Nyhet

Hon ska sopa rent i forskningsvärlden

Samtidigt som skandalen på Karolinska Institutet briserar i full skala pågår ett arbete nästan i det tysta som ska förhindra att liknande situationer uppstår. 

Margaretha Fahlgren, professor i litteraturvetenskap vid Uppsala universitet,  leder den utredning om oredlighet i forskning som regeringen tillsatte förra hösten. Utredningen har egentligen ingenting med Paolo Macchiarini att göra, men den är intressant i sammanhanget.

Det är bland annat fall liknande den numera ökände kirurgen som man från regeringshåll vill råda bot på. Några extra direktiv i samband med KI-skandalen har Margaretha Fahlgren dock inte fått.

– Vi pratar ju med många grupperingar, och vi har mött folk från KI, men det pågår ju en utredning parallellt där, så det är inget vi lägger extra fokus på.

Och det kanske inte behövs. Det uppdrag som regeringen gett Margaretha Fahlgren är en grundlig översikt av hur oredlighet i forskning ska hanteras i Sverige. I direktiven ingår bland annat att ta reda på hur det ser ut i andra länder, och hur begreppen god sed och oredlighet i forskning används i Sverige  Just begreppet god sed är viktigt att ta fasta på i sammanhanget, menar Margaretha Fahlgren. Det som kanske i större utsträckning är det som bygger en forskningskultur.

– Nu är ju inte Macchiarini utredd, men det är den typen av fall som får stor medial uppmärksamhet, men som är ganska få. Det viktiga att stärka upp är det som handlar om god forskningssed. De fall som kanske är tvivelaktiga, men där det inte rör sig om ren oredlighet.

I uppdraget ingår också att ge förslag på hur högskolor och universitets ansvar för upprätthållande av god sed i forskningen kan förtydligas om det behövs. En god forskningssed ska finnas med i den vetenskapliga vardagen.

– Det som är viktigt är tilliten till forskningen både utifrån och inifrån. Vi måste verkligen upprätthålla den tilliten mellan forskare. Om man gör stora forskningsprojekt kan en forskare inte ha översikt över vad en kollega håller på med. Då måste man kunna lita på att vi har en god forskningssed i det vi håller på med. Det måste vi också kunna övervaka på något sätt, och se till att riktlinjerna implementeras och att vi i internationella samarbeten har gemensamma utgångspunkter vad gäller god forskningssed.

Utredningen ska också göra en översyn av den verksamhet som finns inom expertgruppen för oredlighet i forskning vid Centrala etikprövningsnämnden. Vid behov ska utredningen också föreslå en ny ändamålsenlig organisation för oberoende utredningar av oredlighet. Dessutom vill regeringen ha ett förslag på hur rättssäkerheten vid bedömning av misstänkt oredlighet ska kunna garanteras. Därefter ska utredningen också komma med nödvändiga författningsförslag.

Vilka befogenheter en eventuell extern instans för forskningsfusk ska ha är en svår nöt att knäcka.

– Det där är en knepig fråga om man ska ha en instans som är rådgivande eller har en starkare ställning. Idag är en utredare inte något annat än en rådgivare, det är rektorn som fattar beslut om åtgärder. Den som ger sanktioner är ju arbetsgivaren. En annan sida av det hela är att det också är en utsatt position att vara utredare. Därför behövs en bättre ordning när ett ärende kommit till en viss punkt där det är tydligare hur tungt ett expertutlåtande väger.

Att bringa ordning i den här aspekten av forskningen

Utredningen som ska vara klar i november löper på som planerat.

– Det går framåt enligt direktiven, vi träffar olika grupperingar, vi har skickat ut en enkät till universitet och högskolor för att se hur många ärenden som behandlats. Vi pratar om forskningsfusk som ett växande problem, men vi behöver få en bild om hur det verkligen är, säger Margaretha Fahlgren.

De ingår i utredningen: 

Expertgrupp:

Anders Ekbom, prof emeritus i medicinsk epidemiologi KI

Stefan Eriksson, docent i forskningsetik Uppsala universitet

Eva Forssell Aronsson, professor i strålningsfysik Göteborgs universitet

Charlotte Hall, avdelningschef SBU

Mikael Herjevik, biträdande kanslichef UKÄ

Fredrik Karlsson, lektor i religionsvetenskap Högskolan Dalarna

Bassam El Khouri, utredare Socialstyrelsen

Olle Lundin, professor i förvaltningsrätt Uppsala universitet

Maria Thuveson, Avdelningschef VR

Sakkunniga:

Magnus Granlund, Ämnessakkunnig, rättssekretariatet, Utbildningsdepartementet

Maria Wästfelt, Kansliråd, forskningspolitiska enheten, Utbildningsdepartementet

Analyser, reportage, debatt och nyheter från sjukhusvärlden Vi ser till att hålla dig i händelsernas centrum

GDPR

Ur Sjukhusläkaren 2019-05

Tema: Övertider / Tema: Vem satsar på intermediärvårdsplatser? / Vårdcentraler kan tvingas betala tillbaka miljonbelopp / Sverige och Storbritannien har gjort omvända resor / Så ska den digitala läkarassistenten Alma hjälpa läkare / Porträttet: Camilla Starck

Prenumerera