Nyhetsarkiv

Vad gäller vid ”frivilliga” läkarinsatser?

Lite lagom nervös tar jag bussen ut till Lilla Essingen där en del av den stora myndigheten huserar. För idag är det omvända roller som gäller: förr i tiden var intervjuaren (som chef för Socialstyrelsens tillsynsavdelning) den som bestämde över bl.a. Anders och nu är det alltså Anders som står för ”bestämmandet”. För säkerhets skull har jag med mig ett par vaniljbullar (knappast muta?) för att komplettera det statliga (välsmakande) kaffet och allmänt förgylla intervjusituationen i den spartanskt inredda och diminutiva kontorscellen.

Grundläggande principer

Basala begrepp i den styrande lagstiftningen (Hälso- och sjukvårdslagen, Patientsäkerhetslagen m.fl.) är t.ex. att man ”tillhör hälso- och sjukvårdspersonalen” och ”meddelar vård och behandling”, för då gäller ganska stora krav. Faktum är att om man är ”kvacksalvare” så har man ganska stora friheter i Sverige, dvs sysslar med ”alternativ medicin” och liknande som faller utanför begreppet ”vetenskap och beprövad erfarenhet”.

Ett vanligt missförstånd är att om man bara inte tar betalt ”så är det inte så noga med formalia”. Men så är det absolut inte, samma regler gäller vid vård mot betalning som vid ”frivilliginsatser”.

Om man begränsar sig till ”första-hjälpen- insatser”, dvs sådana enkla åtgärder som envar kan utföra, t.ex. ringa efter ambulans, lägga en medvetslös i framstupa sidläge eller ge basal hjärt-lungräddning så gäller inga specifika krav. Det är förstås inte alldeles lätt att bedöma var den exakta gränsen går mellan sådan första hjälp och professionella medicinska insatser som förutsätter utbildad hälso- och sjukvårdspersonal, t.ex. en legitimerad läkare.

Men om det handlar om mera tydliga professionella hälso- och sjukvårdsinsatser för en enskild patient – diagnostik och specificerad rådgivning-behandling – är det lika klart att vissa grundläggande krav ska vara uppfyllda, som gäller också för den sedan kanske länge pensionerade läkaren, som inte längre har någon tydlig huvudman/arbetsgivare.

Detta krävs

1. Du ska vara vårdgivare. Rätt enkelt, det räcker att via Socialstyrelsens hemsida ha anmält sig till vårdgivarregistret.

2. Du ska utse någon, rimligen dig själv, till verksamhetschef för den verksamhet som är anmäld till vårdgivarregistret och iaktta det allmänna regelverk som gäller för verksamhetschefer i hälso- och sjukvården.

3. Du ska ha ett dokumenterat kvalitetssystem i enlighet med Socialstyrelsens föreskrifter. Detta är tämligen så jobbigt att fixa till.

4. Du ska ha en patientförsäkring. Här erbjuder bl.a Salus Ansvar en försäkring för fritidspraktiker för några hundra – lappar årligen.

5. Du ska dokumentera (dvs journalföra) dina patientkontakter. I och för sig kan det nog räcka med att anteckna i ett kollegieblock eller så. Men det ska förvaras mycket säkert, t.ex. i ett någorlunda brandsäkert kassaskåp, så helt lätt är det inte att uppfylla just detta krav. (”Det finns inga doktorer med kontoret på fickan”).

Du kan bli kontrollerad av Socialstyrelsen

Man står förstås under Socialstyrelsens tillsyn, både i egenskap av vårdgivare och för att man tillhör hälso- och sjukvårdspersonalen, och kan därför bli föremål för t.o.m. inte föranmäld inspektion och kunna skicka in dokumentation, t.ex. journalkopior.

Om det föreligger rena ”nödsituationer” kan bedömningarna bli mera knepiga och kraven i praktiken minska väsentligt.

Efter genomgången av dessa mera generella principer ber jag Anders Alexandersson att kommentera några typsituationer som den pensionerade läkaren kan bli engagerad i.

