Är du nyfiken på vad som görs för att minska sjukvårdens klimatpåverkan runt om i landet? Vi frågade landets 21 regioner och 19 svarade.

• 22 december 2022
• 0
• AV: Anna Sofia Dahl

Här kan du läsa om både om goda exempel, vilka de största utmaningarna är och vad man planerar att göra i framtiden.

Region Blekinge

På vilket sätt arbetar ni med att minska sjukvårdens klimatpåverkan?

• Genom prioriterade områden och mål i nuvarande miljö- och hållbarhetsplan. I vår Mötes- och resepolicy med tillhörande riktlinje beskrivs hur möten och resor ska hanteras inom regionen för att minska miljö- och klimatpåverkan.
• Digitalt när det är möjligt, fysiskt när det behövs.
• Vid resor ska vi välja kollektivtrafiken i första hand, när bil är nödvändigt har vi en bilpool med bilar som drivs med förnybara bränslen eller el.
• Genom ökade digitala kontakter minskar behovet av fysiska besök och därmed miljö-påverkande förflyttningar. Digitala tjänster som till exempel digitala kallelser, digitala vårdmöten, påminnelser om bokad tid och ökat stöd i sin rehabilitering genom påminnelse om behandlingsprogram och träning. Ett annat exempel är ett arbete tillsammans mellan regionen och Blekinges kommuner med att säkerställa digitala möten med kvalitet.
• Vi har ett klimatväxlingsprogram som lägger en avgift på flygresor. Avgifterna samlas till en årlig pott som förvaltningarna sedan kan söka medel från för att t.ex. installera videokonferensanläggningar.
• Genom kravställning som ska främja material som är återvunna i de förbrukningsmaterial som används i sjukvården till exempel plastpåsar och säckar.
• Vi har sedan flera år installerat destruktionsanläggningar för lustgas.

Vilken är den största utmaningen, både nu och i framtiden, i er region?

Det finns flera men för att nämna några inom sjukvården så är en av de största användning av förbrukningsmaterial. Miljöpåverkan från läkemedel är en annan viktig utmaning att fortsätta hantera.

Vad har ni för projekt på gång nu och vilka planerar ni att sätta igång med?

Under 2023 ska ett hållbarhetsprogram arbetas fram, med fokus på FN:s Agenda 2030-mål och hur vi kommer att jobba med dessa framöver i vår verksamhet. I region Blekinge har ett projekt startat med samverkan mellan företrädare för medicinteknik, energiingenjör från fastighet, upphandlare och miljöstrateg. Syftet med gruppen är att i samband med upphandling av medicinteknisk utrustning att skapa en helhetsbild över energiförbrukning för utrustningen tillsammans med den energiförbrukning eventuellt kan uppstå vid behov att anpassa lokaler där utrustningen ska vara placerad. Krav ställs på miljöprestanda för utrustningen och anpassas för att om möjligt minska effekter i de lokaler som utrustningen placeras.

Region Blekinge tillsammans med Region Halland och Kronoberg samverkar i ett projekt som ska kartlägga om och hur det är möjligt att re-cirkulera medicinteknisk utrustning och komponenter.

Region Blekinges Läkemedelskommittén har startat upp ”terapigrupp Läkemedel och miljö” som arbetar för att minska läkemedels miljöpåverkan samt höja kunskapen hos allmänhet och förskrivare om läkemedels negativa miljöpåverkan.  Under år 2023 kommer fokusområden vara undvikandet av onödig läkemedelsanvändning, korrekt kassation och icke farmakologiska behandlings-möjligheter.

Region Dalarna 

På vilket sätt arbetar ni med att minska sjukvårdens klimatpåverkan?

Region Dalarnas mål för hållbar utveckling beskrivs i Region Dalarnas hållbarhetsprogram – enligt vilket regionen ska minska klimatpåverkan med 75 procent från 2018 till 2030.

Arbetet för att minska hälso- och sjukvårdens klimatpåverkan ingår i flera koncernövergripande förbättringsåtgärder, men vissa åtgärder är såklart specifika för hälso- och sjukvårdens verksamhet. Nedan listas några exempel.

• Transporter: Mötes- och resepolicy med tillhörande riktlinje har tagits fram för att tydliggöra hur möten och resor ska hanteras inom regionen för att minska miljö- och klimatpåverkan.
  En plan för laddinfrastruktur finns och utbyggnad av laddplatser på lasarettsområdena har påbörjats.
  En gemensam bilpool- och leasingsbilslösning är på gång.
• Patientmåltider: Ett nytt patientmåltidssystem ska införas för att minska miljö- och klimatpåverkan, bland annat genom minskat matsvinn.
• Förbrukningsartiklar: Enligt hållbarhetsprogrammet som nämns ovan ska Region Dalarna ha minskat klimatpåverkan från förbrukningsartiklar med 25 procent år 2025. Detta sker dels genom tydligare krav i upphandling och inköp, dels genom tydliga riktlinjer till verksamheterna kring vad som gäller och hur utbyte av engångsartiklar till flergångsartiklar kan gå till. Detta är ett omfattande arbete och är en av en regionens stora utmaningar. Ett exempel för att minska förbrukningsartiklar är projektet ”Rätten till toalett” som drivs av hjälpmedelscenter. Projektet har gett minskad förskrivning av inkontinenshjälpmedel.
• Energianvändning: Även här spelar upphandling en viktig roll, exempelvis när det gäller energikrav som ställs på inköp av avancerad hälso- och sjukvårdsutrustning.

Vilken är den största utmaningen, både nu och i framtiden, i er region?

Minskning av förbrukningsartiklar samt skifte till produkter med minskad klimat- och miljöpåverkan är en viktig utmaning då förbrukningsartiklar står för hälso- och sjukvårdens största klimatpåverkan. Här krävs ett systematiskt förbättringsarbete för att succesivt minska mängden avfall och istället öka cirkularitet.

Ytterligare en utmaning är att öka förståelsen och medvetenheten kring hur miljö- och hållbarhetsarbete är kopplat till hälso- och sjukvårdens kärnuppdrag. Till exempel ger förbyggande arbete för minskning av vårdrelaterade skador och infektioner också minskad miljö- och klimatpåverkan.

En stor utmaning är också genomförandet av den länsgemensamma strategin för God och nära vård i Dalarna. Denna satsning, som ska leda till nya arbetssätt som skrider över traditionella gränser, medför ett behov att kommunicera och arbeta preventivt och proaktivt. Att träffa rätt med adekvata insatser är inte bara viktigt för att vårdens begränsade resurser ska användas bättre och räcka till fler, men också för att hälso- och vården ska kunna fortsätta verka för ökad social, ekonomisk som miljömässig hållbarhet.

