Gå till innehållet

Vad behöver du för att orka fortsätta jobba?

Frågan ställdes till vårdpersonalen i Region Örebro. Eftersom kompetensförsörjningen är nära sammankopplad med bristen på vårdplatser, har ledningen för Område specialiserad vård arbetat intensivt för att minska stressen och förbättra arbetsmiljön.

Det är vid det här laget väl känt att Sverige har minst antal vårdplatser på sjukhus, enligt en internationell jämförelse. Den ständiga jakten på vårdplatser leder till patientsäkerhetsrisker, etisk stress och en dålig arbetsmiljö. Det leder i sin tur till en flykt från vården och bristande kompetensförsörjning, vilket är en viktig bidragande orsak till vårdplatsbristen. Så var ska man börja?

Den frågan ställde sig Stella Cizinsky, överläkare i kardiologi och verksamhetschef för Hjärt-lung-fysiologiska kliniken, när hon blev ordförande för Vårdplatsutskottet 2023. Utskottet har en beredande roll för snabbare beslut i Område specialiserad vård, som har alla vårdplatser vid sjukhusen i Karlskoga, Lindesberg och Örebro.

– Sjuksköterskorna på avdelningarna arbetar mycket med administration och andra saker som inte ger så stor patientnytta. Det gör att de inte hinner med själva patientarbetet, vilket gör att de känner stress, är rädda för att göra fel och inte har tid att sitta ner hos patienter och hålla handen en stund.

På våren 2023 initierade vårdplatsutskottet återkommande möten med samtliga enhetschefer för att fånga idéer, ta reda på behov och vad som krävdes för att kunna behålla personal och få arbetet på avdelningarna att fungera bättre. Enhetscheferna listade några viktiga saker: stöd med läkemedelshantering, minskad administration, bättre förutsättningar och mer tid för sjuksköterskor att ta hand om sina patienter.

– Vi började även att jobba med att försöka skapa jämnare nivå av antalet vårdplatser under sommaren, så att vi inte hade perioder med mycket lågt antal platser. Vi samarbetade och såg till att åtgärderna gav mesta möjliga effekt på antal vårdplatser och arbetsmiljö.

Sjuksköterskorna på avdelningarna arbetar mycket med administration och andra saker som inte ger så stor patientnytta.

Stella Cizinsky, verksamhetschef för Hjärt-lung-fysiologiska kliniken

För att stärka samarbetet mellan enhetscheferna skapades kluster där chefer som jobbade geografiskt nära varandra eller där andra synergieffekter kunde hittas, bildade en grupp.

– Varje grupp hanterar cirka 60 till 80 vårdplatser tillsammans. De här klustren har många fördelar, både vad gäller att dela på resurser och förbättra överblicken och planeringen. Vi såg också till att ta bort onödig byråkrati och administration för enhetscheferna.

Vid mötena har även akutmottagningarnas chefer deltagit.

– Det har varit bra för att kartlägga behov och konsekvenserna av bristen på vårdplatser.

För att förbättra flödet av utskrivningsklara patienter har läkargruppen fått komma med förslag på nya sätt att ronda för att kunna skicka hem patienter på måndagar. Tidigare kunde det dröja till tisdag eller onsdag.

– Då blev det lätt kaos med andra patientflöden. Vi förstärkte också med farmaceuter som stöttade vårdtunga verksamheter med exempelvis antibiotikahantering.

Vårdplatsutskottet har även utvecklat ett program för att bättre hantera utlokaliseringar av patienter.

– Vi vill helst inte ha några utlokaliseringar alls förstås. Men när det ändå krävs så behöver vi se till att patienter inte hamnar på helt fel ställe, exempelvis en höftfraktur på en hjärtavdelning. De kliniker som har utlokaliseringar hjälper varandra.

Ett intensivt arbete har också gjorts för att kunna öka antalet vårdplatser på infektionskliniken, samt även för de opererande specialiteterna.

– I slutet av 2025 räknar vi med att ha öppnat 20 vårdplatser till.

Det har varit bra för att kartlägga behov och konsekvenserna av bristen på vårdplatser.

Stella Cizinsky

Regionen är också beroende av att kommunen kan ta hem färdigbehandlade patienter.

– Det påverkar i högsta grad vårdplatssituationen. Vi har exempelvis ett 20-tal patienter som ligger hos oss och väntar på korttidsboende.

Det har därför skapats en hybrid utskrivningsavdelning på en vårdavdelning som från och med maj i år drivs av kommunen.

– Vi har fått fler undersköterskor på plats och vi har också arbetat på att gå från små vårdavdelningar som är svåra att bemanna till större vårdavdelningar. Det händer mycket när personalen involveras och börjar prata med varandra om olika lösningar.

Ytterligare en hybridavdelning har skapats. Den tar emot patienter för lättare planerade åtgärder. Här arbetar läkarstudenter som är klara med termin åtta och som ser till att patientflödet upprätthålls.

– Det är bara under sommaren och det är oerhört populärt bland läkarstudenterna. Vi har gjort flera utvärderingar av deras upplevelser, men också hur patienter och medarbetare upplever hybridavdelningen, och de visar att avdelningen är uppskattad, säger Stella Cizinsky.

Under 2023 och 2024 har Socialstyrelsen fördelat cirka två miljoner årligen till regionerna för att stimulera arbetet med att öka antalet vårdplatser och förbättra arbetsmiljön. Region Örebro fick nästan 63 miljoner 2024 för att öka antalet disponibla vårdplatser. Enligt Socialstyrelsens riktvärden är Örebro en av få regioner som nu har tillräckligt med vårdplatser. Men det stämmer inte, menar Stella Cizinsky.

– Inom Område Specialiserad vård är det ett ständigt pågående gnetande. Vi har förvisso stängt gapet mellan behov och tillgång till vårdplatser inom vårt område. Men det går åt oerhört mycket tid för att hantera vårdplatssituationen.

SKR och våra tillsynsmyndigheter borde ha samsyn med tanke på hur mycket siffror som samlas in.

Stella Cizinsky

I slutet av mars redovisade Socialstyrelsen till regeringen sitt uppdrag att fördela, betala ut och följa upp de prestationsbaserade medlen för att öka antalet disponibla vårdplatser. Sammanfattningsvis menar Socialstyrelsen att regionerna minskat sina utlokaliseringar och överbeläggningar mellan 2023 och 2024. Inspektionen för vård- och omsorg, IVO, som har följt upp satsningen menar dock att antalet disponibla vårdplatser inte har ökat, utan snarare minskar något på nationell nivå sedan 2022. Trots det, skriver myndigheten, rapporterade majoriteten av regionerna in färre överbeläggningar och utlokaliseringar.

IVO menar vidare att det finns skillnader i statistiken beroende om myndigheten använder data från Socialstyrelsen eller SKR.

Och trots statliga satsningar upplever läkare att vårdplatsbristen har förvärrats under de senaste tre åren. Det visar en ny undersökning från Sveriges läkarförbund.

– SKR och våra tillsynsmyndigheter borde ha samsyn med tanke på hur mycket siffror som samlas in. Svensk sjukvård behöver göra omfattande strukturella förändringar. Det kräver långsiktig styrning, samverkan och sannolikt färre antal regioner, säger Stella Cizinsky.

Mer att läsa

Profilen

”Att vara läkare är en viktig del av min identitet”

När 8-årige sonen Tintin mördades av sin egen pappa berövades psykiatrikern Sana…