Nyhetsarkiv

Vad är finessen med årets avtal?

Inför avtalsrörelsen var Sjukhusläkarföreningens och Läkarförbundets prioritering:

  1. Bevarat joursystem.
  2. Bibehållen möjlighet för läkarföreningarna att förhandla de årliga lönepåslagen med arbetsgivarna.
  3. En rimlig lägsta procentsats för lönerevisionen.

Den största potentialen i vårt nya avtal är dock inte procenten utan verktyget att lösa tvistefrågan hur Arbetstidslagens krav på 11 timmars dygnsvila skall kombineras med tillfälliga störningar under beredskap.

I arbetstidsfrågan är de centrala parterna överens om att de lokala parterna bör enas om hur mycket störningar under beredskap som kan accepteras inom dygnsvilan och hur störningarna ska kompenseras med vila dagen efter.

Avsikten från bägge parter är att kombinera ett gott arbetsmiljöskydd med en effektiv verksamhet och en god patientsäkerhet.

Om den lokala läkarföreningen inte kommer överens om annat med arbetsgivaren så gäller avtalets ”Specialbestämmelser för läkare”.

Det är en stor vinst för läkarkåren jämfört med om arbetsgivarens krav att ”Allmänna bestämmelser” skulle gälla även för läkare. Det hade inneburit att arbetsgivaren fått full frihet att bortse från kravet på dygnsvila vid arbete under beredskap.

I Specialbestämmelserna accepteras visserligen att dygnsvilan under beredskap kan understiga 11 timmar, om den i genomsnitt är minst 11 timmar per dygn, under sju dygn, men den sammanhängande dygnsvilan skall normalt vara minst 8 timmar.

Får inte läkaren i beredskap 8 timmars ostörd vila på natten skall det ges möjlighet till 8 timmars sammanhängande ledighet dagen efter, till exempel 13-21. Den enskilde läkaren kan dock välja att inte ta ut denna ledighet. Parterna är medvetna om att det undantagsvis finns situationer då 8 timmars ledighet inte kan erbjudas.

Specialbestämmelser för läkare gäller enbart beredskap.

Läkarföreningen kan dock med arbetsgivaren avtala att dygnsvilan och veckovilan i samband med jour kortas, då inom EU-direktivets ramar den s.k. EU-spärren.

Parterna är överens om att lokalt avtala rimliga arbetsförhållanden för läkarna i förhållande till verksamheten.

Frågan är bara hur den bästa lösningen ser ut och hur man skall kunna enas om detta.

Som smörjmedel i processen om de lokala avtalen har ett särskilt löneutrymme på 0,5 procent avsatts.

Pengarna kan t.ex. användas till att förstärka beredskapsersättningen så att den som haft beredskap inte går back för sin insats. Om lokala avtal inte kommer till stånd läggs de 0,5 procenten till det lokala löneutrymmet, senast 2009.

Nu gäller det att sparka igång lokala anpassningsförhandlingar för arbetsmiljöns, verksamhetens och patientsäkerhetens skull.

De lokala läkarföreningarna måste ta reda på vad medlemmarna vill och använda det fackliga mandatet på klokast sätt. Arbetsgivarna får tänka framåt och hushålla med läkararbetstiden. Tillsammans gäller det att finna finessen med avtalet.

Avtalet gäller från juli 2007 till april 2010.

Krönika
Bertil Hagström

Orisken är mycket större än risken

Analyser, reportage, debatt och nyheter från sjukhusvärlden Vi ser till att hålla dig i händelsernas centrum

GDPR

Ur Sjukhusläkaren 2020-04

Så stor är operationsskulden – region för region / sjukhus för sjukhus / Vad behövs nu då? / "Vi behöver större marginaler till vardags – inte för en pandemi" / De klarade covid-19-stormen / Professionalismens återkomst / "Yngre läkare har utnyttjats" / Kan en pandemi rå på administrationssamhället? / Krönikor / Porträttet: Anna Rask-Andersen / Från facklig till chef och tillbaka

Prenumerera