Vad har ni för projekt på gång nu och vilka planerar ni att sätta igång med?

En energikampanj inom regionen är på gång för att ytterligare minska elenergianvändningen i linje med energimyndighetens kampanj ”Varje kilowattimme (kWh) räknas”.

Det finns en stor utvecklingspotential inom regionens miljöarbete enligt miljöledningsstandard. Den här insatsen kräver ett långsiktigt, strategiskt arbete med målsättningen att verksamheterna i slutändan ska ha tillgång till ett systematiskt arbetssätt, kunskap och det stöd som behövs för att bedriva en mer miljö- och klimatsmart hälso- och sjukvård.

Region Dalarna planerar att stärka arbetet med ökade och tydligare miljö- och klimatkrav i inköp och upphandling. Förhoppningen är att detta ska leda till ökad medvetenhet inom organisationen med mål att även direktinköp ska ske på ett mer miljö- och klimatsmart sätt.

Region Gotland

På vilket sätt arbetar ni med att minska sjukvårdens klimatpåverkan

Det är ett ständigt pågående arbete med exempelvis säkra och minska kassationer av läkemedel, ställa miljökrav i upphandlingar mm.

Vilken är den största utmaningen, både nu och i framtiden, i er region?

Kan inte svara på vad som är största utmaningen, men vi förbrukar stora mängder förbrukningsmaterial och inom det området kan man fundera på hur man ska kunna kanske gå från engångs till flergångsmaterial osv, det är ju också beroende på andra intressen såsom hygien, förvaringsutrymmen mm.

Vad har ni för projekt på gång nu och vilka planerar ni att sätta igång med?

Det största projektet är väl just att vi haft två konsulter inne och hjälpt oss att kartlägga vad som är våra stora miljöområden att arbeta med och som har kommit med ett första utkast till en handlingsplan som vi kan jobba vidare med.

Region Gävleborg

På vilket sätt arbetar ni med att minska sjukvårdens klimatpåverkan?

Region Gävleborgs ska minska sin påverkan på klimatet genom att mötas och resa hållbart, ställa om till förnybara drivmedel, styra bort från konsumtion av fossila råvaror samt produkter och tjänster med hög klimatpåverkan (t.ex engångs- till flergångskuddar, engångsopkläder till flergångsopkläder, bytt ut plastbägare till pappersbägare). Nyttja möjligheterna att med hjälp av IT och digitala tjänster minska Region Gävleborgs HoS miljö- och klimatpåverkan.

Svenska läkarsällskapet guide för klimat och hållbarhet i det kliniska arbetet i hälso- och sjukvården kommer att spridas inom hälso- och sjukvården, som ytterligare stöd för vårdens medarbetare i att minska undvikbar klimatpåverkan.

Bli mer digitala bland annat genom Min vård Gävleborg, digitalvårdtjänster istället för via papper. Arbeta för Fossilfritt 2025.  Ställa miljö- och hållbarhetskrav så att vi minskar miljö- och klimatpåverkan. Till exempel har vi detta med engång till flergångskuddar och operations kläder. Förebyggande folkhälsa. Optimerade vårdflöden.

Vilken är den största utmaningen, både nu och i framtiden, i er region?

Erbjuda en hållbar hälso- och sjukvård, som handlar om att bedriva en jämlik, effektiv vård till rimliga kostnader och med minsta möjliga planetära belastning.

Vad har ni för projekt på gång nu och vilka planerar ni att sätta igång med?

Den digitala vårdtjänsten Min vård Gävleborg, Fossilfritt 2025 – Region Gävleborg har antagit regeringens initiativ Fossilfritt Sveriges utmaning att senast 2025 bara köpa in och utföra fossilfria transporter, ett arbete med att minska pappersutskrifter är under uppstart.

Region Halland

På vilket sätt arbetar ni med att minska sjukvårdens klimatpåverkan?

Region Halland har två övergripande mål (beslutade av Regionfullmäktige) som berör samtliga förvaltningar: minska klimatpåverkan och hållbar resursanvändning. Till de övergripande målen finns så kallade regiongemensamma uppdrag för att underlätta prioriteringar i verksamhetsplanering och genomförande av miljöarbetet (energi, klimat, plast, avfall, övrigt). Det finns en Grön guide, för att vägleda och ge information för bättre miljöval vid inköp av olika produkter.

Hallands sjukhus har en Miljö- och hållbarhetsplan 2022.

Alla förvaltningar har miljösamordnare, som ingår i ett övergripande miljönätverk för organisationen. Driftförvaltningarna har dessutom miljöombud på avdelningarna.

Verksamheterna och regionupphandling har ett nära samarbete och ställer miljökrav vid upphandlingar. Grundläggande miljöutbildning för samtliga medarbetare och miljöinformation i samband med andra utbildningar, t.ex. inköpsutbildning.

Region Halland gör årliga klimatbokslut.

Vilken är den största utmaningen, både nu och i framtiden, i er region?

Det finns många stora utmaningar, men inom sjukvården är en av de största användning av engångsmaterial, då detta påverkar brett inom allt från inköp och plastanvändning till avfallshantering. Miljöpåverkan från läkemedel (hela ”läkemedelskedjan”) är också en viktig utmaning att fortsätta hantera.

Att leda och samordna ett miljöarbete som ger de resultat som behövs är förstås också en utmaning då omställning i en stor organisation tar tid.

Vad har ni för projekt på gång nu och vilka planerar ni att sätta igång med?

Cirkulär plasthantering inom vården. Installation av laddstolpar. Utbyte av fordonsflottan. Destruktionsanläggningar för lustgas. Förbättrad avfallshantering (inkl. upphandling avfallsleverantör). Energibesparingsåtgärder. Utveckling av klimatbokslut för hela organisationen inklusive utveckling av fler miljöindikatorer att följa i verksamheterna. Förbättringar i inköpssystem för att underlätta miljöbättre val vid inköp. Klimatberäkningar för njurprocessen. Fortsatt utveckling av skärpta miljökrav vid upphandlingar (även nationellt samarbete). Hållbart resande. Biologisk mångfald inom Region Hallands egna fastigheter. Solceller på tak.

Region Jämtland Härjedalen

Har ej möjlighet att svara.

Region Jönköpings län

På vilket sätt arbetar ni med att minska sjukvårdens klimatpåverkan?

