Nyhetsarkiv

Utredare vill stärka kommunal sjukvård och göra stora ändringar i nationella taxan

Praktikplatser ska regleras i lag, regioner och kommuner ska formulera en gemensam plan för hälso- och sjukvård på vårdnivån primärvård i länet, en tydlig målbeskrivning ska etableras i individuella vårdplaner och begreppet hemsjukvård ska ändras. Utredaren Anna Nergårdh, som nu har lämnat över sitt huvudbetänkande för utredningen ”God och nära vård”, föreslår samtidigt genomgripande förändringar i fråga om den nationella taxan, som innebär att lagen om läkarvårdsersättning upphävs.

Utredningen, vars huvudbetänkande lämnades över på onsdagseftermiddagen, lämnar två alternativa förslag i fråga om den nationella taxan för läkare och fysioterapeuter. Det ena förslaget innebär att det ska vara obligatoriskt för regioner att inrätta vårdval även inom delar av fysioterapi och psykiatri. Det andra förslaget består i att vidareutveckla dagens system nationellt för att skapa bättre möjligheter till etableringar i områden där tillgången till vård är mindre, exempelvis på landsbygden.

Båda förslagen medför att lagen om läkarvårdsersättning (LOL) och lagen om ersättning för fysioterapi (LOF) upphävs. I betänkandet föreslås övergångsregler fram till 2028 för att alla ska få tid att göra en omställning, alternativt upphöra med verksamheten.

– Vi har haft en nära dialog med de berörda aktörerna, och det stod klart för mig från början att det här är en fråga, där man inte kan lägga ett förslag som alla tycker är perfekt. Men för oss har det varit viktigt att ha ett systemperspektiv.

Utredningen föreslår vidare att kommunernas och regionernas ansvar för verksamhetsförlagd utbildning ska regleras i lag. I dag regleras uppdraget genom överenskommelser och avtal. I den nya bestämmelsen ska, enligt utredningen, det anges att regioner och kommuner ska säkerställa att utbildning sker i den hälso- och sjukvård de ansvarar för. Såväl lärosäten, kommuner som regioner har under resans gång ventilerat att det är en brist att detta inte finns med i hälso- och sjukvårdslagen.

Det är lätt att glömma bort utbildningsuppdraget. Anna Nergårdh, utredare

– Det är konstigt att utbildning inte syns i hälso- och sjukvårdslagen när det är så avgörande. Det är viktigt att det bedrivs utbildning inom primärvården, även om förslagen ju gäller alla delar av sjukvården, säger Anna Nergårdh, och fortsätter:

– Det finns en skillnad i hur aktiv man är i att erbjuda praktikplatser. Det är lätt att glömma bort utbildningsuppdraget. Om det inte syns i lagstiftningen blir det inte resurssatt, kompetensförsörjt med handledare och uppföljt.

I ett försök att säkerställa att patienter får en sammanhängande hälso- och sjukvård oavsett huvudman behövs en stärkt samverkan på primärvårdsnivå, enligt utredningen, som föreslår att kommuner och regioner ska åläggas att upprätta en gemensam plan för hälso- och sjukvård på den gemensamma vårdnivån primärvård i länet. Mer konkret handlar det om en gemensam planering på sikt för exempelvis frågor som rör kompetensförsörjning, lokaler och utbud.

Samtidigt ska lagstiftningen kring den samordnade individuella planen harmonieras, enligt utredningens förslag. Den kommunala hälso- och sjukvården ska genomgående omfattas, inte bara när den individuella planen initieras vid utskrivning från sluten vård. Fler patienter kommer således att få möjlighet att få en individuell plan. Målsättningen med insatserna ska därutöver tydligt framgå i planen, något som det inte finns krav på i dagsläget. Dessutom ska det framgå vilka förebyggande och rehabiliterande insatser som behövs. Betänkandet understryker att en fast vårdkontakt, oavsett profession, ska ha ansvaret för att planen är aktuell och uppdaterad och att det är centralt att det är tydligt vem som har uppdraget.

– Förslaget är ett sätt att få in den personcentrerade vården i lagstiftningen. Hälso- och sjukvård har ju ofta bedrivits utifrån att vården vet vad som är bäst för människor. Men vi måste se mer av helheten och inse att det självklart finns medicinska resultat att uppnå, men det måste utgå ifrån vad som är viktigt för den enskilde. Ofta har man samma mål, men inte alltid, säger Anna Nergårdh.

Utredningen behandlar till stor del den hemsjukvård som bedrivs i kommunerna. Utredningen föreslår att begreppet hemsjukvård ska ändras till hälso- och sjukvård i hemmet. Anledningen är att man vill lyfta fram att den hälso- och sjukvård som utförs i hemmet är likställd övrig vård. Förslaget tydliggör, enligt betänkandet, att ”det handlar om hälso- och sjukvård, med samma kvalitetskrav, behov av adekvat resurssättning och kompetensbehov som övrig hälso- och sjukvård”.

Det är viktigt att rätt sak är på rätt plats i systemet. Anna Nergårdh, utredare

– Det är en viktig markering. Min uppfattning är att kommunerna ofta glöms bort i hälso- och sjukvårdsperspektivet. Det är inte kommunernas fel. Systemet har inte alltid givit kommunerna förutsättningar att vara huvudman fullt ut. Jag tror att det beror lite på att man har sett till exempel hemsjukvården som någon annan hälso- och sjukvård som inte har samma tyngd. Men det vill vi ändra på, säger Anna Nergårdh.

– Det är viktigt att rätt sak är på rätt plats i systemet. Alla som jobbar inom hälso- och sjukvården, inte minst på akutsjukhusen, vill ju göra det man är bäst satt att göra. En stark kommunal hälso- och sjukvård och en stark primärvård har akutsjukhusvården allt att vinna på. Men den här omställningen går ju inte från en dag till en annan. Det är därför vi ju föreslår medel för att man ska klara att genomföra omställningen på ett bra sätt.

Analyser, reportage, debatt och nyheter från sjukhusvärlden Vi ser till att hålla dig i händelsernas centrum

GDPR

Sjukhusläkaren

Nyheter, debatter & reportage från sjukhusvärlden

Prenumerera