LEVERANSKRISEN

Utredare: Leveranskrisen visar behov av ny myndighet

En utredning från Lunds universitet, som presenterades tidigare i år, föreslår att en ny myndighet ska etableras för att ansvara för läkemedelsförsörjningen, men också för de uppgifter som rör lagerhållning av relaterade medicintekniska produkter av förbrukningskaraktär. Den senaste tidens krissituation med brist på förbrukningsartiklar på flera håll i landet illustrerar tydligt behovet. Det betonar Eva Leth, utredningens projektledare.

– Den senaste tidens situation visar på behovet av att stärka funktionsdugligheten när det gäller läkemedelsförsörjningen och relaterat sjukvårdsmaterial. Det saknas ju tydliga ambitionsnivåer och dimensioneringsanvisningar i dag för vad som behöver göras, både för vardagen och under hotskalan med kris, höjd beredskap och krig, säger hon.

Akademiska sjukhuset i Uppsala var först ut. I slutet av förra veckan meddelade sjukhuset att man ställde in alla planerade operationer, bortsett från de medicinskt angelägna, på grund av brist på sjukhusmaterial, och enligt besked på fredagen kommer regionen fortsatt att drabbas av inställda operationer framåt. Region Västmanland beslutade i onsdags att på liknande sätt tills vidare ställa in planerade operationer på sjukhusen i Köping och Västerås. När Region Dalarna på torsdagen lämnade samma besked påverkas sjukhusen i Avesta, Falun, Ludvika och Mora.

Bakgrunden är att leveranserna av förbrukningsvaror till regionerna Uppsala, Södermanland, Västmanland, Dalarna och Örebro har krånglat sedan företaget Apotekstjänst tagit över ansvaret efter Mediq den 1 oktober i år. Fyra av de fem regionerna är fortsatt i stabsläge, enligt TT, vilket även Socialstyrelsen var mellan 10 och 11 oktober.

– Hela systemet är ju sårbart. Det är väldigt många led i kedjan kring försörjning, och det är låga nivåer normalt sätt på många punkter. Samtidigt sker det ju vanligen påfyllning från olika håll, men bufferten behöver öka. Det måste finnas möjlighet att sträcka ut tidslinjen för försörjningen.

Utredningen föreslår att den nya myndigheten, vid sidan av att huvudsakligen ansvara för att säkerställa läkemedelsförsörjningen, alltså också ska ansvara för de uppgifter som handlar om lagerhållning av läkemedel, nutritionsprodukter och speciallivsmedel, samt relaterande medicintekniska produkter av förbrukningskaraktär, både till vardag och i krissituationer.

Ansvaret för läkemedelsförsörjningen vid kriser låg tidigare hos Apoteket AB, men i samband med att apoteksmonopolet plockades bort 2009 blev bolaget av med uppgiften. I dagsläget finns således ingen som har ansvaret.

Eva Leth, krisberedskapsstrateg och projektledare vid Lunds universitet. Foto: Privat

Utredningen, som var beställd av Socialstyrelsen, föreslår att Läkemedelsverket blir värdmyndighet för den nya myndigheten. Tanken är att en ansvarig aktör ska ha systemöverblick, och ge information om både tillgång och lokalisering, både vad gäller privata och offentliga aktörer.

– Det skulle kunna underlätta för sjukhusen, säger Eva Leth.

En ny lag skulle ge det nationella systemet en buffert. Eva Leth, projektledare

Rapporten, som till stor del baseras på berörda professioners kompetens, lyfter även behovet av en ny lag om lagringsskyldighet. I korthet skulle en lag om obligatorisk omsättningslagring, enligt rapporten, trygga tillgången av vissa livsavgörande läkemedel vid återkommande leveransstörningar som inträffar i vardagen, men också under kris, höjd beredskap och krig. Medicintekniska produkter för administrering av läkemedel, till exempel sprutor, kanyler, sonder och blodproduktion föreslås omfattas av lagringsskyldigheten.

Under projektets gång tillsatte regeringen utredningen kring hälso- och sjukvårdens beredskap. Regeringen är informerade om rapporten från Lunds universitet, och inväntar av allt att döma den andra utredningen.

– En ny lag skulle ge det nationella systemet en buffert. Genom att reglera även uttag ur lagret skulle det kunna användas även vid besvärliga vardagssituationer och utöka tidslinjen vad gäller tillgången på läkemedel och material som vi behöver för att bedriva vård. I vårt projekt har vi ju utgått från tre månaders uthållighet i höjd beredskap och krig. Vi tar utgångspunkt i vardagen, men tar också sikte på en uthållighet under mycket svåra påfrestningar, säger Eva Leth.

Analyser, reportage, debatt och nyheter från sjukhusvärlden Vi ser till att hålla dig i händelsernas centrum

GDPR

Ur Sjukhusläkaren 2019-05

Tema: Övertider / Tema: Vem satsar på intermediärvårdsplatser? / Vårdcentraler kan tvingas betala tillbaka miljonbelopp / Sverige och Storbritannien har gjort omvända resor / Så ska den digitala läkarassistenten Alma hjälpa läkare / Porträttet: Camilla Starck

Prenumerera