Genom flertal mål och prioriterade åtgärder. Dessa framgår bäst i vårt hållbarhetsprogram. Utöver det arbetar vi med hållbar användning av förbrukningsmaterial: År 2025 ska klimatpåverkan från prioriterade förbrukningsartiklar minska med minst 15 procent jämfört med 2019.

Vilken är den största utmaningen, både nu och i framtiden, i er region?

Globalt, nationellt och regionalt är det klimatfrågan som är den stora utmaningen. I övrigt är det en utmaning med att balansera de tre dimensionerna av hållbar utveckling då dessa inte alltid går hand i hand. I övrigt är det en utmaning att öka cirkulära materialflöden. Det kräver nya sätt att tänka och arbeta.

Vad har ni för projekt på gång nu och vilka planerar ni att sätta igång med?

Exempel på projekt vi har igång nu:

• Energibesparing / energieffektivisering i så väl fastigheter som verksamhet. Vi har även satt upp mycket solceller för att producera förnybar energi och vi har plan på att sätta upp ytterligare solceller för att öka denna produktion ytterligare.
• Ambitionsnivåhöjning inom hållbar upphandling. Vi ställer långtgående miljökrav och sociala/etiska krav idag, men vi kommer att höja ambitionsnivån ytterligare då upphandling är ett viktigt verktyg för hållbar utveckling.
• Tillgängliggöra bokningsbara poolcyklar vid vårt största sjukhus. Om det faller väl ut kommer vi införa detta även vid våra övriga två sjukhus.
• I-tree beräkningar (synliggör trädens ekosystemtjänster) för våra utomhusmiljöer vid sjukhusen.
• Kampanj som handlar om att förbättra invånarnas kunskap om hur läkemedel påverkar miljön och hur överblivna läkemedel ska kasseras. Kampanjen vi genomför nu riktar sig till våra invånare. Kampanjmaterial har även skickats till kommunerna i länet, VA-bolag och apotek.
• Utsortering av matavfall från alla personalrum för att främja produktion av biogas och biogödsel.

Region Kalmar län

På vilket sätt arbetar ni med att minska sjukvårdens klimatpåverkan?

• Vi producerar egen förnyelsebar el genom vindkraft, ca 30 % av vår förbrukning, och arbetar med energieffektivisering i byggnader och utrustning. Vi köper endast förnyelsebar el.
• Vi har installerat lustgasdestruktor vid länssjukhuset i Kalmar för att minska utsläppen av lustgas som är en extremt potent växthusgas. Arbetar även med läcksökning av system.
• Ställer krav vid upphandling för att minska klimatpåverkan, exempelvis gällande materialval, förnyelsebart material eller återvunnet material. Vi ställer även krav på fordon och transporter i prioriterade upphandlingar.
  Arbetar för att materialåtervinna så mycket som möjligt av avfallet som uppstår. Ca 34 % av vårt avfall materialåtervinns idag.
• Minska svinn och onödig förbrukning av material. Följa hygieniska riktlinjer – använda rätt utrustning vid rätt tillfälle. Varken mer eller mindre.
• Övergå och ersätta engångsartiklar med flergångsartiklar i vården för att minska resursförbrukning men även för ökad robusthet.
• Digitalt när det är möjligt fysiskt när det behövs är vår devis. Kan vi möta patienten digitalt så väljer vi det.
• Digitala kallelser, fakturor, påminnelser osv
• Samordna fysiska läkarbesök för patienten vilket leder till färre resor och därmed lägre utsläpp.
• Erbjuda patienten bussbiljett vid läkarbesöket. Erbjuda laddning av elbil vid våra sjukhus. Medarbetarna erbjuds att köpa cykel/elcykel som förmån.
• Tar fram ett årligt klimatbokslut, har en klimatstrategi som beslutades i rullmäktige i juni i år. Den sträcker sig fram till 2045.

Vilken är den största utmaningen, både nu och i framtiden, i er region?

• Förbrukningsmaterial i engångsutförande är den största utsläppsposten för klimatet. Vi arbetar med att minska användningen, byta till mer hållbara material och/eller övergå till flergångsprodukter.
• Beteendeförändring är en utmaning och i vissa fall utbud på marknaden.
  Ställa krav i upphandling för att ta hänsyn till såväl klimat, giftfri miljö som resurseffektivitet och samtidigt ta hänsyn till övriga aspekter som ex vårdhygien, patientsäkerhet, ekonomi och verksamhetskrav.
• Ställa om ambulanser till förnyelsebara bränslen utifrån de krav vi har på oss (att klara att köra till Uppsala utan att stanna på vägen och tanka/ladda). Samtidigt ska vi vara en robust region som kan klara transporter även i händelse av kris och ytterst krig.
• Minska mängden avfall som uppkommer, kunna hantera stora mängder smittförande avfall på ett säkert sätt i händelse av ex ebola eller liknande. Då är klimatet underordnat.
• Ständigt minska energiförbrukningen i medicinteknisk utrustning då tekniken går framåt och utrustningen blir alltmer avancerad och energikrävande.
• Förbereda oss för ett förändrat klimat, det vill säga ta höjd för värmeböljor och skyfall. Fler patientgrupper som far illa i extrema vädersituationer. Få in anpassningen i ordinarie processer.

Vad har ni för projekt på gång nu och vilka planerar ni att sätta igång med?

• Robust materialförsörjning där vi har tagit vår klimatkompensation och investerat i flergångsinstrument till vården (sax, peang, pincett, nålförare m.m.) för minskad klimatpåverkan. Vi beräknar att vi minskar utsläppen med ca 1500-2000 ton under instrumentens livstid.
• Vi har precis testat ”gula backar” som vi förvarar stickande/skärande, smittförande osv (vårdens specialavfall) gjorda av återvunnet material istället för jungfrulig plast. Det ger en lägre klimatpåverkan. Kan tyckas vara en liten åtgärd, men det blir många backar per år och en viktig symbolfråga.
• Utbyggnad av laddinfrastruktur i länet och på strategiska platser där vi finns, hälsocentraler, folkhögskolor osv.
• Återbruk av såväl medicinteknisk utrustning, byggmaterial som inventarier och ta fram en plan för hur detta ska hanteras framöver.

Region Kronoberg

På vilket sätt arbetar ni med att minska sjukvårdens klimatpåverkan?

Vi arbetar med många olika insatser. Några exempel är följande.