Barnbarnet är hostigt

Svärdottern ringer och är bekymrad för att Kalle, 5 år, har skrällande hosta sedan tre dagar, men ingen feber. Mycket stressigt på svärdotterns jobb, maken utomlands i tjänsten, så ingen kan vabba och Kalle bara måste vara på dagis.

Svärfar förhör sig noga om symtomen och bedömer att det handlar om vanlig faryngobronkit på virusbas, som snart spontant ger sig och knappast är smittsam längre, men lite hostdämpande skulle underlätta för Kalle och ringer telefonrecept på Cocillana-Etyfin (läkaren har s.k. pensionärskod för subventionerad förskrivning av läkemedel).

Anders Alexandersson: Detta är hälso-och sjukvård, hela regelverket måste tillämpas.

Gratiskonsultation vid middagsbordet

Läkaren lyssnar på sin bordskavaljer som beskriver tryck över bröstet vid ansträngning och ber om åtgärdsråd. Läkaren bedömer det hela som ofarligt och förespråkar expektans.

Anders Alexandersson: Läkaren använder sin medicinska kompetens för diagnos och gör ett medicinskt ställningstagande. Det är därför hälso-och sjukvård och hela regelverket, t.ex. journalföring, är tillämpbart.

– Skämtare brukar säga att den rätta repliken vid en middagsbordskonsultation alltid är: ”Ni gjorde nog klokt i att söka läkare”! Och då behöver man ju inte tänka på att journalföra middagssamtalet…

Grannen vill ha remiss för röntgen

Grannen sedan 40 år i villan bredvid ber om en röntgenremiss för sina knäledsbesvär och läkaren tycker att det kan man väl villfara.

Anders Alexandersson: Att skicka själva remissen är endast en förfrågan hos annan, särskilt sakkunnig läkare och därmed i sig inte hälso- och sjukvård enligt ovanstående regelverk. Normalt görs dock en medicinsk bedömning före remissen. Socialstyrelsens föreskrifter om remisshantering gäller, och då blir det hälso- och sjukvård med dess regelverk.

Men observera att det kan bli dyrt för ”patienten” om man inte har vårdavtal (och det har man nog inte) som innebär att landstinget (motsvarade) står för kostnaden för undersökningen.

Läkarmedverkan vid idrottstävling

Läkare som själv varit duktig inom idrotten i fråga ställer upp, utan ersättning, som tävlingsläkare för att kunna primärt handlägga t.ex. frakturer och mera djupgripande sårskador.

Anders Alexandersson: Det lutar åt att detta i regel är hälso-och sjukvård, där hela regelverket ska tillämpas och alltså går längre än den första-hjälp som envar lekman bör kunna klara av. Socialstyrelsen för diskussioner med några riksorganisationer för att finna praktiska organisatoriska lösningar för just ”tävlingsläkare” och likartade situationer där det krävs att man är vårdgivare etc. Eventuellt kan förslag till lösning komma under 2013.

I flygkabinen

Långresa många timmar. Medpassagerare faller ihop i stolen bredvid. Flygvärdinna vädjar om medicinsk hjälp och tillhandahåller stetoskop och blodtrycksmanschett. Läkaren tar puls och blodtryck och hjärtauskulterar. Passageraren vaknar upp och kan kommunicera en hygglig anamnes på engelska. Läkaren bedömer: svimningskaraktär, ej livshotande, kan avvakta planerad landning om cirka 7 timmar, då lämpligen ny bedömning av flygplatsläkare.

Anders Alexandersson: Frågan är svårbedömbar juridiskt. Planet kan befinna sig över svenskt, internationellt eller annat luftrum. Dessutom kan planets nationalitet vara avgörande för under vilket lands regelverk åtgärden ska bedömas. Det finns flera internationella konventioner som reglerar civil flygfart. Den vård som ges på planet kan därför komma att bli bedömd efter den nationalitet som planet är registrerat på eller var planet befinner sig i luftrummet.

Som grundprincip gäller dock att på svenskt luftrum eller i ett svenskregistrerat plan gäller svensk lagstiftning om läkaren använder sin medicinska kompetens, och då gäller hela regelverket enligt ovan. Om det bedöms vara en nödsituation gäller samma resonemang som i fallet med trafik olyckan vad gäller dokumentation etc.

