• 26 september 2016
• 0
• AV: Charlotte Ågren

Ett vanligt svenskt sjukhus kan vara grått, deprimerande och svårt att hitta i. Men det kan också vara lika väldesignat som ett femstjärnigt hotell. I ett upprop till byggherrarna påminner Sveriges Arkitekter om vad god arkitektur kan göra för vården.

Nya Karolinska som invigs i november lyfts fram som ett bra exempel.

Sällan ser vi ett sjukhus och tänker ”wow, vilken vacker byggnad”. Skönhet, färg och form var inte prioriterade områden under 1960- och 1970-talen då många stora sjukhus byggdes. I Sverige finns många exempel som ser ut att vara byggda av block i dataspelet Minecraft, opersonliga betongbyggnader med sterila korridorer. Men bilden börjar förändras.

Nya Karolinska i Solna (NKS) är ett av flera miljardprojekt som byggs just nu i Sverige. Inför öppnandet har sjukhuset fått en del negativ uppmärksamhet. Finaniseringen har ifrågasatts i riksmedier. Men parallellt får bygget också positiv respons. De ansvariga arkitekterna har många studiebesök inbokade från utlandet. Samma dag som vi besöker sjukhuset är ett team från Tyskland på plats för att se hur arkitekterna har löst sådant som vårdrum, hisshallar och passager.

– NKS är ett stort steg framåt i hur vi formar och designar våra vårdmiljöer, det har väckt internationellt intresse, säger Tobias Olsson, förbundsdirektör Sveriges Arkitekter.

I dag har vi mer kunskap om vilken betydelse miljön har för tillfrisknandet. Studier har visat att patienter som får se ut på naturen ber om mindre smärtstillande än de som vårdas i rum med utsikt mot en tegelvägg.

Trots all ny kunskap byggs fortfarande en hel del vårdmiljöer utan hänsyn tagen till arkitektoniskt kunnande.

– Jag tror att vi har vant oss vid att vårdmiljöer är torftiga. De är slitna, de är gamla och sönderskyltade. Dåligt med dagsljus är jättevanligt och i väntrummen kan man ha svårt att förstå var man är, säger arkitekt Charlotte Ruben som har varit ansvarig för samordning av den arkitektoniska gestaltningen av NKS.

I svenska vårdbyggnadsprojekt är vi duktiga på att få med frågor som är kopplade till lagstiftningen, som hygien, säkerhet och tillgänglighet. Inledningsvis är ambitionerna även höga när det gäller arkitekturen, men när projektkostnaderna går i taket glömmer beställaren lätt bort varför de från början valde ett material som åldras vackert.

– I slutändan bantar man bort de gröna taken och vattenspeglarna, sådant som syns, säger Charlotte Ruben.

I ett upprop till beställarna varnar branschorganisationen Sveriges Arkitekter, och nio arkitektkontor, för konsekvenserna om samhället inte tar större hänsyn till de mjuka värdena som utformningen står för. ”Som ansvariga arkitekter för många av dessa vårdprojekt vill vi uttrycka vår oro. Pressade tidsplaner, resursbrist och kortsiktig styrning präglar många projekt. Kvaliteten på det som byggs blir lidande”, skrev de i en debattartikel i SvD i våras.

Nyckeln till förändring är enligt arkitekterna att se över upphandlingarna. Om beställningen bara är fokuserad på tekniska faktorer är det svårt för arkitekten att rita fram andra värden. I avtalet för Nya Karolinska Solna (NKS) har gestaltningsfrågorna varit inskrivna från början, något som är ovanligt men troligen en förutsättningar om de arkitektoniska idéerna ska överleva när det lämnar ritbordet.

Tobias Olsson, förbundsdirektör på Sveriges Arkitekter har stor tilltro till att den nya Lagen om upphandling (LOU) som kommer 2017 är ett steg i rätt riktning.

– Den tar stora kliv framåt, den sätter till exempel kvalitet före lägsta pris. Lägstapris är borttaget och istället pratar man om den bästa relationen mellan kostnad och kvalitet.

Arkitekternas argument för kvalitet är inte bara medicinska utan de slår även ett slag för arbetsmiljön, att en god miljö kan bidra till att vården får bra personal.

– Självklart handlar flykten från vården om löner, schemaläggningar, hierarkiska strukturer och att många uppfattar vården som en omodern arbetsplats. Men miljöerna är också en viktig faktor för att attrahera personal. Det ska kännas modernt, spännande och nytänkande, likväl som det kan göra på andra arbetsplatser, säger Charlotte Ruben på White.

Men om budgeten är knapp är det väl ändå viktigare att operationssalar och sängplatser räcker till?

– Så klart måste behoven av vård täckas. Men material och ytskikt utgör en försummande liten del när man bygger nytt. Bara 5-10 procent av byggbudgeten kan kopplas till arkitektonisk kvalitet, färger och ytskikt. De stora kostnaderna i de här komplexa uppdragen handlar om all avancerad teknik.

Ännu är det för tidigt att säga huruvida den internationellt uppmärksammade arkitekturen på NKS även fungerar i praktiken. Delar av personalen har visats runt och Marta Christensson, ordförande för Sjukhusläkarna i Stockholm, är relativt trygg med att patienterna kommer att få det bra. När det gäller de administrativa utrymmena är hon mer tveksam till om de ger den arbetsro som läkarna behöver.

– Arkitekterna har haft ett starkt patientperspektiv, det är bra, men för att patienten ska må bra måste personalen också må bra. Vi får se hur det blir när vi börjar arbeta i lokalerna i november.