• Med fastigheterna: Vid ombyggnationer och nybyggnationer av sjukhuslokaler använder vi oss av Byggvarubedömningen för att minska antalet miljö- och hälsoskadliga ämnen samt efterfrågar miljövarudeklarationer. När det är möjligt återbrukar vi material till exempel tegel, byggnader, möbler och installationer. Vi använder oss av Miljöbyggnad för att säkerställa en god inomhusmiljö i våra fastigheter och arbetar löpande med energieffektiviseringsåtgärder. I samband med planeringen av nytt akutsjukhus har ett hållbarhetsprogram tagits fram där flera klimatmål finns med. Klimatfrågan har varit med i ett tidigt skede, redan vid utvärderingen av arkitekter.
• Minskningslistan för förbrukningsvaror inom hälso- och sjukvården i region Kronoberg.
• Medicinska gaser: Vi har installerat lustgasdestruktionsanläggning på förlossningen för att destruera lustgas som har en stor klimatpåverkan.
• Förbrukningsvaror: Vi har tagit fram en minskningslista, med produkter och varor vi kan minska användningen av eller sluta använda helt. En bakgrund till detta är att förbrukningsvaror står för ungefär 64 % av hälso-och sjukvårdens klimatutsläpp i Region Kronoberg.
• Syftet med minskningslistan är att vara ett stöd till verksamheterna inom hälso- och sjukvården i arbetet med att minska klimatpåverkan och onödig användning av förbrukningsmaterial. Tillsammans kan vi alla bidra med att minska vår resursförbrukning och våra avfallsmängder och därmed minska regionens klimat-och miljöpåverkan.
• Ställa miljökrav i upphandlingar: Krav som bidrar till mindre miljöbelastning, t ex lägra klimatpåverkan eller mindre mängd farliga kemikalier.
• Sortering och återvinning av avfall: Kontinuerlig förbättring och försöker minska avfall.
• Transporter: Ambulanser kör på HVO, i vår bilpool för tjänstebilar används bilar med förnybara bränslen.
• Medarbetare: Vi genomför informationsinsatser, har en hållbarhetsutbildning, har miljöombud ute i verksamheterna. Vissa avdelningar har bildat Green team, där personalen själva ser vad de kan göra i sin verksamhet som att minska klimat- och miljöpåverkan.

Vilken är den största utmaningen, både nu och i framtiden, i er region?

Inom hälso- och sjukvården är en av de största utmaningarna användningen av engångsmaterial som har stor klimatpåverkan från vår verksamhet. Övergång till flergångs eller till alternativ med mindre klimat- och miljöpåverkan går sakta. (Även klimatpåverkan från medicinsktekniska produkter är ett utvecklingsområde)

Vad har ni för projekt på gång nu och vilka planerar ni att sätta igång med?

Vi panerar att ingå i ett projekt med Stena för att testa återvinning av plastprodukter som inte återvinns idag.

Region Norrbotten

På vilket sätt arbetar ni med att minska sjukvårdens klimatpåverkan?

Vi arbetar med allt från inköp av varor och tjänster till avfall. Just nu tas en ny hållbarhetsstrategi fram för Region Norrbotten med tillhörande handlingsplan, med fokus på Agenda-målen och hur vi kommer att jobba med dessa framöver. Beslut om hållbarhetsstrategin tas under nästa år. Just nu har vi sökt pengar från Klimatklivet och arbetar aktivt med att installera lustgasdestruktorer vid våra två förlossningsavdelningar i Norrbotten.

Vilken är den största utmaningen, både nu och i framtiden, i er region?

Att nå de uppsatta målen i hållbarhetsstrategin.

Vad har ni för projekt på gång nu och vilka planerar ni att sätta igång med?

Projektet med lustgasdestruktion för förlossningsavdelningarna är på gång just nu. Vi planerar att följa handlingsplanen i kommande hållbarhetsstrategi och dess mål för fortsatt arbete med hållbarhetsfrågor.

Region Skåne

På vilket sätt arbetar ni med att minska sjukvårdens klimatpåverkan?

Exempel på klimatarbete inom hälso-och sjukvården:

• Minskade utsläpp från anestesigaser. Jämfört med första halvan 2019 har utsläppet uttryckt i kg CO2-ekvivalenter per liter inköpt gas minskat med 75 %. Främst beror det på att inköpen av desfluran, som är en mycket potent växthusgas, minskat.
• Minskade utsläpp från minskade inköp av utvalda produktgrupper. Exempelvis har verksamheterna minskat sina inköp av plastbägare, operationsrockar, sopsäckar och hygienunderlägg (britspapper) med över 20 % per produktgrupp jämfört med 2019.
• Region Skåne har bytt ut specialarbetsdräkter som används vid operationer. Dessa var förr engångs- men är nu flerfångskläder, vilket resulterat i både högre komfort och mindre utsläpp.
• Folktandvården har nu personalkläder i polyester/lyocell i stället för polyester/bomull vilket minskar toktiden och därmed inte kräver lika mycket energi i torkprocessen på tvätteriet.
• Region Skånes inredningsenhet arbetar med återbruk av möbler. Verksamheten har bland annat ett möbelförråd för återbruk, och det finns även mölighet att få möbler omklädda och lagade.
• Primärvården har arbetat fram en minimeringslista innehållande förbrukningsartiklar som ska reduceras i verksamheten, eller bytas ut till mer klimatsmarta alternativ. Arbete med att anspassa listan till hela Region Skåne är påbörjad.
• Övriga exempel på klimatförbättrande åtgärder i upphandling: Soppåsar och säckar i förnybart material, fossilfri etanol till desinfektion, regiongemensamma profilartiklar i förnybara material.
• Miljöexperter inom Region Skåne arbetar dagligen proaktivt med att informera och stötta verksamheterna till att göra bättre val för att indirekt minska klimatpåverkan. Exempel är genom digital miljöutbildning, och genom att ta fram handlingsplaner och informationsmaterial till medarbetare.

Vilken är den största utmaningen, både nu och i framtiden, i er region?

Viktiga utmaningar nu och framåt är att ställa relevanta miljökrav i Region Skånes upphandlingar samt att följa upp dessa. Vi ser också behov av att stärka våra interna kommunikationsinsatser/utbildningar i syfte att få till stånd beteendeförändringar inom verksamheten som bidrar till minskad klimatpåverkan, till exempel genom minskad användning av förbrukningsmaterial i vården.

Ytterligare utmaningar är att identifiera och minska både direkta och indirekta utsläpp av klimatpåverkande gaser. Till exempel direkta utsläpp av klimatpåverkande gaser inom sjukvården och externa transporter, samt indirekta utsläpp via material i inköpta varor. I det sistnämnda är det en stor utmaning att spåra var i varornas livscykel utsläppen sker så att insatserna kan riktas där de ger mest effekt.