Trafikolycka med svårt skadade/döda

Läkare i bil ser frontalkrockade bilar, uppenbarligen hänt nyss och läkaren är först på plats. Ringer omedelbart 112, försöker därefter dra fram ett par som verkar vara oskadade, påbörjar vid behov hjärt-lungräddning, lägger medvetslösa i adekvata lägen, värmer med filtar etc. Senare anländer ambulans och helikopter och tar över.

Anders Alexandersson: I nödsituation som denna kan brister i dokumentationen eller åtgärderna bedömas som försvarbara. Läkaren kan dock ställas till ansvar om han eller hon förfarit felaktigt.

Det kan dock beroende på situation förväntas att läkaren lämnar över någon form av information i den mån detta är möjligt (muntligt) eller dokumentation på de åtgärder som vidtagits till den personal som tar över fortsatta bedömningar och åtgärder (ambulanspersonal, motsv.)

Råd i TV

Jag påpekar att läkare som uppträder i TV-program inte sällan ger ganska specifika råd och uppmaningar till personer som mejlat eller ringt. Anders säger att man inom Socialstyrelsen diskuterat detta ingående.

En svårighet är att identiteten inte alltid är säkerställd, eller att frågan kan gälla någon tredje person. I kontakt med specifik juridisk expertis har framförts att yttrandefrihetslagens bestämmelser blir gällande i massmedia och då blir frågan särskilt svår att bedöma.

Enklare att vara ”kvacksalvare”

Till slut undrar jag om den legitimerade läkare, som kanske tycker att regelverket verkar lite jobbigt, kan ”komma runt det” genom att avsäga sig legitimationen och verka som ”kvacksalvare”. Och visst kan man det, dock med väsentliga inskränkningar som att inte behandla barn under åtta år, diabetes och en hel del annat.

Det är mycket strängare samhällskrav på oss som juridiskt tillhör hälso- och sjukvårdspersonalen, och lite extra på oss som har legitimation, än på ”kvackarna”.

Kanske är någon förvånad över att de formella kraven är så långtgående även när man rent ideellt och utan ersättningskrav, mera som ett ”kall”, vill och kan tillhandahålla sin medicinska kompetens och bl.a. avlastar den offentliga sjukvårdsapparaten en hel del arbete. Det är dock troligen få av ovan exemplifierade situationer som prövats mera ingående rättsligt, men intill Högsta förvaltningsdomstolen (f.d. Regeringsrätten) slutligt prövat ett ärende så att man fått fram prejudikat gäller förvisso förvaltningsmyndigheten Socialstyrelsens tolkningsföreträde vad avser bestämmelserna i Hälso- och sjukvårdslagen, Patientsäkerhetslagen m.m. och uttalanden i förarbetena till dessa.

Lennart Rinder

Sekreterare i föreningen Sveriges Äldre Läkare. Lennart Rinder är docent och legitimerad läkare, men är kanske mest känd som mångårig chef för Socialstyrelsens Tillsynsavdelning.
Lennart Rinder har också suttit i en rad statliga utredningar och även arbetat inom Socialdepartementet, bland annat som ansvarig för Hälso- och sjukvårdspropositionen 1983/84.
Åren 2000 och 2005 var han konsult åt Ministry of Health i Vietnam.
Artikeln har tidigare varit publicerad i Sveriges Äldre Läkares tidning SÄLbladet.

Krönika
Bertil Hagström

Orisken är mycket större än risken

Analyser, reportage, debatt och nyheter från sjukhusvärlden Vi ser till att hålla dig i händelsernas centrum

GDPR

Ur Sjukhusläkaren 2020-04

Så stor är operationsskulden – region för region / sjukhus för sjukhus / Vad behövs nu då? / "Vi behöver större marginaler till vardags – inte för en pandemi" / De klarade covid-19-stormen / Professionalismens återkomst / "Yngre läkare har utnyttjats" / Kan en pandemi rå på administrationssamhället? / Krönikor / Porträttet: Anna Rask-Andersen / Från facklig till chef och tillbaka

Prenumerera