekdotisk information. Det dröjde inte länge förrän Roger Molin fick svar på tal av flera professorer och överläkare: ”Molins version har vi hört förut, det är den byråkratiska maktens tolkningsföreträde som med kraft kliver in för att tysta en debatt som man inte vill ha”.
Och enligt Metro ska Göran Hägglunds presschef Johan Ingerö ha kallat uppropet för ”komplett nonsens”.

Svensk sjukvård i topp

När Sjukhusläkaren söker Johan Ingerö för att stämma av uttalandet svarar han:

– Nej, jag har inte kallat uppropet nonsens. Däremot påståendet att den medicinska kvaliteten sjunker. Hur man än mäter ligger svensk sjukvård i absolut världstopp.

Läkaruppropets Lollo Makdessi beklagar att Göran Hägglund inte tar uppropet och läkarkårens frustrationer och kritik på allvar.

– Vårt syfte har hela tiden varit att försöka skapa en konstruktiv dialog mellan oss som arbetar i vården och politiker samt tjänstemän. Vi tycker det är oerhört trist och allvarligt att man inte tar signalerna från läkarkåren på allvar. Vi hade hoppats att sjukvårdsministern skulle se positivt på uppropet eftersom dess syfte är att förbättra svensk sjukvård. Det borde ligga i hans intresse att synliggöra de brister som vi kliniskt aktiva läkare ser dagligen, säger Lollo Makdessi.

Blev själv politiker

Även Arvin Yarollahi, biträdande verksamhetschef vid ortopedkliniken på Uddevalla sjukhus samt koordinator för Vårduppropet under 2011, har försökt att boka ett möte med Göran Hägglund utan att lyckas.

– Vi har många gånger försökt att få kontakt och prata med Göran Hägglund, men fått kalla handen. Om socialministern inte vill ta ansvar, vem ansvarar då över svensk sjukvård i sin helhet?

Arvin Yarollahi har nu själv tagit steget över till politiken och kandiderar för miljöpartiet i nästa regionval.

– Eftersom jag, i egenskap av initiativtagare, valt att gå den politiska vägen kan jag inte längre driva Vårdupproret som ett politiskt obundet upprop, och har därför överlåtit stafettpinnen till andra. Istället gör jag mitt bästa för att försöka övertala politiker att ändra attityder, säger Arvin Yarollahi.

För mer info: http://upprop.nu/

Analyser, reportage, debatt och nyheter från sjukhusvärlden Vi ser till att hålla dig i händelsernas centrum

GDPR

Ur Sjukhusläkaren 2020-03

Hur kommer coronakrisen att påverka världen och sjukvården? Läkare experter och forskare ger sin syn på saken / Bill Gates förslag i talet från 2015 / Johan Giesecke: "Bill Gates underskattade de politiska svårigheterna" / Björn Olsen om beredskapen framtiden och vad som behöver göras / Intensivvårdsläkare berättar om månaderna som passerat / Debatt: "Coronakrisen – en möjlighet till framtida lärdomar?" / Krönika: "Det vi genomlever nu är resultatet av ett gigantiskt politiskt misslyckande"

Prenumerera