Vad har ni för projekt på gång nu och vilka planerar ni att sätta igång med?

• Inför 2023 påbörjar Region Skåne kartläggningar och förstudier för att implementera miljöprogram 2030. Till exempel påbörjas ett utredningsarbete kring kartläggning och prioritering av varor av textil plast, gummi och metall för att minska indirekta utsläpp av klimatpåverkande gaser.
• Klimatberäkningar av Region Skånes inköpta varor inom hälsa och sjukvård: Miljöstrateger medverkar i upphandlingar för att ställa relevanta miljö- och hållbarhetskraven. En utmaning är att det kan vara svårt att dra paralleller till vilka klimatbesparingar det resulterat i. För att underlätta visualisering av effekten på Region Skånes klimatpåverkan från inköpta varor med lägre klimatpåverkan, ska vi arbeta med fortsatt utvecklingen av en intern applikation som heter Artiklar Miljö Klimat. Den visar i dagsläget klimatpåverkan i ton CO2e från regionens inköpta varor baserad på en metod som heter miljöspendanalys. I framtiden ska klimatpåverkan beräknas i en större utsträckning med hjälp av miljövarudeklarationer.
• Interregprojekt om cirkulär plast: Region Skåne deltar i en projektansökan som kopplas till cirkulär plasthantering tillsammans med Sustainable Business Hub i Sverige och Gate21 i Danmark. I projektet vill vi utveckla modeller för cirkulär plasthantering på sjukhus och andra vårdorganisationer, såsom äldreboende. Det gör vi genom att testa, demonstrera och evaluera konkreta lösningar på vårdavdelningar. Modellerna ska efter projektets genomförande kunna skalas upp till fler regioner och andra områden i samhället och på så sätt bidra till att reducera förbränningen av fossilt baserad plast.
• Återvinning: Återvinning av operationsutrustning som tidigare gått som restavfall, vilket indirekt ger en lägre klimatpåverkan. I projektet kommer vi få statistik på vilken effekt projektet har haft i sparade CO2ekvivalenter.
• Måltider: Region Skåne satsar just nu stort på måltider för patienter. En indirekt påverkan på klimatet sker via maten vi konsumerar. Beroende på vad vi väljer att äta kan klimatpåverkan minska. Vi arbetar därför bl.a. med att öka andelen ekologiskt och växtbaserat inom patientmåltider.
• Digitalisering i vården: Minskning av transporter kan förväntas om digitaliseringen medför digitala möten.

Region Stockholm

På vilket sätt arbetar ni med att minska sjukvårdens klimatpåverkan?

Vi arbetar på med frågan genom ett brett spektrum av åtgärder, såväl som att bygga mer energieffektiva sjukhus med utvalda byggmaterial, till att öka andelen förnybara drivmedel i sjukhusrelaterade transporter, till att vidta olika åtgärder för att minska utsläpp av klimatpåverkande gaser och konsumtionsrelaterade utsläpp.

• Region Stockholm har länge arbetat aktivt för att minska utsläppen av anestesigaser (sövningsgaser) då de har stor påverkan på klimatet. Under perioden 2017–2021 har Region Stockholms åtgärder lett till att den totala klimatpåverkan från utsläpp av anestesigaser minskat med 57 procent jämfört med basåret 2011 vilket med god marginal överträffade målet om 40 procents minskning som satts upp i miljöprogrammet. Minskningen är både ett resultat av att anestesigasen desfluran inte längre används och att vårdverksamheterna sedan många år arbetat med att optimera arbetsmetoder och att anpassa gasflödet efter patientens behov.
  Region Stockholm har dessutom minskat utsläppen av lustgas, som även den har en stor klimatpåverkan. Lustgas används främst i förlossningsvård, men även inom tandvård och barnsjukvård. Mellan 2002 och 2021 minskade utsläppen med drygt 80%. Minskningen var till stor del tack vare att all lustgas som används vid förlossningsavdelningar, samt till stor del inom specialisttandvården, destrueras i lustgasdestruktionsanläggningar. Dessutom kontrolleras ledningar och utrustning regelbundet för läckage.
• Klimatpåverkan från patientmåltider beräknat per portion minskade med 18 procent för år 2021 jämfört med 2016. Åtgärder som genomförts har bland annat innefattat klimatberäkning av maträtterna och en minskning av matsvinnet. Klimatåtgärder har även genomförts vid menyval och menyplanering och innefattar bland annat att öka andelen vegetariska alternativ och att välja protein- och kolhydratkällor samt mejeriprodukter med låg klimatpåverkan.
• Ett kontinuerligt arbete med att öka effektivisering av textilhanteringen syftar till att minska miljö- och klimatpåverkan från användning av engångs- och flergångstextiler. Mellan 2020 och 2021 minskade användningen av engångstextilier med 21%, exempel på åtgärder har varit att införa tydliga klädregler, informationsåtgärder och ransonering.

Hos er, vilket är den största utmaningen (både nu och i framtiden)?

Det finns ett stort utvecklingsarbete att göra inom de konsumtionsbaserade utsläppen. Påverkan från de stora volymerna är avsevärd, och det finns utmaningar i hur man ska mäta klimatpåverkan från varje enskild produkt liksom att aggregera data. Effekten när man hittat ett mer optimalt flöde är dock stora. Likaså är hanteringen av de stora datamängderna avseende klimatpåverkan en stor utmaning, att samla in, sammanställa och beräkna resultat med god kvalitet och jämförbarhet i data år från år.

Vad har ni för projekt på gång nu och vilka planerar ni att sätta igång med?

De finns en stor rad projekt på gång både på central nivå och ute på sjukhusen, så det är omöjligt att nämna alla, men ett axplock av exempel är:

På central nivå:

• En miljöspendanalys har utförts för att visa Region Stockholms totala klimatpåverkan av inköp, inklusive konsumtionsbaserad klimatpåverkan. Analysen ger möjlighet att jämföra klimatpåverkan mellan olika inköpskategorier och skapa ett underlag för prioriteringar i åtgärdsarbetet.
• Utveckling av Region Stockholms klimatkalkyl för att fånga upp en bredare bild av organisationens klimatpåverkan, samt underlätta uppföljning dels per scope (1,2 och 3) samt per bolag.

Lokalt på olika sjukhus:

• Inom projektet Gröna kvinnokliniken på Danderyds sjukhus pågår olika åtgärder som syftar till att minska verksamhetens miljö- och klimatpåverkan och samtidigt minska onödig resursanvändning. Ett exempel på åtgärd är reduktion av onödiga plastartiklar i operations-set, där ett enkelt beräkningsverktyg har utvecklats för att belysa sparad plast i vikt, minskad klimatpåverkan och ekonomisk besparing.
• För att minska klimatpåverkan från användningen av förbrukningsartiklar så pågår olika pilotprojekt. Ett exempel är projektet cirkulära skyddsförkläden där pilotprojekt pågår i tre av Region Stockholms verksamheter; Danderyds sjukhus, Eastman institutet och Nya Karolinska. Projektet innebär att skyddsförkläden tillverkade i återvunnen plast används, sorteras separat och återvinns till nya skyddsförkläden eller andra plastprodukter. Det är ett viktigt initiativ för att minska behov av ny plastråvara, öka robustheten och minska klimatpåverkan. Pilotprojekten kommer utvärderas i slutet av 2022, men studier visar att skyddsförkläden som är tillverkade i återvunnen plast och återvinns har ca 77% lägre klimatpåverkan än skyddsförkläden i fossil plastråvara som går till förbränning.

Exempel på lyckade klimatsatsningar på Södersjukhuset:

• Sjukhusövergripande: Just nu har vi ett projekt som heter Sös Second Hand, där vi ska försöka hitta möjligheter att ge patienter skänkta kläder istället för att de ska åka hem i patientskjorta eller hemgångskit. Spar på miljö, ekonomi, klimat och är kanske också trevligare för patienten. Projektet har precis startat.
• KK/Förlossning: Ett projekt där engångs-plastspekulum har bytts ut mot flergångs i metall. Resultatet är minskad användning av plast, minskad klimatpåverkan och bättre för patienten.
• Internmedicin/Medicinmottagningen: Digitala kallelser för att minska miljöpåverkan (de flesta kallelser skickas fortfarande i pappersform).
• Sjukhusservice: Sjukhusets egna möbelförråd (inget projekt utan löpande arbete som har minskat kostnaderna och onödiga möbelinköp).
• Södersjukhuset minskade matsvinnet med 70 procent.

Region Sörmland

Har ej svarat på enkäten.

Region Uppsala län

På vilket sätt arbetar ni med att minska sjukvårdens klimatpåverkan?

• Minska engångsprodukterna – vi har en minskningslista över det som man kan och vill minska användningen av, antingen om det finns ett bättre material eller att man går över till flergångsprodukt alternativt ändrar arbetssätt så produkten inte behövs. Ur ett miljöperspektiv är det i stort sett alltid bättre med flergångsprodukter, eftersom produktionen har en stor påverkan. Vi kommer med en rapport med konkreta förslag på hur man kan minska förbrukningsmaterial på operation.
• Vi har cykelfixardagar och förespråkar att man väljer tåg när man kan för tjänsteresor. Patienter (och en vän) får åka kollektivtrafik gratis vid sjukhusbesök.
• Vi ska utreda om intravenös eller gasanestesi är bäst ut miljösynpunkt. I nuläget informerar vi om sövningsgasernas påverkan och att man ska använda dem så optimalt som möjligt.
• Vi har en handlingsplan för andra läkemedel som är de mest miljöbelastande och informerar om att minska förskrivningen av de substanser som är med där, när det är möjligt. I Janusinfo finns en miljödel där de lägger in miljödata för olika substanser, där man kan titta.
• Vi märker av ett större intresse nu än tidigare och är oftare ute och föreläser för läkarna. Vi märker att det finns många goda idéer när de får reflektera över vad de kan göra för klimatet.

Hos er, vilket är den största utmaningen (både nu och i framtiden)?

Förbrukningsartiklar är den störta utmaningen. Den släpper ut mest, men är också komplex.

Kommunikation är också en utmaning, att få ut budskapen och se till att miljön hamnar högt upp på agendan. Vi befinner oss i en verksamhet där det handlar om liv och hälsa. Det ska vara så svårt att göra fel att ingen gör fel. Det ska inte vara upp till var och en.

Vad har ni för projekt på gång nu och vilka planerar ni att sätta igång med?

Rapporten om förbrukningsvaror inom operation. Ska vara färdig efter årsskiftet.

Och vi ska sätta igång med ett nytt reningsprojekt för att minska antibiotikaresistensutveckling i avloppsvattnet också, men vi är osäkra på i vilken form.

Region Värmland

Fullskaleförsöket: Just nu håller vi på att avsluta ett projekt vi kallar för fullskaleförsöket som till viss del är en förlängning av det som är projektet hållbar vårdcentral. Försöket innebär att lokalvården tar ett helhetsansvar för avfallet, miljörummet rustas för enkel och tydlig avfallshantering och undersökningsrum utrustas med återvinningsfraktioner. Där har vi testat nya typer av återvinningskärl och rutiner.

Minskningslistan: Utvecklingsuppdrag för minskad materialanvändning. Syftet med minskningslistan är att ge stöd till verksamheter för att minska användningen av förbrukningsvaror och på så sätt minska resursförbrukning, avfallsmängder och klimatpåverkan. Minskningslistan kan ses som ett underlag när verksamheten ska minska användningen av utvalda förbrukningsvaror, identifiera förbrukningsvaror som kan fasas ut eller minska användningen. Minskningslistan kan även fungera som inspiration i det lokala miljöarbetet i organisationen. Målet är att fasa ut de grupper som har stor miljöpåverkan och som helt kan tas bort eller ersättas av likvärdig produkt av ett annat, mer hållbart, material. Målet är också att uppmärksamma medarbetare i regionen på produkters miljöpåverkan samt ge tips och råd inför fortsatta, inköp, val och användning.

Resurs på inköp: Nytt för regionvärmland är att vi har tillsatt en resurs på inköp som ska vara särskilt ansvarig för miljöfrågor. Genom att ha en särskilt ansvarig person på inköp kan vi säkerställa fler upphandlingar med goda miljökrav. Funktionen har ett nära samarbete med Miljöstrategerna och deltar på strategernas veckovisa avstämningar. Varje år genomförs även en prioritering av upphandlingar för att säkerställa att vi lägger fler och mer resurser på miljöprioriterade områden.

Medicinska gaser: Under våren byttes regionens anestesiapparater ut. De nya apparaterna möjliggör att ett betydligt lägre flöde av medicinska gaser kan tillföras patienten, men med samma effekt som tidigare. Det medför att en mindre mängd medicinska gaser används. Under perioden upphörde även användningen av den kraftigt klimatpåverkande medicinska gasen desfluran. De två insatserna kommer minska Region Värmlands klimatpåverkan nu och framöver.

Byggnation: Ett annat arbete som har varit igång och precis behandlats politiskt är vårt hållbarhetsprogram för ny och ombyggnation av Karlstad centralsjukhus. Hållbarhetsprogrammet sätter övergripande riktlinjer för vad vi vill åstadkomma i projektet. Programmet utgår ifrån Agenda 2030 och den definitionen för hållbarhet som är politiskt antagen i regionvärmland.

Region Västerbotten

På vilket sätt arbetar ni med att minska sjukvårdens klimatpåverkan?

Regionen har styrande dokument i form av miljömål i regionplanen och en Miljö- och klimatstrategi med mätbara mål där klimatmålen är att minska klimatpåverkan med 60% fram till 2030 och bli klimatneutral till år 2045. Dessutom finns ett mål kring att anpassa sig till ett förändrat klimat. För närvarande ligger det största fokuset på att klimatpåverkan från transporter, energi och medicinska gaser.

Vilken är den största utmaningen, både nu och i framtiden, i er region?

En stor utmaning är att minska klimatpåverkan från varor och tjänster som regionen nyttjar.

Vad har ni för projekt på gång nu och vilka planerar ni att sätta igång med?

Stort fokus just nu ligger på våra transporter. För närvarande pågår ett arbeta med att ta fram en plan för att regionen ska ha fossilfria transporter 2030. Vi ska också ta fram ett underlag för hur regionen ska arbeta framöver med hållbara resor (beteendeförändringar).

Nästa utmaning inom de närmaste åren blir att påbörja arbetet med att minska klimatpåverkan från våra varor och tjänster.

Region Västernorrland

På vilket sätt arbetar ni med att minska sjukvårdens klimatpåverkan?

För vår organisation har vi en hållbarhetsplan 2020-2024 med fyra övergripande områden, där ett är ”Vi minskar vår klimatpåverkan”. I detta målområde har vi målsättningar om fossilfria transporter, minskad energianvändning men också att vi ska följa den klimatbudget som tas fram under planperioden. Under början av detta år fastslogs vår klimatbudget för organisationen, som visar på det totala utsläppen enligt GHG-protokollet och hur mycket vi måste minska för att ligga i linje med Parisavtalet.

Vilken är den största utmaningen, både nu och i framtiden, i er region?

Jag skulle säga att de största utmaningarna är tid och medel för genomförande.

Vad har ni för projekt på gång nu och vilka planerar ni att sätta igång med?

Just nu så arbetar vi med att identifiera aktiviteter och insatser inom ett antal områden för att minska vår klimatpåverkan ytterligare, utifrån vår klimatbudget. De uppstartade arbetsgrupperna samordnas från vår enhet och är inom energi, transporter och engångs-/flergångsmaterial.
Vi har också på gång att starta upp insamling av anestesigaser som pilotprojekt vid ett par maskiner på operation.

Region Västmanland

På vilket sätt arbetar ni med att minska sjukvårdens klimatpåverkan?

Energi, krav i upphandling, resor i tjänsten, minskningslistan, utfasning av engångsartiklar, krav på förbrukningsartiklar och MT-utrustning, utsortering av plast, pensionsmedelsförvaltning

Vilken är den största utmaningen, både nu och i framtiden, i er region?

Byggnation av det nya akutsjukhuset samt arbetet med resurseffektivitet i stort.

Vad har ni för projekt på gång nu och vilka planerar ni att sätta igång med?

Vi har ett nytt hållbarhetsprogram för hela organisation som börjar gälla från och med den 1 januari 2023. Just nu driver vi projekt för ökad cirkularitet, fortsatt utsortering av plast, cirkulära möbelflöden, flergångs, energieffektivisering osv.

Västra Götalandsregionen

På vilket sätt arbetar ni med att minska sjukvårdens klimatpåverkan?

• Vi minskar klimatpåverkan genom att våra transporter körs fossilfritt. Dvs VGRs egna personbilar och lätta lastbilar som kör gods, samt köpta godstransporter. Det innebär att vi har en hög andel bilar som kör på biogas, samt att vi bygger ut laddstolpar och använder oss mer och mer av elektrifierade bilar. Ambulanser främjas köra på biodiesel i första hand.
• Vi främjar hållbart resande, genom att bygga ut säkra cykelparkeringar, köpa in tjänstecyklar på el. Vi har ett klimatväxlingsprogram som lägger en avgift på flygresor och tjänsteresor med privat bil, dessa medel används på klimatsmarta åtgärder. Detta för att styra bort från flygresor och bil med privat bil i tjänst.
• Vi minskar vår energianvändning genom fastighetsinvesteringar som ventilation och isolering, men också genom åtgärder som fokuserar på att stänga av ström till teknisk apparatur som inte används, eller standby.
• Vi minskar vår klimatpåverkan genom att destruera (bryta ned) lustgas som är en potent växthusgas och används vid förlossningen bland annat.
• Vi har en menyplanering som utgår ifrån näring och hälsa men också miljö- och klimatpåverkan. Måltider som serveras i vården, planeras så att kött med hög klimatpåverkan byts ut, men också att grönsaker och kolhydrater väljs delvis efter låg klimatpåverkan. Ambitionen är att efterfölja one planet plate – vilket är det som av forskare och wwf definierats som en hållbar måltidsservering. Även kompetensutveckling för måltidspersonal pågår, samt arbete med att minska matsvinnet.
• Vi ställer krav i utvalda upphandlingar om att plastmaterial ska vara biobaserade, exempelvis biobaserade sopsäckaroch medicinbägare.
• Vi byter ut produkter av fossilbaserad plast mot pappersbaserade produkter. Tex inom cateringprodukter, matlådor och andra behållare för livsmedel.
• Vi arbetar för att öka våra cirkulära flöden av produkter i regionen. Vi har en intern återbrukstjänstför möbler inom VGR – Åter i bruk som hämtar möbler som verksamheterna inte längre behöver, fixar och reparerar och säljer dem vidare till annan verksamhet inom VGR
• Vi bygger solceller på sjukhustak och sjukhustomter.
• Vi har en framtagen priolista med produkter inom vården som har en hög miljöpåverkan och som antingen går att minska användningen av, byta ut mot flergångsprodukter eller byta ut mot mer klimatsmarta produkter
• Sedan för i år för 2021 publicerar VGR ett klimatbokslut som visar på var de största klimatutsläppen finns (med tillgänglig data). Denna kunskap förbättras kontinuerligt.

Hos er, vilket är den största utmaningen (både nu och i framtiden)?

Den största utmaningen handlar om att kunna minska klimatpåverkan från våra inköp. Hälso- och sjukvården köper in stora mängder produkter och material som har en hög klimatpåverkan. Byggnation och inköp är de två största utsläppsposterna för VGR.

Vad har ni för projekt på gång nu och vilka planerar ni att sätta igång med?

Kommande projekt:

• Engångs/flergångsprojekt: titta på lösningar och möjligheter att använda mer flergångsmaterial istället för engångs inom vården. Både ur ett miljö-, men också ekonomi- och patientsäkerhetsperspektiv.
• Efterfråga och styra mot klimatsmarta byggmaterial med lägre klimatpåverkan inom all byggnation vi gör, men också möjliggöra så att vi kan efterfråga återvunna byggmaterial.

Region Örebro län

På vilket sätt arbetar ni med att minska sjukvårdens klimatpåverkan?

Några exempel på vad vi arbetar med:

• Energieffektivisering
• Arbetar för att klimatpåverkan från vår kapitalförvaltning ska minska.
• Arbetar med att förbättra och öka antalet digitala möten med patienter.
• Arbetar för att minska klimatpåverkan från engångsmaterial genom att byta ut engångsmaterial mot flergångsmaterial, fossilbaserat mot förnybart och minska onödig användning.
• Arbetar för att öka materialåtervinningsgraden genom förbättrad avfallssortering.
• Förebyggande arbete (hälsofrämjande arbete, stöd till goda levnadsvanor)
• Vår kostenhet arbetar kontinuerligt med att minska matsvinn och klimatpåverkan från patientkoster
• Arbetar för att minska klimatpåverkan från tjänsteresor bl.a. genom att öka efterlevnaden på riktlinjer, förbättra möjligheter till digitala möten och cykling i tjänsten.
• Ställa rätt miljökrav i upphandlingar, samt följa upp vår egen avtalstrohet.

Vilken är den största utmaningen, både nu och i framtiden, i er region?

Att skapa resurs- och klimateffektiva, giftfria och cirkulära flöden av förbrukningsmaterial och andra produkter ser vi som den största utmaningen. Denna utmaning förstärks av brist på personella och ekonomiska resurser. Bristerna i vårdens kompetensförsörjning sätter redan i nuläget begränsningar för hur vi kan arbeta med denna fråga. När vårdverksamheter kämpar för att få ihop scheman kan det vara svårt att få till nya arbetssätt för att minska klimatbelastningen.

Vad har ni för projekt på gång nu och vilka planerar ni att sätta igång med?

Vi har inte arbetat så mycket i projektform de senaste åren men undersöker just nu möjligheterna att få till ett projekt för att återvinna förkläden. Liknande det som gjorts vid Danderyds sjukhus.
Nedan listas några andra saker som vi arbetar med, nyligen genomfört eller planerar att genomföra inom kort:

• Vi arbetar kontinuerligt med kunskapshöjning och medvetandegörande om sjukvårdens klimatpåverkan och de senaste åren har vi lagt grunden för en ny struktur där förvaltningarna och verksamheterna själva förväntas ta större ansvar för att minska miljöbelastning och arbeta för hållbar utveckling.
• Vår Kostenheten deltar i ett ”Rädda maten projekt” där de genom ett system hos livsmedelsleverantören ”Martin & Servera” kan köpa in livsmedel med kort datum när så är möjligt.
• Ambulansen har under 2022 beviljats interna medel för en förstudie hur de bäst kan övergå till att bli fossilfria.
• Ett projekt genomfördes under pandemin av Audiologiska kliniken vid Universitetssjukhuset i Örebro: När Region Örebro län införde abonnemangsavgift för personliga hjälpmedel lämnade många patienter tillbaka sina hörhjälpmedel. Då såg Audiologiska kliniken en möjlighet att i större skala lägga resurser på att serva hörhjälpmedel. När patienter nu lämnar tillbaka sina hörhjälpmedel servas de och kan sedan förskrivas på nytt. På så sätt har inköp av nya hjälpmedel minskat markant. Att fler hörhjälpmedel finns ”i omlopp” har också medfört att den patient som behöver reparera sitt hörhjälpmedel erbjuds ett nytt direkt istället för att patienten får låna ett under reparationstiden. På så sätt blir det mindre antal återbesök som både sparar arbetstid och patientresor, vilket är bra för såväl ekonomin som för miljön.

Region Östergötland

På vilket sätt arbetar ni med att minska sjukvårdens klimatpåverkan?

Vi har tagit fram klimatbokslut för Region Östergötland för att se inom vilka områden vi har utmaningar. Utifrån områdena i klimatbokslutet tog vi fram en klimatfärdplan för att peka ut riktning och handling inom de väsentligaste områdena.

Konkreta åtgärder:

• Destruktionsanläggning för lustgas är införd på Universitetssjukhuset i Linköping och Vrinnevisjukhuset i Norrköping.
• Vi har ställt om fordonsflottan, den är i dag till 82% fossilfri.
• Intern klimatkompensation praktiseras, där resor med flyg och privat bil i tjänsten beläggs med en extra avgift. Pengarna används sedan till åtgärder för mer hållbart resande.
• Interna godstransporter från förråd till sjukvården är fossilfri.
• Hållbara måltider – främjar vegetariska alternativ.
• Passivhus byggt på Universitetssjukhuset i Linköping.
• Främjar hållbar arbetspendling genom kampanjer och friskvårdsaktiviteter och bra cykelparkeringar.
• Köpa in ursprungsmärkt el och genomföra energieffektiviseringsåtgärder och driftoptimering i fastigheterna.

Vilken är den största utmaningen, både nu och i framtiden, i er region?

Att ställa om till cirkulära flöden där det går kring förbrukningsartiklar i engångsutförande, men även att öka cirkulära flöden när det gäller möbler, medicinteknisk utrustning och byggvaror.

Vad har ni för projekt på gång nu och vilka planerar ni att sätta igång med?

Vi arbetar just nu med en kampanj, ”Operation plastrensa”.  Vi arbetar utifrån en lista med prioriterade förbrukningsartiklar att minska och en handbok för klimat- och resurssmarta alternativ. Samverkan kring prioriteringar sker i Sydöstra sjukvårdsregionen.